Forskningsnyheter: Vårt beteende kan förvirra hästarna

Det finns många vardagliga saker vi gör med hästar som förvirrar och skrämmer dem, menar den välkända etologen professor Paul McGreevy. Om vi förstår varför hästar finner vissa procedurer obehagliga eller skrämmande är det lättare att förenkla vårt samarbete med dem.

Hästar kan genom träning lära sig att acceptera vissa saker, som injektioner och annan veterinärvård, att låta hovslagaren lyfta benen och verka/sko hoven, att bli klippt och att bli sprejad med flugmedel. Men ofta hanterar vi hästar på ett sätt som de inte skulle göra mot andra hästar. Att ge beröm genom att klappa hästen på halsen är inget den automatiskt förstår. Hästar klappar aldrig varandra, de masserar med mulen om de vill må bra och söka kontakt.

När vi ryktar dem, gör vi det över hela kroppen, medan hästar som kliar varandra enbart gör det på ställen där det är behagligt. I en viltgående flock bråkar inte hästar om fodret (betet), medan tamhästar lätt blir fixerade vid sitt foder och vaktar det mot andra. De kan till och med uppfostra oss att utfodra en viss häst först eftersom den för oväsen genom att sparka i boxdörren. Uppstallning bör inte hindra kontakt hästar emellan. Som flockdjur vill de vara tillsammans, isolering kan leda till beteendestörningar.

Källa: Ten things we do that puzzle and scare horses. Paul McGreevy, Cathrynne Henshall, juli 2020.

Stötvågsbehandling för snabbare läkning

Injektion av stamceller kommer stort som behandlingsmetod för flera olika typer av skador på hästar, både ledinflammation och olika former av senskador.

Den kanadensiska veterinären Judith Koenig undersöker nu ett par olika sätt att försöka stimulera stamcellerna till en snabbare läkning vid senskada, berättar sajten Horsetalk. Den ena metoden är att använda stötvågsbehandling direkt efter att stamcellerna har injicerats i senan, det andra att förbehandla stamcellerna med stötvåg redan före injektionen.

Hjärnskakning en riskfaktor för demens

En kanadensisk studie av 47 000 personer över en 25 årsperiod visar att särskilt kvinnor löper stor risk att efter en hjärnskakning drabbas av demens, Parkinson eller ADHD. Detta gällde även om de drabbade snabbt tillfrisknade från den akuta fasen.

Ridsport räknas till högrisksporterna för hjärnskakning.

Källa: Associations between concussion and risk of diagnosis of psychological and neurological disorders: a retrospective population-based cohort study. Morissette MP et al. Family Medicine and Community Health 2020.

Rutiga täcken avvisar flugor

I en test med tre olika hästtäcken som var zebra-randiga, rutiga respektive enfärgat grå, undvek flugorna att landa både på de randiga och rutiga täckena. Båda mönstren verkar förvirra flugornas synintryck så att de inte vågar landa, menar professor Caro vid Bristoluniversitetet som deltog i studien.

Källa: Zebra stripes, tabanid biting flies and the aperture effect. How, Martin J et al Proceedings of the Royal Society B. Equine Science Update 21 aug 2020.

15 år tog det att konstruera en perfekt träningsbana för galoppörer vid Ballydoyle i Irland, genom att årligen tillföra ett tunt lager torv.

Hästar kan rädda permafrost

Den frusna marken under tundra och skogar på norra halvklotet kallas permafrost. Om permafrosten börjar tina kommer det att få stora konsekvenser för den globala uppvärmningen, därför är allt som kan fördröja upptiningen positivt.

Ryska forskare kan ha svaret. De har i över 20 år studerat hjordar av hästar, visenter, bison och renar som släppts i områden med permafrost. Hovarna och klövarna packar snön så effektivt att de har tryckt samman snötäcket till hälften, därmed hindras den frusna marken från att töa.

Tyska forskare har räknat ut att upp till 80 procent av jordens permafrost kan bevaras frusen genom sådana här åtgärder på fler platser. Hästhjordar kan bli en viktig del av detta arbete.

Källa: Protection of Permafrost Soils from Thawing by Increasing Herbivore Density. Beer C, et al 2020; Scientific Reports

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2020.