Trappan till bättre skolor

Evighetsövningar, där du rider samma sak om och om igen, står högt i kurs hos GP-ryttaren och C-tränaren Emelie Eklund.
– Om du gör en övning och bara har ett försök på dig, sätter du väldigt mycket press på dig själv att klara av övningen. Det är bättre att ha övningar som får in en plan och ett syfte i ridningen, så att det inte bara blir att rida runt, säger Emelie.

Fokus i dag ligger på skänkelvikning och skolor — och på att få hästen mellan hjälperna, även i dessa rörelser.

Ett vanligt misstag när ryttaren känner att hästen inte följer med i skänkelvikningen, är att börja driva ännu mer med innerskänkeln.
– Det får ofta som resultat att hästen faller åt sidan ännu mer med den yttre bogen, och tappar bakdelen. I stället behöver ryttaren fånga upp bogen och därefter fortsätta skänkelvikningen.

Målet är att kunna fånga upp på yttersidan med bara en liten hjälp, och hästen ska kunna fortsätta skänkelvikningen utan avbrott.

Många hästar faller åt sidan så att bogen kommer före och bakdelen inte hänger med.
– På så sätt gör sig hästen rak i sin kropp och korsar inte sina ben tillräckligt. Många ryttare försöker hålla kvar hästens framdel med innertygeln. Resultatet blir att hästen går fortare åt sidan, skjuter ut sin yttre bog ännu mer och förböjer sig.

1. Skänkelvikning – rakt fram

Gå in på en lång diagonal. Börja i skänkelvikning. Så fort hästen faller åt sidan ska du fånga upp den med ytterskänkeln och understödja med yttertygeln för att få hästen att gå rakt fram mot kortsidan.
– Enda sättet att lösa en ”övervikning” i skänkelvikning är att rätta framåt, säger Emelie.

Du måste först få hästen att ta dina ytterhjälper. När du rättar hästen rakt fram ur skänkelvikningen är det viktigt att du gör det för ytterhjälperna, eftersom det är ytterhjälperna du vill förtydliga för hästen.

Övningen, där ryttaren varierar med att rida rakt fram, är ett bra sätt att få hästen att förstå att den ska vara kvar mellan hjälperna i skänkelvikningen. Så småningom behöver du bara ”fånga upp hästen” med lätta ytterhjälper och få den tillbaka på plats utan att gå ur skänkelvikningen.

2. Sluta – öppna

Nu är det dags att variera mellan öppna och sluta. Gå på en lång diagonal och börja med att rida i sluta.
– Fokuset ska vara på att ha hästen mellan innerskänkel och yttertygel. De flesta hästar faller lite inåt i sluta och blir för raka. Så fort du känner att du tappat böjningen och inte har hästen kvar på yttertygeln, gå över till öppna rakt fram mot kortsidan, säger Emelie.

Att gå över till öppna när slutan faller isär blir som en korrigering när hästen inte tagit hjälperna i slutan. Ligg kvar i öppnan tills du återigen har hästen formad i innersidan kring innerskänkeln och upp till yttertygeln. Gå därefter in i sluta igen.
– Det är ett bra sätt att få hästen tillbaka mellan hjälperna och förtydliga för den hur vi vill att den ska vara i kroppen i slutan.

3. Bibehåll rörelsen

Nu är det dags att prova på att rida både skänkelvikning och sluta på en relativt flack linje.
– Många får fixa idéer om att bara hästen går åt sidan och har huvudet i färdriktningen är det en sluta. Lär hästen rätt teknik för sluta så har du gjort både dig själv och hästen en tjänst, säger Emelie.

I en sluta måste hästen vara böjd i insidan, korsa sina ben, leda med framdelen en aning och vara mellan innerskänkeln och yttertygeln. Det är först när hästen är böjd rätt i slutan som rörelsen är samlande.De flesta faller på sin inre bog i sluta och blir för raka. Om det händer och du får en känsla av att ha tappat hästen, gå tillbaka till föregående övning och gå över i öppna.
– Det svåraste i en sluta är att ha kvar hästen mellan innerskänkeln upp till yttertygeln. När du får till det kommer slutan att bli lekande lätt.

Fakta

Tränaren

Emelie Eklund är är Grand Prix-ryttare och C-tränare i dressyr.

Hon har ridit SM och NM som young rider och 2016 fick hon Eric Lettes stipendium.

Hon bedriver sin verksamhet på gården utanför Uppsala.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 18/2020.