Forskningsnyheter: Bättre prestation tack vare statistik

Ridsport handlar mycket om känsla och erfarenhet, men hårda siffror kan ge extra stuns till träningen. Den irländske fälttävlansryttaren Sam Watson har en examen i statistik och inledde med att kalkylera sina egna resultat, innan han grundade ett företag som utför beräkningar för hästsport.

Den amerikanska fälttävlansryttaren Lauren Nicholson har haft god nytta av detta system. I Horse & Hound berättar hon om sitt sviktande självförtroende när hon uppfattade det som att hon alltid fick för mycket tidsfel i terrängen och halkade ner från sina fina dressyrpoäng. Men när det amerikanska laget gjorde en statistisk analys av allas ritter, visade det sig att hon var betydligt bättre än hon trott. Detta fick henne att i detalj studera hur hon kunde förbättra sin tid ännu mer utan onödigt risktagande.
– Statistiken stärkte mig, säger hon i artikeln. Senare har hon gjort några av de snabbaste rundorna i hela startfältet.

En analys gäller TSR, det verkliga tempot under terrängprovet (true speed rating). Genom att lägga samman tidsfelen för de sex senaste terrängrundorna med lägst tidsfel (av tio genomförda) och dela summan med sex, får man fram TSR. Ju lägre, desto bättre. Syftet är att ge ryttare och tränare verktyg att besluta efter kunskap i stället för uppfattning.

Bra landskapsvårdare

Idisslare som nötkreatur och får bryter i princip ner alla växtfröer de får i sig från blommande växter och gräs. Därmed störs den naturliga återsådden, vilket både medför att floran blir utarmad och att en del av det stabiliserande rotsystemet i jorden försvinner. Marken blir därför mer sårbar för kraftiga regn.

Hästar däremot, är enkelmagade och därför kan en mängd fröer passera osmälta genom deras tarmsystem och komma ut med gödseln. Det innebär att växterna sås på nytt och gör hästen till ett bra alternativ på naturbeten.

Källa: Wild horse fire brigade: lessons in rebalancing North American ecosystems by rewilding equids www.grazelife.com

Annat hovtryck vid fång

Tyska forskare har genom att använda trycksensorer på hästar i skritt, kunnat visa nya fakta kring hästar drabbade av fång.

Dessa hästar för oftast över vikten från tån till hovens mittendel, inte till trakten, som man tidigare trott. Detta kan ha betydelse för hur sjukbeslag till fånghästar ska utformas.

Källa: Study of Laminitic Hoof Loading Different Than Expected. The Horse 18 november 2020

Ojämn effekt av populär behandling

Svenska och norska forskare har undersökt effekten av ACS-IRAP, en medicinteknisk produkt som blandas med hästens eget blod och som sedan injiceras vid ledinflammation. Av 19 behandlade hästar blev elva bättre, medan åtta inte blev det. Det fanns stora individuella skillnader, så fler studier behövs.

Källa: Is clinical effect of auto-logous conditioned serum in spontaneously occurring equine articular lameness related to ACS cytokine profile? Marques-Smith, P. et al.  BMC Veterinary Research 2020.

Forskare studerar hur miljön påverkar unghästars gener

Ett femårigt projekt med toppbudgeten 800 000 pund (cirka 9,6 miljoner kronor) är på gång i Irland. Professorerna Emmeline Hill och Lisa Katz kommer att leda en kartläggning av epigenetikens inverkan på unga fullblod. Det är första gången någon undersöker de epigenetiska förändringarna i DNA från fosterstadiet till högpresterande individer.

Epigenetik innebär att olika gener kan slås på eller av beroende på miljömässig stimulans, redan från tidig livsmiljö. Det innebär att DNA som ett föl är fött med visserligen spelar en stor roll för dess framtida potential, men inte en avgörande sådan. Fostertiden, uppfödningen och träningen formar vilka DNA som aktiveras.

Källa: Complex interplay between a horse’s DNA and its environment to be studied. www.horsetalk.co.nz 17 november 2020.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2020.