Emma tar ut riktningen

Hennes titel är avelsledare, men i mindre formella sammanhang kan hon lika gärna presentera sig som gränsöverskridare. Emma Thorén Hellsten är både praktiker och forskare. Hon vill vara länken däremellan.
– Lika viktigt som att förklara vetenskap för allmänheten är att föra tillbaka till forskarna vad som är angeläget att forska om.

Sedan 2008 är Emma Thorén Hellsten motorn bakom svenskt varmblods genetiska plattform. Hon är också SWB:s representant i WBFSH, World Breeding Federation for Sport Horses, där hon är ordförande i arbetsgruppen för genetik och avelsvärdering.
– En del andra förbund är lite avundsjuka på oss i Sverige för att vi har så bra samarbete med forskningen, bekräftar hon med ett litet leende.

Men hur kom det sig att Emma Thorén Hellsten blev Sveriges respekterade avelsröst i världen?

Började tidigt tävla ponny

Det började på en gård utanför Jönköping, där det fanns både mjölkkor, får, hästar och andra djur. Pappa var veterinär.
– Jag har alltid varit hästintresserad. Red först på ridskola – så klart – men började tävla ganska tidigt på ponnyn som vi köpte som sällskap till Elin. Så småningom blev det mest dressyr, då jag blev värvad till ett lag.

Elin var ett svenskt varmblodssto från Karl-Åke Hultberg, ur Philedalsfamiljen och efter Jarramas-Lucky Boy xx, med bestämda åsikter. Snäll i stallet, ett lokomotiv under sadel. Det var inget svårt beslut att satsa på avel i stället.
– Vi kollade upp stammen och det visade sig att hennes första avkomma var den godkända hingsten Karakoll 576, som Jan Jönsson tävlade; morbror var El-Vis, som Åke Hultberg vann SM och Falsterbo Derby med flera gånger i början av 70-talet.
– Elin var högställd och stod högt i blod. Modernt i dag men lite ovanligt på den tiden. En senare avkomma till henne, efter Urbino, gick svår internationell hoppning med Rodrigo Pessoa.

Som tioåring plöjde Emma Thorén Hellsten stamböcker. Två år senare fick hon välja hingst till Elin. Valet föll på Gassendi, just tillbaka i Sverige efter en sagolik karriär under Herbert Rehbein i Tyskland.
– Prestationen och blodet, förklarar hon beslutet och berättar att Flyinge köpte avkomman som hingstämne.
– Men tyvärr visade han sig vara klapphingst, så han blev dressyrhäst i USA i stället.

Jag hade hållit på med hästar dag och natt och ville testa något annat.

Hon gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet med målet att bli veterinär. Men drömyrket krävde toppbetyg, som inte riktigt uppnåddes, så hon gjorde som så många andra på den tiden – drog utomlands.
– Jag hade hållit på med hästar dag och natt och ville testa något annat. Jag hade läst franska, så jag åkte till Frankrike.

Läste till husdjursagronom

Trots att tävlingskarriären ebbade ut med ponnytiden vägrade djuren att släppa greppet. Kanske agronom kunde vara något, om veterinär var utom räckhåll? Sagt och gjort. Hon läste till husdjursagronom och här har vi startskottet för den framtida karriären; examensarbetet var att utvärdera de första årgångarna av 3-årstestet tillsammans med Jan Philipsson och Åsa Viklund.

Men innan hon blev fast i statistiken tankade hon energi på andra sidan jorden. Under en månad jobbade hon på ett fullblodsstuteri i Nya Zeeland.
– Jag har alltid fascinerats av Nya Zeeland och hade hört att de har mycket fullblodsavel. Där lärde jag mig att hästar kan vara en… industri. Eftersom semin inte är tillåtet inom fullblodsaveln skickas hingstarna jorden runt. De betäcker året om.
– Och operationer gjordes i hagen. De stack ner en pinne med en droppåse i marken; stoet stod bredvid och betade medan de opererade benen på fölet.

Efter agronomutbildningen fick Emma Thorén Hellsten en doktorandtjänst på SLU, där hon senare disputerade i internationella avelsindex och genetiska samband. Hon höll föreläsningar, skrev artiklar, spred sina lärdomar.
– Det var så jag fick jobbet på SWB.

Som avelsledare är hon något av spindeln i nätet – och flugan på väggen. Kort sagt, ansvarar för strategi och utveckling på avelssidan.
– Mitt uppdrag är att jobba för avelsframsteg, se till att våra regler för bland annat unghästtester och bruksprov leder till avelsframsteg. Grundtänket ska ligga i linje i med vetenskapen, sedan ska det omsättas i praktiska insatser, sammanfattar hon och ger som exempel:
– Jag tar fram beslutsunderlag till styrelsen och redogör för olika scenarier – ”om vi gör så här kan det bli så här”. Jag är också kontaktperson gentemot myndigheter. Där har det blivit så mycket mer i och med EU – den här veckan har jag tre möten bara om sådana regler.
– Sedan är det all kontakt med andra avelsförbund. Jag representerar SWB i WBFSH och periodvis är det mycket att göra. En sak som vore fantastisk att få till är internationella avelsindex, men det är mycket politik med i spelet. Om det bara handlade om data hade det inte varit någon större match, men för de stora länderna – Tyskland och Holland – är det väldigt mycket ”jag och mitt”. För att få till det här måste man ju ha tillgång till varandras siffror och system.

Avel är krångligare. Det handlar om avancerad matematik med inslag av slumpen.

Här hemma märker Emma Thorén Hellsten en stor skillnad i intresset och förståelsen för hennes arbete.
– När jag började var det inte många som insåg vad avelsindex kunde vara bra för. I dag är många i stället frågande om en häst inte har avelsindex. Den yngre generationen vill se siffror på allt.

Genetik kan upplevas som komplicerat

Det är dock inte alltid så enkelt att omsätta forskningsresultat till handfast praktik, särskilt inte inom avel där många parametrar spelar in.
– Genetik kan upplevas som komplicerat till skillnad från en del andra forskningsområden. Det är inte lika lätt att koppla forskningsresultat till praktisk hästskötsel som till exempel om man forskar om foder; det är lättare att relatera till att ge mer grovfoder för att hästen inte ska bli dålig i magen, än att försöka förklara nyttan med avelsindex.
– Avel är krångligare. Det handlar om avancerad matematik med inslag av slumpen – en kombination av sannolikhet och statistik. Av prestationsegenskaperna beror till exempel cirka 30 procent på arvet. Det gör att 70 procent beror på andra faktorer.

Att ta fram en avelsstrategi bygger på klassisk avelslära, där man vill nå framsteg för det man eftersöker – i SWB:s fall ridbara, sunda hästar som presterar. Rent konkret gäller det att hitta tillräckligt många individer i en ålder där det går att testa på ett resultatmässigt säkert sätt.
– Man vill ha ett kort generations-intervall för att uppnå framsteg. Det gäller också att testa innan resultatet blir för påverkat av miljön. Tittar man till exempel på tävlingsresultat är det så mycket annat som påverkar – ryttare, träning, foder och så vidare. Å andra sidan kan man inte låta en 3-åring hoppa 1,60, så man får göra en avvägning. Här har resultaten i unghästtesten visat sig ha hög arvbarhet och höga genetiska samband med tävlingsresultat.

Omvänt, att få forskarna att ta sig an aktuella problem är inte så svårt som man kanske kan tro. Emma Thorén Hellsten nämner WFFS, Warmblood Fragile Foal Syndrome, defekten som närapå lamslog avelsvärlden härom året. Huden lossnade på nyfödda föl och ingen förstod varför.
– Här gick det snabbt för att vara forskning. På ett år gick vi från insamlad data till att ha en strategi. Vi vet vilken gen som ligger bakom, men här behövs mer forskning – påverkas bärarna på något sätt? Vi har sett att andelen bärare har ökat över tid, nu undersöker forskarna vad det kan bero på. Kan det till exempel ha något med ökad rörlighet att göra?

Arbetar mycket på distans

Osökt kommer vi därmed in på mänsklighetens dilemma i dag – covid-19. För Emma Thorén Hellsten har arbetssituationen inte ändrats nämnvärt under pandemin. Eftersom hon bor på västkusten och kontoret ligger på Flyinge är hon normalt på plats 20 procent av tiden.
– För att vara effektiv stannar jag vanligtvis några dagar varannan vecka när jag ändå åker ner, men just nu jobbar jag helt hemifrån. Det fungerar jättebra, det mesta är ju ändå skrivbordsarbete. Det praktiska är arrangemangen, som bruksprov och tester – där har covid-19 självklart fått konsekvenser. Det ska bli roligt att komma ut och se hästar i verkligheten och träffa folk igen när pandemin har lugnat ner sig.

Själv dömer hon inga hästar; rollen i avelsvärderingsnämnden är helt administrativ. Det är hon nöjd med.
– Ja, jag ska vara neutral. I avelsvärderingsnämnden har jag ingen rösträtt, jag hjälper dem med underlag och fakta.

Det egna hästlivet är också en balansgång mellan praktiska insatser och planering. Hon bor på en gård med make och son, med ett stall om fem boxar. Bara en häst är deras, resten är inackorderingar.
– Min man ville gärna ha en häst som även han kunde rida, så vi köpte Bidens – inte döpt efter presidenten, säger hon och skrattar till.

Bidens (val f -05 e Biggles-Electro-Ceylon-Utrillo, uppf Catharina Svala) är numera sjukpensionär, men stallet sköts gemensamt med inackorderingarna.
– Vi turas om och det fungerar jättebra.

Rider du något nu för tiden? Och om inte – blir du inte sugen på att ta upp det igen?
– Jo, om någon av de andra i stallet får förhinder händer det att jag rider deras hästar. Det är jättekul och jag är sugen på att ta mer lektioner. Vi kommer säkert att skaffa fler egna hästar framöver, men just nu har vi lite paus och satsar mer på aktiviteter med vår son, innan han blir för stor för att gilla att hänga med oss.

Fakta

Emma Thorén Hellsten.

• Ålder: 45.
• Gör: Avelsledare på SWB.
• Bor: På en liten hästgård i Åsa, utanför Kungsbacka.
• Familj: Maken Johan Hellsten och en son på elva år.
• Förebild: Många!
• Skulle aldrig: Det där ändrar sig hela tiden. Av erfarenhet har jag lärt mig att man aldrig ska säga aldrig.
• Dold talang: Har jag några ”dolda” talanger är det nog meningen att de ska förbli det.
• Äter helst: Hemlagat och varierat, riktigt gott bröd med god ost, gärna getost.

Karriär i korthet:

• 1996-2001: Husdjursagronomprogrammet.
• Årsskiftet 1999-2000: Nya Zeeland (mitt i studierna).
• 2008: Disputerar på SLU med avhandlingen ”International sport horse data for genetic evaluation”.
• 2008: Börjar som avelsledare på SWB.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2021.