”Problemet är pengafördelningen”

Skåne, Stockholm och Dalarna skrev en gemensam motion till Ridsportförbundets stämma den 8 maj, där de förde fram åsikten att distriktens verksamhet är underfinansierad.

Eva Bylander, ordförande i Dalarnas Ridsportförbund, tar fördelningen av tävlingsintäkterna som ett exempel.
– Fem procent av förbundets intäkter från tävlingslicenserna går till distrikten, trots att de flesta starter görs inom distrikten. Vi ska också finansiera all tidskrävande rådgivning till föreningar, ridskolor och tävlingsryttare. Därför är det viktigt att fördela det statliga stödet till ridsporten utifrån vilken verksamhet som bedrivs, säger Eva Bylander.

Dalarna är ett av de distrikt som har fått korttidspermittera sina anställda under pandemiåret 2020, som en följd av minskade intäkter. Samtidigt gjorde Svenska Ridsportförbundet centralt ett överskott med 13 miljoner kronor i fjol.

Vill se en omfördelning av pengar

Även Pia Petersson, vice ordförande i Skånes Ridsportförbund, vill se en omfördelning av pengar, men inte en ny organisationsutredning.
– Det är inte organisationen det är fel på, det är pengafördelningen, så att distrikten kan erbjuda det basutbud som krävs av oss.

Per Willén, ordförande i Örebro läns ridsportförbund, var en av dem som pläderade på stämman för att också organisationen ska se över.
– Jag är även aktiv i LRF och när jag jämför de två organisationerna har ridsporten inte en linjeorganisation. Distrikten är föreningarnas samarbetsorgan, men det är inte tydligt var gränserna går mellan förbund och distrikt, när det gäller vem som har ansvar för att göra vad.

Ett exempel på den oklara organisationen är att förbundet centralt har anställt tre föreningsrådgivare, som därmed ska arbeta med just sådant som distrikten gör.
– Det är en utmärkt resurs och tre jättebra personer, men det belyser problemet: Ska distrikten hänvisa föreningarna vidare till dem, eller hur är det tänkt?

Per Willén skulle gärna se att alla distriktskonsulenter var centralt anställda, för att få en större likriktning i distriktens arbetssätt.
– Det skulle också avlasta distriktsstyrelserna om vi slapp vara arbetsgivare.

Tror inte på större distrikt

Större distrikt, som har funnits på förslag tidigare, tror Per Willén däremot inte på.
– Tappar man närheten till föreningarna så tappar vi också föreningarnas engagemang i distrikten.

Efter debatten på förbundsstämman backade förbundsstyrelsen från sitt ursprungliga krav på en organisationsöversyn. Beslutet blev att finansieringsmodellerna och dess ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser ska ses över.

Fakta

Detta är distrikten

De 19 distrikten har olika förutsättningar att bedriva verksamhet. Minst är Gotland med åtta föreningar, störst är Stockholm med 114 föreningar och tre anställda på distriktskansliet.

• Skåne
  107 föreningar 19 500 medlemmar
  4 anställda (3,65 tjänster)
• Blekinge
  14 föreningar 3 000 medlemmar
  0 anställda
• Gotland
  8 föreningar1 140 medlemmar
  1 anställd
• Halland
  37 föreningar 6 100 medlemmar
  1 anställd
• Småland
  84 föreningar 13  500 medlemmar
  2 anställda
• Östergötland
  54 föreningar 8 838 medlemmar
  2 anställda
• Västergötland
  82 föreningar 12 500 medlemmar
  4 anställda
• Göteborg och Bohuslän
  56 föreningar 10 850 medlemmar
  2 anställda
• Värmland
  37 föreningar 4 800 medlemmar
  1 anställd
• Örebro
  35 föreningar 3 841 medlemmar
  1 anställd
• Södermanland
  20 föreningar 4 263 medlemmar
  2 anställda (delas med Västmanland)
• Västmanland
  24 föreningar 5 350 medlemmar
  2 anställda (delas med Södermanland)
• Stockholm
  114 föreningar 28 000 medlemmar
  3 anställda
• Uppland
  38 föreningar 7 309 medlemmar
  4 anställda, två tjänster är projekttjänster som delvis finansieras av Uppsala kommun
• Dalarna
  35 föreningar 5 927 medlemmar
  2 anställda
• Gävleborg
  34 föreningar 5 900 medlemmar
  1 anställd (50 procent)
• Mittsvenska
  40 föreningar 6 036 medlemmar
  1 anställd
• Västerbotten
  22 föreningar 4 500 medlemmar
  1 anställd (25 procent)
• Norrbotten
  29 föreningar 4 421 medlemmar
  1 anställd

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2021.