”Fler måste förstå hur man tränar en häst”

Hopptränaren Åsa Hellström är Sveriges mest anlitade tävlingscoach. Tillsammans med systern och hoppryttaren Ewa Hellström hjälper hon tävlingsekipage på alla nivåer med träningsupplägg som gör att hästarna håller för att prestera. Något som förvånande många missar.
– Många rider för lite, eller så sitter de och rider utan att få någonting gjort, säger Ewa Hellström, som har ridit svår klass och tävlar triathlon.

Även tävlingshästar på lite högre nivå tränas som om de skulle gå ett lätt motionslopp, när de i själva verket ska avverka motsvarande en Ironman över ett mästerskap, menar hon.
– Jag brukar likna det vid att du har två olika upplägg. Om jag springer fem kilometer, tre dagar i veckan i fyra månader, i varierad terräng blandat med asfaltslöpning, då kommer jag snabbt känna att jag är i god löpform. Jag varierar det med intervaller, något lugnare pass samt ett med lite snabbare tempo.
– Om jag i stället väljer att springa 15 kilometer en dag i veckan och sedan ligger jag resterande sex dagar i soffan, då kommer jag riskera att bli skadad. Plus att min känsla inför det där 15-kilometerspasset är att ”det här blir jobbigt”, fortsätter Ewa.
– Jag tänker att en otränad häst har ungefär samma känsla när den ska in på sitt tredje meeting på kort tid, eller om den hopptränas hårt en gång i veckan trots att ”den fått vila” däremellan. Alla vill gärna tävla meeting men tanken på att hoppa två dagar i rad hemma i vardagen är för många oacceptabelt, trots att de har tävlingsfritt i ett par veckor.

Åsa Hellström bekräftar bilden.
– Du kan nästan se på vissa hästar första dagen att här kommer det att bli lite punka på söndag. Men det handlar inte om att man red en kvart för lite i måndags.

Måste finnas både återhämtning och uppbyggnad

I sin roll som tränare och tävlingscoach gör hon inte bara en tävlingsplanering, utan även ett tydligt träningsupplägg för minst en månad i stöten för ”sina” ekipage. Systern Ewa bjuder på värdefull input med sin träningsbakgrund och finns även till hands när någon ponny eller häst behöver ridas till lite.
– Träningsschemat är inget statiskt dokument, det är heller inte samma för alla hästar. Det är viktigt att förstå. Jag är helt övertygad om att de svenska landslagsryttarna tränar alla sina hästar olika, eftersom hästar är individer och behöver tränas som sådana, säger Åsa.
– Det måste finnas både återhämtning och uppbyggnad, och den kan vara ganska tuff. Bara du får återhämtning. Du kan inte vila hästen i form, lika lite som du kan tävla ihjäl den. Allt handlar om vad du gör däremellan.
– De flesta blir förvånade över att de ska rida så pass mycket, säger Åsa om sina träningsscheman.

 Träningsschemat är inget statiskt dokument, det är heller inte samma för alla hästar.

Åsa Hellström

Ett överdrivet fokus på tävlandet gör att man missar hur viktig själva träningen är, menar Ewa.
– Ofta har ryttaren en tävlingsplanering som den inte vill avvika från, för att man så gärna vill göra de här tävlingarna. Ryttaren vill rida de där klasserna som den har planerat. Men jag skulle aldrig ens tänka tanken att köra en Ironman utan att ha tränat för det, säger hon.
– Det handlar inte om att folk är dåliga, men fler behöver förstå hur man faktiskt tränar en häst. Både för att den ska kunna prestera och för att den ska hålla. Det är inte otur om hästen får tre kotledsinflammationer på raken, säger Åsa.

Den negativa spiralen eskalerar

När hästen väl blivit skadad eskalerar den negativa spiralen.
– Någonstans behöver du fundera över hur du ska göra för att inte hamna där igen. Men i stället blir folk så rädda för att hästen ska bli halt igen att de tränar den ännu mindre, säger Åsa.

Ewa upplever samma sak.
– Jag tror att många är rädda för skador och tänker att de uppstår när man rider ”hårt” eller hopptränar mer än en dag i veckan, alternativt har tävlat på helgen. Det som ofta händer är att du blir så rädd för skador att du glömmer grundträningen och att hästen måste tränas för att hålla.
– Hur många tror du skriver veckoscheman?, frågar Åsa retoriskt.
– Det kan inte bara stå ”rida ut” eller ”trimma”, du måste veta vad du ska göra och hur länge. Mycket handlar om träningsmängden och tidsperspektivet. Folk har ingen koll på hur lång tid tio minuter är. De tror att de sitter och galopperar i både högre tempo och längre tid än vad de gör.

I fälttävlan lär man sig tidigt skillnaden mellan olika tempon och att ha rätt galopp, menar Åsa. Ibland skickar hon ut sina elever i terrängen för att lära sig just detta.
– Grunden till all ridning och hästträning handlar om bjudning hos både människa och häst.
– Kan du inte galoppera fem minuter i sträck, då kan du inte hoppa LA. Du kan inte heller träna på samma sätt som du gjorde när du hoppade LC-LB när du ska rida Msv B tre dagar i rad. Då kan du inte ha samma träningsdos, men många ändrar inte på någonting.
– Träning, vila, återhämtning, resor till och från tävlingar, toppning inför ett stort mål samt säsongsträning för att vara bäst när det gäller. När en elitidrottare inte hittar balansen mellan dessa parametrar kan ofta topprestationerna utebli trots att man borde vara i ”toppform”. Eller så blir hästen skadad. Skidåkare, höjdhoppare och andra elitidrottare har ett helt team runt sig. Det säger något om vikten av att träningsupplägget är rätt. Många tränare och ryttare borde uppmärksamma detta mycket mer, säger Ewa.

Det är inte otur om hästen får tre kotledsinflammationer på raken.

Åsa Hellström

Ser tydliga brister i styrka eller kondition

Att många tävlingshästar är inte tillräckligt tränade för uppgiften håller Lars Roepstorff med om. Han är  professor vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi på Sveriges lantbruksuniversitet, och menar att det finns tydliga brister i styrka eller kondition bland många av tävlingshästarna i Sverige.

Frågan om hästars träning handlar ofta om varierad ridning på olika underlag, men sällan om själva träningseffekten. Det vill säga om vi tränar hästarna tillräckligt mycket för att de ska ha flåset och styrkan för att exempelvis hoppa en bana eller gå ett dressyrprogram på medelsvår nivå. Rider vi helt enkelt för lite?
– Svaret på den frågan är ett väldigt tydligt ja, säger Lars Roepstorff.
– Samtidigt är det viktigt att inte dra alla över en kam. Det finns massor av hästar som är bra grundtränade, och på grund av disciplinen i sig pratar vi inte heller om fälttävlanshästar. Framför allt handlar det om dressyr- och hopphästar som är dåligt tränade ur ett fysiologiskt perspektiv.

Att unghästar får för lite grundträning är något som återkommande lyfts fram, och det är en röd tråd som fortsätter när de så småningom ”växer upp” och blir tävlingshästar. ”Problemet” med hästar i allmänhet är att de är naturliga idrottsatleter. De kan, trots dålig grundträning, prestera på relativt hög nivå. De kan hoppa högt, de kan använda sina fina gångarter och de kan springa fort, menar Lars Roepstorff.
– Hästar har i grund och botten en fantastisk medfödd kapacitet. De kan göra massor av saker, vilket innebär att du kan göra mycket som de egentligen inte är tränade för. De kan springa maratonlopp eller hoppa en svår bana även om du har slarvat med uppbyggnadsträningen. Att skaderisken ökar är uppenbart.

Många tränare och ryttare borde uppmärksamma detta mycket mer.

Ewa Hellström

För att få bättre tränade hästar krävs flera saker, menar Roepstorff. Det handlar om mängdträning – som för löpare att ”få många mil i benen” – det handlar om att öka syreupptagningsförmågan, det vill säga förbättra ”kondisen”, och det handlar om att bygga styrka. Men också om mental träning och träning med fokus på allt från rörlighet till snabbhet.
– Den enskilt viktigaste faktorn för att få bättre tränade hästar är att öka intensiteten. Du måste upp i 80 procent av hästens kapacitet, oavsett om det gäller puls eller styrka, för att du ska få en riktigt bra träningseffekt. Så fort du ökar intensiteten ökar dock belastningen, vilket gör balansgången mellan träningseffekt och risken för skador svårare.

Kommer inte upp i träningseffektiv puls

Många hästar kommer aldrig upp i en puls som är träningseffektiv.
– Sätter vi på hästen en pulsmätare ligger pulsen i de flesta fall kanske runt 130-140 på ridbanan. Hästen har en maxpuls på 220-240 slag och du ska upp i 180-200 innan du anstränger din häst. Galopperar du din häst för att komma upp i den pulsen innebär det att du rider fortare än de flesta normalryttare någonsin har gjort. Ett vanligt tempo är kanske 400-500 meter per minut, medan du behöver komma upp i 700-800 meter per minut för att få upp pulsen, säger Lars Roepstorff, och tipsar samtidigt om pulsmätaren som ett enkelt hjälpmedel för att få koll på hästens puls.

Intervallträning är det vedertagna sättet att jobba med intensiteten. Ett knep för att öka pulsen utan att behöva gå upp lika mycket i fart är att öka lutningen, det vill säga att galoppera i uppförsbacke. Viktigt är att börja med korta intervaller för att belastningen inte ska bli för stor.
– Du måste hela tiden ha en successiv tillvänjning när du ökar träningen. Att jobba i en lätt uppförsbacke är ett bra sätt att även skapa lite muskelarbete utan att det går väldigt fort. Det minskar skaderisken.

Så fort du ökar kraven i din träning måste du vara kunnig och mer omtänksam.

Lars Roepstorff

Intervallträning handlar inte bara om att ligga och cantra i naturen, intervaller på ridbanan kan också vara effektiva. Både i dressyren och i hopphästens markarbete.
– Egentligen ska alla ridpass ha lite karaktär av intervallträning. Du ska kunna skapa en anspänning i hästen och sedan minska anspänningen. Men ju mer du samlar i till exempel dressyr, desto viktigare blir det att ge hästen mikropauser. Vi pratar alltså om arbete på minutnivå när du går på maxkapacitet. Efter en minut måste du få återhämta dig. Går du ner i kapacitet kan du göra intervallerna lite längre, fortsätter Lars Roepstorff.

Finns inget absolut mått på hästens kondition

Hur vet du då att din häst är tillräckligt tränad? För människor finns det så kallade Coopertestet, som är ett klassiskt konditionstest som går ut på att springa så långt som möjligt på tolv minuter. Den typen av test fungerar inte på hästar – du kan inte köra slut på din häst på det sättet, förklarar Roepstorff. Det finns inget enkelt absolut mått på hästars kondition som gör att du kan jämföra olika individer, utan det kokar ner till att jämföra hästen med hästen själv, menar han.

Ett sätt är att göra ett standardiserat arbete, exempelvis ett intervallpass där du mäter pulsen – och sedan gör du om det efter ett par månader och ser hur pulsen har utvecklats. Ju mer vältränad häst, desto lägre blir pulsen. En annan klassisk ”travtränarvariant” är att mäta hästens återhämtningspuls efter ett intensivt pass, där man ser att hästen är nere under 90 på fem minuter, säger Lars Roepstorff.
– Det svåra med att säga att du ska träna mer och rekommendera intervallträning är att folk får väldigt olika bilder. Vi behöver träna våra dressyr- och hopphästar bättre, både när det gäller kondition och i allmänhet, men du måste ha kompetens för att göra det.
– Precis som när du lär dig att rida ett dressyrprogram eller hoppa en bana måste du ta hjälp av dem som kan. Så fort du ökar kraven i din träning måste du vara kunnig och mer omtänksam.

Fakta

Ewa Hellström och Åsa Hellström

Ewa Hellström.

• Ålder: 37 år.
• Bor: Stockholm.
• Yrke: Företagssäljare och tränare.
• Bakgrund: Arbetat som beridare och unghästutbildare i Sverige hos Måsel AB och Springfield Showjumpers/familjen Zetterman samt i Holland och Danmark.
• Tävlingsmeriter: SM-guld samt flera mästerskapsmedaljer på ponny, placeringar till och med 1,50-klasser som ungdomsryttare. Utbildat flertalet unga hästar till årgångschampionat såsom Breeders Trophy och Falsterbo.
• Tävlingsmeriter triathlon (och annat):  Fyra Ironman Haugesund 70.3 2019 (halv IM-distans), VM i Ironman 70.3 Nice 2019 (halv IM-distans). Ironman Kalmar 2019 (full IM-distans). EM-silver i långdistanstriathlon, Challenge Roth 2021 (full IM-distans). Vinnare Rockman Swimrun sprint 2018 i Stavanger.

Åsa Hellström.

• Ålder: 45 år.
• Bor: Örebro.
• Yrke: Tränare och tävlingscoach.
• Bakgrund: Beridare i Tyskland och USA, utbildad tränare samt arbetat med hästar i hela sitt liv.
• Egna tävlingsmeriter: Tävlat till och med svår hoppning.
• Antalet aktiva elever: Cirka 35 på ponny och 15 på häst.
• Antal dagar som tävlingscoach per år: Cirka 120 dagar.
• Antal träningstimmar per år: Minst 40 timmar i veckan.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2021.