HästhälsaMed över 700 muskler är hästkroppen anpassad för snabb rörelse och kraftfullt arbete. Ett måste för överlevnad.
Veterinärt
13 januari 2022 12:59
Ridsportplus
Hästen – ett muskelpaket
45 procent av hästens kroppsvikt består av skelettmuskulatur.
Foto: Arnd Bronkhorst
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
En muskel består av muskelbuken som är uppdelad i muskelbuntar, som i sin tur består av ett stort antal muskelfibrer.
Det finns olika typer av muskelfibrer: långsamma och uthålliga (typ 1) samt snabba (typ 2), som arbetar vid mer explosivt arbete.
Muskelfibrernas sammansättning varierar både mellan individer och mellan raser. Arabiska fullblod har en större andel långsamma muskelfibrer, vilket gör dem mycket uthålliga. Kallblod i skogsarbete använder också denna typ av muskelfibrer.
Engelska fullblod och quarterhästar har en hög andel snabba muskelfibrer, för galopp i högt tempo och annat högintensivt arbete.
Flera undergrupper
Muskelfibrer typ 2 delas in i undergrupperna typ 2A och typ 2X. Typ 2A liknar mest typ 1, med större förmåga till aerob förbränning. Typ 2X får huvudsakligen sin energi genom anaerob spjälkning, men kan genom träning ombildas till mer uthålliga typ 2A. Denna ombildning sker bäst genom aktivering före fem års ålder.
Muskler kan antingen vara sträckmuskler eller böjarmuskler, vilka skapar rörelse eller bromsar den. Musklerna kan även användas för att producera värme, när en häst börjar bli kall skakar den i musklerna.
Aerob och anaerob förbränning
Musklerna arbetar genom näring och syre ur blodet. För mindre ansträngande arbete sker en aerob förbränning med hjälp av syre.
Vid tyngre eller snabbare arbete ökar behovet av både syre och näringsämnen. Det tillgodoser kroppen genom förhöjd puls. När arbetet kräver en puls på cirka 180 slag/minut eller mer, inträder anaerob förbränning i musklerna. Då hinner muskeln inte producera tillräckligt mycket energi aerobt, utan skapar energi genom att bryta ner druvsocker, glukos. Detta sker utan närvaro av syre och lämnar restprodukten mjölksyra efter sig. Ansträngningen när detta inträffar kallas mjölksyratröskeln. Genom träning kan den flyttas fram till en puls på 200-220 slag/minut hos en vältränad häst.
Föl föds med en stor andel snabba muskelfibrer typ 2X för att direkt kunna följa flocken. Dessa muskelfibrer ger mycket snabbt energi, men är inte uthålliga.
Träningsupplägg
För en rationell stärkning av musklerna, behöver de muskelgrupper som arbetat återhämta sig under 48 timmar före ny ansträngning. Genom att träna olika muskelgrupper varannan dag byggs hästen upp på ett funktionellt sätt, medan monoton träning av samma muskelgrupper dag efter dag, ger mer slitage än träningseffekt.
Den största
Den stora sätesmuskeln, gluteusmuskeln, sitter i korset och är den viktigaste påskjutande muskeln för bakbenen. Den är kort och stark. Ryggens största muskel är Longissimus dorsi, som är mycket kraftfull och både kan sträcka ryggen och böja ryggraden i sidled.
2X är den muskel-fiber som tidigare kallades typ 2B, men senare tids forskning har visat att typ 2X är den som förekommer hos häst.
Fakta
Korsförlamning
Störningar i foderstat kontra ansträngning kan medföra korsförlamning, som finns i flera varianter. De stora korsmusklerna blir spända och ömma, hästen är stel och ovillig att röra sig, den darrar, är orolig och svettas rejält. I svåra fall kan hästen få kramp och verka helt förlamad.
Korsförlamning kan ha flera orsaker
- Klassisk korsförlamning uppkommer då en arbetande häst får vila med fortsatt full kraftfodergiva. Då ansamlas glykogenet i musklerna i stället för att tömmas ut genom arbete. Kraftig överansträngning kan också ge korsförlamning. Den orsakas av akut elektrolyt- och/eller saltbrist, till exempel vid lång distansritt i varmt, fuktigt väder.
- Bland ärftlig korsförlamning finns PSSM1 (Polysaccharide Storage Myopathy). Det är utfodringsrelaterat, med en rubbning av glykogenlagringen till följd av en genmutation (GYS1). Forskning visar att hälften av PSSM1-hästarna blir bättre enbart genom ändrad foderstat; om de även motioneras mer blir 90 procent symtomfria.
- RER (Recurrent Exertional Rhabdomyolysis) är en annan ärftlig variant av korsförlamning där hästarna är stresskänsliga samt överkänsliga mot bland annat kalium.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21/2021.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på