Accepterade hingstar vände trenden

Årets bruksprov var det andra i ordningen sedan ett nytt reglemente infördes inför bruksprovet 2021. Den nya strukturen med premierade hingstar (i stort motsvarar det den tidigare nivån för att få en godkänd hingst) respektive accepterade hingstar har fått diskussionerna att gå varma. Från SWB:s sida är budskapet entydigt: endast premierade hingstar rekommenderas för avel.

Vad innebär det nya hingstreglementet, bruksprovet – och vad har ett-sto-licensen har betytt för uppfödarna? Ridsport har ställt frågorna till  SWB:s vd Helén Uddefors och styrelsemedlemmen Gustaf Johansson, djupt involverad i utformningen av det nya hingstreglementet, tillika hingsthållare och uppfödare.

Målet är att bruksprovet ska bära sig

Debatten om bruksprovets utformning tog rejäl fart 2019 och vid 2020 års bruksprov, förlagt till Grevagården, var antalet anmälda hingstar rekordlågt.
– Vi har som förening ett uppdrag att arrangera bruksprov. Målet är att det bär sig själv men vi kommer att genomföra prov oavsett antalet anmälda hingstar, förklarar Helén Uddefors.

För att ett prov ska bära sig krävs runt 45–50 anmälda, uppskattar hon. I nuvarande utformning är provets maxantal 70 hingstar på Strömsholm. Det är uppstallningskapaciteten som begränsar antalet.
– Vi var väldigt klara över att vi behövde få upp intresset för att visa hingst igen, det var en viktig drivkraft i att göra en ny form av hingstselektion. Det har vi verkligen lyckats med, sett till utfallet de här två åren. Det som är ännu mer intressant är att vi har sett ett kraftigt ökat intresse för rådgivande bedömning de senaste två åren, säger Gustaf Johansson.
– I omdaningen av reglementet var det en parameter att inte missgynna hingstar stationerade i Sverige gentemot hingstar som verkar på ett-sto-licens, som har en enklare process för att få betäckningstillstånd, förklarar Helén Uddefors.
– Vi var i ett läge där vi riskerade att tappa ytterligare registreringar till utländska förbund. Med det nya reglementet, och tidigare med införandet av ett-sto-licensen, har vi vänt den trenden, säger Gustaf Johansson och fortsätter:
– Det fanns stora farhågor hos en del att systemet med accepterade hingstar skulle förstöra för aveln, att för många skulle välja de hingstarna före premierade, men så blev det inte alls.

Det är fri prissättning och konkurrens.

Gustaf Johansson

Accepterade står för 2,44 procent

Endast 2,44 procent av förra årets betäckningar gick till 3-4-5-åriga hingstar som fått status Accepterad på 2021 års bruksprov.  Övriga med Accepterad är direktkvalificerade där någon detalj saknas för premierad nivå.

Betäckningsstatistiken från 2008 och framåt visar att 70–80 procent av betäckningarna varje år går till hingstar som visats upp för AVN och genomfört SWB:s bruksprov.  Kategorin betäckningar med spermaimporthingstar har stadigt minskat till förmån för hingstar som godkänts via ett-sto-licens.

Kommer då det nya reglementet att förändra användningen av hingstar som gått igenom svenskt bruksprov?
– Nej, uppfödarna kommer att välja premierade hingstar för det tar aveln framåt.  Men det är fritt för alla att välja hingst själv, de kan registrera sina avkommor på gröna papper och utvecklas hingsten kan ägaren välja att visa den igen för att nå premierad nivå, påpekar Gustaf Johansson.

Varför är poängspannet för accepterad så stort?
– Vårt mål är öppenhet och transparens, valfrihet för uppfödarna, och jag tror mycket på varje individs förmåga att göra informerade val, säger Helén Uddefors.
– Uppfödarna vet och förstår skillnaden mellan Premierad och Accepterad.
– Eftersom vår linje är att det är de premierade hingstarna vi rekommenderar för avel har det liten betydelse att spannet inom Accepterad är stort. Vi har valt att inte snäva in den kategorin därför att det skulle innebära att vi helt eller delvis förklarar de hingstarna som okej att avla på, då frångår vi vår linje helt, säger Gustaf Johansson.

Kan använda sin egen hingst

Han anser att hingsthållarna ändå vinner på det här. Tidigare hade de fått åka hem med en icke-godkänd hingst, men nu kan de använda sin accepterade hingst i avel, visa igen eller komma igen när avkommorna visat talang. Med hingsthållarhatten på är det en win-win.
– Hade min egen hingst Dantes Vincero GJ inte blivit premierad i år utan accepterad hade jag, som privatperson, absolut använt honom till egna och andras ston och därmed gått emot alla rekommendationer. Jag hade i alla fall kunnat använda honom, registrera och få gröna papper på avkommorna, konstaterar Gustaf Johansson.

Enligt honom utjämnar upplägget den konkurrensfördel som ett-sto-licenshingstarna från utlandet haft under flera år.

Historiskt sett har stoägare varit prismedvetna och emellanåt valt hingstar utifrån prissättning på betäckningen snarare än att det är ett optimalt val för deras ston. Har ni haft farhågor att hingstägare med accepterade hingstar ska välja att sätta låga avgifter och på det sättet locka oproportionerligt många stoägare?
– Jag trodde inför förra årets säsong att vi skulle kunna se sådana effekter men det har vi inte, säger Gustaf Johansson.

Inte möjligt att gå ner så mycket på avgiftssidan

Han tror att när nyblivna hingstägare utan egen station eller tappningsmöjlighet börjar räkna på vad det kostar med sådana tjänster, ser de flesta att det inte är möjligt att gå ner så mycket på avgiftssidan.
– Men vi har under många år haft hingstar på språngrullan som väljs primärt utifrån låg avgift eller fördelaktiga villkor. Det är fri prissättning och konkurrens så det är fullt möjligt rent teoretiskt.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2022.