”Vi måste stoppa pyralidanvändningen nu”

De senaste tre åren har vanliga hemmaodlare upptäckt att många växter – framför allt tomat, potatis, chili och ärtor – har blivit missbildade på olika sätt. I en undersökning gjord av Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) uppgav närmare 30 procent av dem att den misstänkta källan var lokal stallgödsel. Detta beror på rester av bekämpningsmedel i de foder som djuren har ätit – hö, halm eller kraftfoder. Det behövs bara några få mikrogram per kilo av medlet i gödseln för att känsliga växter ska bli skadade.

Problemet har aktualiserats genom trädgårdsexperten och journalisten Lena Israelsson, känd bland annat från trädgårdshandböcker och artiklar om odling.

Hur upptäckte du det här sambandet mellan gödsel och missväxt?
– Redan 2019 hade jag problem med några tomatplantor och det ökade året därpå. Då fick jag slänga närmare 70 plantor, där bladen hade krullat ihop sig så att tillväxten stannade av.
– När jag tog upp det i min blogg fick jag massor av reaktioner, bland annat hade tomatodlare i Norge haft samma problem.
– Efter hand förstod vi att det berodde på rester av bekämpningsmedlet pyralid. Det behövs så oerhört lite för att skada växter ur samma familj som ogräset det ska bekämpa.

Hur har ett bekämpningsmedel med så långvarig effekt kunnat godkännas?
– Det förbjöds på 70-talet i Sverige eftersom ämnet är svårt att bryta ner och det var svårt att förutse negativa konsekvenser på lång sikt. Men 2011 blev det åter tillåtet eftersom EU-medlemskapet innebär en harmonisering av växtskyddsmedel inom unionen.
– Ogräsmedlen godkänns med tanke på användningen på åkern, inte de skador som låga halter av pyralider kan orsaka hos de fritidsodlare som använt gödsel från behandlade åkrar.

Hästägare vill bli av med hästgödseln och många fritidsodlare vill ha den. Hur ska vi få det här att gå ihop?
– Jag vet att LRF har gått ut med färsk information om hur halm och gödsel ska hanteras, men dels fokuserar de mest på aminopyralid, som används i mycket liten skala och där produkterna inte får lämna gården, dels ger de luddig information om halm och gödsel där klopyralid har använts – att den inte får användas till kompost eller i växthus på gården. Användning i andra sammanhang verkar inte omfattas.
– Det finns en uppmaning att köpare av behandlad halm ska informeras om detta och att köpare av halm, jord och gödsel rekommenderas att fråga säljaren om klopyralid har använts. Men för hästägare kan det vara omöjligt att veta om klopyralid har förekommit någonstans i foderkedjan.

Hur ska man komma tillrätta med detta?
– Vi håller på att samla namnunderskrifter som ska överlämnas till klimat- och miljöminister Annika Strandhäll och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson, där vi kräver ett stopp för pyraliderna nu.
– Enskilda EU-länder har möjlighet att förbjuda pyralider. Det måste finnas något av de övriga 51 tillåtna ämnena som kan användas mot ogräset.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2022.