”Styrkan är att hon får hästarna med sig”

Lilly Smith började ridkarriären på B-ponny och har ridit flera ponny-SM, men steget upp till häst kom snabbt. Snart 15 år gammal har hon redan hunnit rida häst i fem år. Tio år gammal fick hon börja med att sätta igång familjepärlan High Pea (SWB sto f-05 e Hip Hop-National Zenith xx, uppf Stall Högalund/ Ronny Boy, äg Lilly Smith) – och i helgen blev det seger i SHW Young Talents för ekipaget på Stockholms stadion. Att få rida i Stockholm var häftigt.
– High Pea hoppade fantastiskt och hon kändes väldigt med mig, säger Lilly.

Stoet kom till familjen som 5-åring och tävlades upp till 1,40 av pappa Olof Smith innan hon blev skadad och var borta från tävlingsbanan i fyra år. Hon blev även mamma innan hon fick börja om som Lillys första häst. Senaste året har ekipaget bland annat ridit SM-final för children och vunnit Children’s Challenge i Falsterbo.

Hon piggar upp det mesta, även vardagen.

– Hon har alltid haft en fantastisk inställning till tävling och sporten – och en vilja att vara med och kämpa på, berättar Olof Smith.
– Det är inte den största hästen, men hon har vunnit väldigt mycket genom åren. Vi har haft väldigt roligt med henne både jag och Lilly, och även resten av familjen. Hon piggar upp det mesta, även vardagen.

Rider även kraftpaketet ”Ettan”

Att det fungerade så bra trots att Lilly bara var tio år vid starten, var just tack vare High Peas inställning. Ibland kan hon lägga in någon bockning, men det är bara för att hon är glad, berättar Lilly. Dressyrjobb är dock ingen favorit, vare sig för High Pea eller ryttaren.
– Det kanske hänger ihop, säger pappa Olof och skrattar.

Inte heller han är något fan av dressyr.
– Men det är något man måste göra för att kunna hoppa och ha roligt.

Sedan förra sommaren rider Lilly även pappas tidigare svårklasshäst hingsten Etalon Lux N (SWB hingst f-09 e Heartbreaker-Lux Z, uppf Patricia Norrman och Mikael Björk, äg Katarina Edlund). Tanken på att lämna över tyglarna hade funnits ett tag, men lite ljumskproblem skyndade på processen när Olof själv hade svårt att rida.
– Jag hade ridit honom ganska länge och kände att vi hade kommit så långt vi kunde – och Lilly behövde någon som kunde ta henne vidare. Och hos oss är det så att man får jobba med det man har, säger Olof.

”Ettan” är ett kraftpaket men han och Lilly har börjat hitta varandra på banan.
– Många har den bilden av honom att han är lite vild och stökig, men han har blivit äldre och lugnare, säger Olof.
– Han är fortfarande på och blir lite stark för Lilly emellanåt, men han har lugnat ner sig. Bitarna börjar falla på plats och förra helgen debuterade de 1,40 med en femteplacering, fortsätter han med stolthet i rösten.

Om dressyren går trögt med ”Ärtan” känns det desto bättre med Ettan.
– Han är världens snällaste fastän han är hingst, säger Lilly.

Att det är två väldigt olika hästar att rida är inga problem.
– Ettan vill väldigt mycket och med honom måste jag bromsa för att få plats med de stegen jag ska ha. Med Ärtan är det lite tvärtom, berättar Lilly, som är van att rida många olika hästar ända sedan ponnytiden.

Rider så många som möjligt

Ofta är även mamma Frida Smith med på tävling, när gårds- och stallsysslorna hemma tillåter. Annars är det i regel Olof och Lilly som är iväg. Storebror Otto Smith red även han innan, men nu har andra intressen tagit över.

Lilly kör på det gamla gardet.

Lilly har precis gått ut sjuan och rider ”så många hästar hon hinner” varje dag, men oftast landar det på två, tre stycken. Skolan måste trots allt hinnas med också. Utöver Ettan och Ärtan finns även en ponny och två andra storhästar som ska ridas. Lyckligtvis är både mamma och pappa behjälpliga för att vardagen ska gå ihop.

Är de andra hästarna lite yngre förmågor?
– Nej, Lilly kör på det gamla gardet. De är 17, 18 år, skrattar Olof.

Bägge hästarna är Olofs gamla tävlingshästar som har gått högt. Den ena är Hubertus (SWB hingst f-04 e Feliciano-Asterix, uppf Per-Christer Bengtsson, äg Stall Olof Smith AB) som Olof har vunnit mycket stora klasser med och den andra är Cora Quick (OLDBG sto f-04 e Quidam’s Rubin-Corofino, uppf Paul Rode, äg Ankarcrona Equestrian AB), som varit framgångsrik med Henrik Ankarcrona.

Satsar mer på Lilly

Efter en lång och framgångsrik karriär på hög nivå har Olof valt att ta ett kliv åt sidan. Att stötta Lilly känns viktigare än det egna tävlandet.
– Jag har också hästar att tävla, men det är inte alls som innan. Vi får hoppa på det vi har i stallet för stunden och då får vi dela upp det lite sinsemellan. Och då tar vi det som passar bäst, säger Olof.

Det skulle vara roligt att rida junior-SM så snart som möjligt.

En av Lillys styrkor är hennes förmåga att se avstånd, när hon får säga det själv.
– Sedan har hon en annan bra egenskap, och det är att hon får hästarna med sig, säger Olof.

Planen framåt är att hoppa SM sista childrenåret, fortsätta med fler 1,40 och sedan klättra vidare i klasserna. Lilly och High Pea är inte med i landslaget i nuläget, men är inte sena att tacka ja om plikten kallar med kort varsel. Annars får det bli längre fram.
– Det skulle vara roligt att rida junior-SM så snart som möjligt, säger Lilly.

Att stå bredvid är som för de flesta föräldrar mycket värre än att rida själv.
– Man vill väldigt gärna hjälpa till, men när de väl går in på banan kan man inte påverka längre, säger Olof.

En extra krydda är att far och dotter rider ihop i lag i elitallsvenskan för Österlens Ridklubb.
– Det är lite stressigt ibland att hinna med allt och hjälpa Lilly att hoppa fram, gå banan och hitta en egen häst att tävla på. Men det är jätteroligt, det är en fräck grej, säger Olof.

I laget rider också  Shane Carey och Linnéa Ericsson-Carey, som är en stor inspiration för Lilly och hur hon själv vill uppfattas i sadeln.
– De rider väldigt mjukt och det ser ut som att hästarna är nöjda med dem.