Nytt projekt ska öka välfärden för ridskolehästar

En av forskarna i projektet är Elke Hartmann, etolog och docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Hon berättar att syftet är att se hur ridskolan kan förbättra elevernas kunskap om hur hästen fungerar.
– Studier har visat att ridskolor ofta stöder sig på gammal kunskap och inte tar till sig vad forskningen säger, och vi vill hjälpa och stötta ridskolor att bygga broar mellan vetenskaplig evidens och praktik, säger Elke Hartmann.

Två enkäter

Hittills har forskarna genomfört två enkäter, en som gått till ridlärare och en som gått till elever på Sveriges ridskolor. Svar har kommit in från 199 ridlärare och 350 elever.
Lärarna fick till exempel frågan hur mycket kunskap de tror eleverna har, och eleverna fick frågan om de var nöjda med den kunskap de har.
– Eleverna upplevde att de kunde mer än vad lärarna tror. De vill även lära sig mer men det tror inte ridlärarna. Beror det på ett missförstånd eller har man förutfattade meningar som kanske inte stämmer, undrar Elke Hartmann.

En annan intressant upptäckt från enkäten var att lärarna upplever att de lär ut om hästens beteende under själva ridlektionerna – men eleverna märker inte att de får den kunskapen.
– Antingen verkar eleverna inte märka att de får undervisning, eller så är undervisningen inte tillräckligt tydligt, menar Elke Hartmann.

Lära om hästen som varelse

Det brukar heta att elever på ridskolor gärna skolkar från teorilektionerna för att de inte är intresserade. Över 50 procent av ridlärarna ansåg att eleverna inte hade intresse för teori, men 83 procent av eleverna menade att det inte erbjöds lektioner. Nämnas bör dock att det inte är till exempel teorilektioner i anatomi som forskarna pratar om.
– Vi ville specifikt gå in på vad elever lär sig om hästen som varelse och hur en häst lär sig.

Elke Hartmann pratar om övningar som involverar till exempel clickerträning, eller att lära eleverna att ”parkera” en häst och låta den stå stilla.
– Det finns en massa övningar som är väldigt lärorika och viktiga för att kunna hantera hästen på ett säkert sätt. Därför ska inte bara ridningen stå i fokus i utbildningen, även  lärandet från marken är en viktig del i människa-häst kommunikationen och därmed säkerhet.

Kan vara goda exempel

Efter att forskarna fått in enkätsvaren har de hållit en workshop på SLU med deltagare från olika delar av hästsverige, som ridlärare, etologer och ridskolechefer.
– Vi har samlat ihop förslag och lösningar på hur vi kan överbrygga hinder i teorin och i praktisk undervisning, även vilka pedagogiska verktyg är bäst lämpade. Alla var supermotiverade och kom med bra förslag, och det är viktigt för vi måste få till förändring. Ridskolorna kan kliva fram med gott exempel, säger Elke Hartmann.

Ett förslag som kommit upp är att kalla ridskolor för ”hästkunskapscentrum”.
– Det handlar inte bara om att lära sig rida. Ridskolorna ska förmedla kunskap om hästen som varelse, det hänger ihop med hästvälfärd. Det påverkar välfärden direkt om eleven till exempel förstår användningen av spö, som ska fungera som en ”motivator” om det används rätt enligt inlärningsteorin. Så att eleven inte bara piskar på hästen och kallar den dum, utan att se den som en individ med känslor. Utan en sådan förståelse ska ingen rida med spö alls.

Lite teori varje lektion

Hur det ska omsättas i praktiken är något som diskuteras.
– Hur kan vi förmedla värdet att lära sig mer? Hur kan vi göra det mer attraktivt? Kanske ska vi ha lite teori i början av varje lektion, kanske ska vi ibland jobba hästarna från marken. Ridskolan kan bli ett öppet center för alla som vill lära sig mer om hästar, säger Elke Hartmann.
Nu går projektet vidare med att testa ett skräddarsytt utbildningsprogram på utvalda ridskolor. Slutrapporten väntas vara färdig år 2024 och vetenskapliga publikationer sker under 2023.