Farligt med falska marklinjer

Reglerna är tydliga både internationellt och nationellt. Det ska alltid finnas en tydlig marklinje på terränghinder. Det internationella ridsportförbundet, FEI, reglerar hur de ska vara utformade. Detta är en del av det ständiga arbetet med att förbättra säkerheten inom fälttävlan.
– Det är en mycket viktig del av säkerhetsarbetet. Att slarva med marklinjer är inte acceptabelt. De finns för att hjälpa hästen uppfatta hindret på rätt sätt, säger Lars Christensson, som nyligen blev den första i världen att bli godkänd bandesigner level 4.

Enligt reglerna ska denna tydligt markerade marklinje, till exempel i form av en stock, vara något framför hindret, eller möjligtvis rakt under. Om en marklinje är bakom hindret från anridningshållet kallas detta för en falsk marklinje. I stället för att hjälpa hästen att hitta en bra avsprångspunkt kan den falska marklinjen göra att hästen missbedömer hindret, vilket i sin tur kan leda till otäcka fall och skador.
– De här åtgärderna och reglerna från FEI grundar sig på statistik sedan i början av 2010-talet. Vi vet ganska väl vilka omständigheter som ökar riskerna i terrängen, säger Lars Christensson.

Viktigt att tänka sig för

En annan vanlig falska marklinjerdiskussion har förekommit i samband med den alltmer utbredda användningen av nedfällningsbara mim-hinder och mobila hinder. För att göra dessa tillräckligt stabila behövs ofta någon typ av ram på marken.
– Här är det verkligen viktigt att tänka sig för så att hästen inte uppfattar ramen som en marklinje och att det placeras en tydligt markerad marklinje framför hindret, säger Lars Christensson.

Arbetet med marklinjer är bara en del i arbetet med att designa hinder som hästarna uppfattar korrekt. En annan del är utformningen av överkanterna på hinder, där ordentligt rundande överkanter har visat sig vara mer förlåtande om hästarna skulle slå i.

Påverkar hästens riktning över hindret

Lars Christensson pratar också om att göra delar av terränghinder ”truly unjumpable”. Det handlar om att designa till exempel en spets på ett sätt som påverkar hästens riktning över den, så att hästen inte hoppar där det inte är tänkt att den ska hoppa. Det hoppas inte sällan snett över spetsar, men detta bör göras med största precision så att det inte både blir snett och över den längsta delen av spetsen.
– Detta försöker man som bandesigner påverka genom att placera något i spetsens bredaste del, till exempel ett stöd eller dekoration av något slag.

Fotnot: Nyligen publicerade tidigare landslagsryttaren Linda Algotsson en film i sociala medier som visade hur hon för ett år sedan skadade sig svårt vid ett fall på en träning där falsk marklinje användes. Det väckte debatt och exempel på falsk marklinje vid tävlan diskuterades också.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2023.