Skapa mer möjligheter för våra uppfödare

Betäckningssäsongen är precis runt hörnet. Bruksprovet visade ett imponerande startfält med många hingstar med fina härstamningar och bra mödernelinjer. Flera såg riktigt snygga ut.

Men – utseende är inte allt. De måste kunna röra sig, stå korrekt på benen, hoppa med mycket bra kvalitet i språnget, ha scope och vilja bli ridna mellan hand och skänkel. Under åren har jag fått presentera ett antal hingstar på bruksprovet. Några av dem blev bruksprovsvinnare, andra blev ”bara” blev godkända och en del ramlade ut på fel sida.

Vilka avlade bäst? Jo, de med bäst mödernelinje, kort sagt. De hade alla också gott om positiv energi, bra exteriör, långa ben, lång hals, en långlinjerad kropp och en hoppförmåga utöver det normala med ett stort hopp.

Oavsett om du ska avla fram en häst till landslaget eller till dig själv så gäller det att vara kräsen

En av dessa höjde sig i avelsbokstaven i år. En annan gör en internationell karriär och har nästan alla avkommor i övre skiktet på 3-årstesten. Den sistnämnde blev nerskriven av en journalist som menade att den ”knappt skulle duga till fälttävlansavel”. Orden gav hingsten få ston det året. Jag är inte bitter för det, men jag vill gärna uppmuntra stoägare att söka information om hingstarna från säkra källor. SWB:s Avelsvärderingsnämnd till exempel. Mycket går att hitta i databasen Blup om det är en svensk häst. Är det en utländsk, titta då gärna på hur hingsten blivit bedömd i sitt förbund. Det är ett gediget jobb som behöver göras, men det lönar sig. 

Även jag kan ryckas med när jag ser en flashig kort film på sociala medier med två språng, men jag vill gärna se lite till för att få en helhetsbild. Oavsett om du ska avla fram en häst till landslaget eller till dig själv så gäller det att vara kräsen. Det är mycket roligare att rida på en häst med bra ridbarhet än en som har handbromsen i hela tiden.

Jag tror att vi nu ser en positiv spinoff-effekt av hopplandslagets framgångar. Sporten utvecklas och aveln måste hänga på. Jag hävdar sedan länge att vi avlar bra, men vi behöver tänka ett steg längre i alla led. In med scope, lägg tid på en bra grundutbildning för den unga hästen och tänk på att inte tävla ihjäl hästarna innan de hunnit fylla sex år.

Sporten utvecklas och aveln måste hänga på.

Hade gärna sett att Hästnäringens Nationella Stiftelse, Svenska Ridsportförbundet och SWB tog varandra i hand och tillsammans tog ett steg framåt för att skapa nya förutsättningar för sport och avel. In med lite nytänkande, skapa mer möjligheter för våra uppfödare tillsammans med våra bästa ryttare. Kanske är det vad som behövs för att få se fler svenska hästar i vårt landslag? Hade inte det varit kul?

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2023.