Man är aldrig så medveten om hur beroende man är av el och rinnande vatten som när man är utan. För att fodra och mocka fick man invänta naturens lampa och även när den lös fick man gissa sig fram. Tur att man är så pass rutinerad att man känner när man stöter på skitig halm med grepen.
Blogg
10 december 2013 21:33
Tur att vara rutinerad
Jag vill ju inte vara den då, det var ju ganska många som blev utan el där när stormen Sven slog till, men var det verkligen nödvändigt att elen skulle vara borta så länge? Och kunde de inte ha prioriterat mig när de skulle fixa elen? Jag antar att det var många som kände likadant, men någonstans kanske någon kan känna lite sympati för en stackars ensam hästskötare som inte tycker det är så fruktansvärt roligt att bära vatten till alla djuren från vattentunnan, eller sopa gångar i ficklampans sken. Om de bara hade kunnat skickat hit en arbetare som kunde hålla ficklampan under tiden elen var borta så hade jag varit helt okej med det.
Jag antar att man ska vara tacksam för att den är tillbaka, det gick ju bra ändå! Jag är glad att stormen inte tog mer än några takpannor och att vi alla överlevde samt att den är över och att det borde dröja länge innan någon storm slår till igen!
/Antonia
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på