SWB har flera riktigt bra uppfödningar som är rankade bland de bästa i världen just nu. Men hur var hopphästarna egentligen som unga? Följ vår serie om elithästarnas uppväxt. Sist tittade vi närmare på Lunatic, nu har turen kommit till Ohlala.
Elithästarnas uppväxt – Ohlala
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Ridsports Avelsextra ställde tidigare i år frågan hur det gått för 2007 års Riksfölfinalister. Slående var att av åtta listade hoppindivider hade ingen förra året följt upp med till exempel topplaceringar i Breeders. Om man vänder på det; vad gjorde de hopphästar som av World Breeding Federation nu är rankade bäst i världen inom SWB när de var riktigt unga?
Vi ställde frågan till uppfödarna till fem högt rankade SWB-uppfödningar; Lunatic som förra året var bästa svenskfödda häst, totalt som 26:a i världen enligt World Sport Horse Breeding Federation, och kvartetten Ohlala-Nice Stephanie-Cyklon och Glory Days, som toppade årsrankningen räknat till april i år. Sverige låg då nia i världen bland hoppstamböckerna, före Hannover och precis efter Oldenburg. Ohlala och Nice Stephanie var så högt som 11 och 13:de plats på världsrankningen. Vi visar samtidigt vilka tidiga omdömen dessa hästar fick, om och när de visades.
Världsrankning april 2014
11 OHLALA, född 2004, e Orlando 760-Cardento-Bonaparte, uppfödare Leif Nilsson, ryttare Lauren Hough, USA.
Leif Nilsson var på 70-80-talet en av Sveriges ledande landslagsryttare och hade stora framgångar med Ohalalas mormorsmormorsmor Miss Larette, och tog SM-medalj med Ohlalas mormorsfar Bonaparte. Leif tävlade för övrigt också berömde Irco Marco internationellt. Hans dotter Sofia Nilsson Falkman red Ohalala innan försäljningen till USA. Här berättar han om Ohlalas första år:
Föl: gick i hagen med mamman. Vi brukar ha två-tre föl per år men hon var nog ensam det året. Hennes mamma var en fantastisk häst som tyvärr blev skadad när hon var 2,5 år och låg fast i boxen. Vi betäckte henne då hon var tre, och det blev Ohlala. Vi sade från början då mamman togs till djursjukhuset att antingen skulle hon tas bort, eller också kunna bli helt bra. Tyvärr kom hon aldrig riktigt igen, även om vi gjorde allt som gick.
Åring-tvååring: Hemma i Vollsjö, på bete med lite andra hästar.
Tre år: Inget treårstest. Hon fick en spark på bogspetsen det året. Hon klarade det, hon kommer ju från Miss Larettes linje, och det är hårda hästar, och som gillar att visa upp sig. Miss Larette var aldrig, aldrig halt förrän hon blev kanske 15-16 år, och hon gick alla klasser; på tid, höjdhoppningar, Grand Prix.
Fyra år: Hon var med i fyraårschampionatet, men kom inte med till finalen. Hon fick inte tillräckligt höga poäng för sin hoppning i kvalen (!).
Från fem år: Sedan var hon med i unghästchampionaten, som Falsterbo och Breeders, och gick unghäst-VM på Zangersheide. (En av Ohlalas sista resultat i Skandinavien var seger i sjuårschampionatet i danska Suså (tvåstjärnigt)
Fotnot: Ohlala kom tillsammans med sin ryttare Lauren Hough femma i Grosser Preis von Aachen i helgen. Läs mer om det i Ridsport nr 14, som kommer till våra prenumeranter imorgon, torsdag.
Här kan du också läsa ett reportage om Ohlalas uppfödare, publicerat i Ridsport nummer 1, 20123.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på