Blogg
30 december 2015 08:30

Take It – Året som gick 2015 del I

Min Facebook-status klockan 23.51 den 31 december 2014. ”Det nya året ska bli det mest fantastiska, häftiga och minnesvärda hittills - och JA, det är definitivt lika sant som alla andra nyår!” Faktum är att det blev betydligt mer sant än det någonsin varit tidigare. År 2015 har varit helt outstanding för mig och när jag nu ser tillbaka på det inser jag att år 2016 har gigantiska skor att fylla!

Det började just på Nyårsafton, med en liten silverbricka runt foten på ett champagneglas. Ena sidan hade orden ”Take It” ingraverade, på andra sidan stod det ”Leave It”. Jag vände upp ”Take It”-sidan och bestämde att det skulle bli mitt motto för 2015 – att alltid ”Take It”. Det är det första nyårslöfte jag lyckats hålla ett helt år – att ta varenda chans, tillfälle och möjlighet som kommit i min väg. Jag har sagt Ja till det mesta – utbildningar, resor, äventyr, hästar, you name it. Nu är det inte mycket kvar av året och man kan lugnt säga att jag fått känna att jag lever, men jag kan också blicka tillbaka på tolv fantastiska månader.

Januari
Tillbaka från praktiken i Tyskland – underbart att packa upp väskorna hemma på Flyinge Kungsgård 1811. Ny termin innebär ny hästfördelning, och jag fick både nya och gamla bekantskaper i mitt team. Dressyrhästarna Laurie’s Gift, Don Perignon och Baresco, plus hopphästarna Can Can, Windjammer och Rivage W.

Jag skaffade även en skimmel, närmare bestämt en silvermetallic Toyota Corolla.
En riktig höjdpunkt i januari var att jag fick ett stipendium på 10.000:-  ur Anders Ericssons Minnesfond från Hushållningssällskapet Skåne.  Kan det bli bättre än ära och pengar? Skulle vara kaffe och sömn då…

Månadens stjärna – Don Perignon. På vår första gemensamma tävling (hans andra någonsin) tog han en blå rosett och snudd på 69 procent.

Februari
Vi trotsade Skåne-vintern genom att hoppa inomhusterräng med Janne Jönsson, och jag fick mitt fälttävlanskort påskrivet!

Fina Windjammer och Rivage W lämnade mig för nya uppdrag. De andra fyra – Larry, Baresco, Can Can och Don P – stannade hos mig och teamet utökades med inte mindre än fyra nya hästar! Lord Lexington (som kaaaanske, kaaaanske skulle lyckas kvala till Breeders) och Xanté (som snabbast möjligt skulle ta sig igenom kvalen med mig upp till S:t Georges) gjorde entré tillsammans med sötaste och enda stoet Samsara, samt Tristan som jag kände sedan året innan hos Olof.

Ibland var vi sociala även utanför stallet, bland annat arrangerades det Maskeradbal på Flyinge. Andrea och Emma-Maria kom tillbaka från sina praktiker i slutet av månaden och det blev lite mindre ensamt med tre beridarelever i klassen hemma istället för bara jag.

Månadens absoluta höjdpunkt var Gothenburg Horseshow, dit jag åkte tillsammans med Bosse, Olof mfl för att hjälpa till med Flyinges shownummer – frihetsdressyr, tömkörning och uppsutten á la celle visades upp. Dagarna i Göteborg blev lite adderad lyx i en ryttares skitiga tillvaro. Eller som Olof uttryckte det: ”Inte varje dag man checkar in på 4-stjärnigt hotell i ridbyxor!”.

Mars
Tävlingssäsongen drog igång på allvar.

Det var lite körigt, men alldeles underbart att ha fem hästar på dressyrtävling samma helg. Don P debuterade LA:4 i Hässleholm och gnäggade sig igenom programmet, men fick röd rosett. I MsvC:1 stod jag för tre av klassens 16 starter, med Samsara, Lord Lexington och Tristan. Alla gjorde väl godkända rundor och Samsara fick en röd rosett även hon. Helgens hjälte var lilla Baresco som i ensamt majestät åkte till Eslöv för att sätta sin hov på en dressyrtävling för allra första gången. Älskade, knasiga Baresco som är ganska liten inuti fick 59,091% i sin LB:3 och jag var helnöjd med det. Helt enkelt därför att han gick dit jag ville i den gångart jag bad om, utan att skygga för blommor, domare, eller flyga iväg åt några andra håll.

Sedan var det dags för mig att sätta min hov(?) på en hopptävling för första gången. Can Can styrde upp situationen, jag hängde med som passagerare och vi dubbelnollade debuten på 100 cm i Trolleholm.


Terrängträning med Janne på Ted Velanders bana i Revinge.

I slutet av månaden var det dags för första tävlingen med Xanté, vi red MsvC:1 på 70,42% och han fick en blågul rosett och viktigast av allt en påse hästgodis i pris!

April
Stackars alla andra som skulle ha påsklov! På Påskaftonen lastade vi våra fina dressyrhästar för en heldag på Sydslätten. Vi upptäckte till vår stora glädje att Ica var sponsor och räknade snabbt ut att här skulle beridareleverna ha chans på påskgodis. Vår kaxiga ambition blev att ta med så många Påskägg som möjligt hem.

Samsara gjorde en kanonrunda i MsvC:1 och fick precis under 69%. Hon fick dock spö av sista startande. Just den här gången gjorde det inget, för det var brorsan Xanté som tog den blågula med drygt 70%! Andrea och Emma-Maria var 1:a resp 3:a i LA och därmed fick vi tre påskägg med oss hem!


Xanté som påskris.

Resten av påsken tillbringade vi i Helsingborg med en lastbil full av hoppehästar. Mina hoppkollegor kom med bästa tipsen på framridningen: Ta inte den första distansen för det kommer alltid en bättre, och hjälper inte det så SSIK! Sitt still invänta katastrof! Men efter tre dagars tävlingar i dressyr och hoppning kunde vi räkna ihop totalt elva rosetter samt nio felfria hopprundor. Trötta och glada.

International Dressage Trainers Club var på Flyinge-besök och vi på BP fick rida på clinicen som Bosse Jenå och Maria Gretzer höll. Temat var ”Crosstraining for young horses”.

Xanté var min mest aktiva tävlingshäst i april – han började månaden på MsvC och gick via en seger på 72,39% i MsvB:4 till att ta en röd rosett på vår första gemensamma Prix S:t Georges.

Maj
I början av maj åkte vår lilla klass på äventyr med vår mentor Ancan. Närmare bestämt till Bollerup för att provrida 4-åringar och se 3-åringar löshoppas. Bland annat red jag en superfin 4-åring som faktiskt kom till Flyinge några veckor senare och som jag hade mycket roligt med. Under utflykten erbjöd Ancan oss ackrediteringar till Global Champions Tour i Hamburg, och Andrea och jag var snabba att tacka ja!

Så blev det ännu ett äventyr i form av en roadtrip till Tyskland! 52 mil ner, GP-klasser, Derby-klasser, ryttarfest, sightseeing i Hamburg på jakt efter Starbucks, och 52 mil upp igen – allt inom loppet av 36 timmar.

Maj var dessutom månaden då jag blev tillfrågad om att blogga för Tidningen Ridsport. Helt i linjen med mitt motto för året blev svaret såklart Ja!

Bloggen var inte det enda skrivandet, utan maj var en enda stor hög av inlämningsuppgifter. Vi hann ändå rida massor, från tidig morgon till sen kväll, oftast i strålande sol på Kastanjegården. Jag och Andrea ställde upp i ”Flyinge Funny Dress Kür”, och slutade på delad silverplats med söta Hera och coola Xanté.

Vi hade flera hopptävlingar på Flyinge, och jag debuterade 120 cm med både Can Can och Rivage W.

Juni
Juni började med ett glatt besked – jag kom in på C-tränarutbildningen!! Och tackade förstås Ja, visst 17 skulle det gå att göra den samtidigt som BP.

Baresco mfl gick ut tidigt på bete, och sedan ägnade jag större delen av juni åt att sätta ihop en Kür åt mig och Xanté! Den tilltänkta Breeders-hästen Lexington kom över sin scenskräck för utebanor och kvalade till MsvA.

Under midsommarhelgen tävlade vi fyra dagar på raken – hoppning i Lund ggr två, dressyr i Everlöv ggr två. Xanté och jag red vår Intermédiaire I-Kür och fick 67,12 procent!

/Louise

Del II följer i morgon.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 101 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden