”Det är tufft att jobba som hästskötare, man måste inse det”

 – Det är tufft att jobba som hästskötare, man måste inse det. Man kan få köra på sex-sju dagar i veckan och det sliter för mycket. Detta tog lite död på hästintresset, säger Amanda. 

Hon tror att det är möjligt att satsa mer på personaltäthet och löner även om det skulle kunna påverka lektionspriserna när det gäller ridskolor.
– Det ska ju vara en bra upplevelse för eleverna och det roligaste i veckan. Hästarna känner av stressen.

Tvekar att jobba igen
I dag tvekar hon lite inför hästbranschen, delvis därför att hon kan behöva byta bostadsort ifall hon ska få ett arbete.
– Du ska ha betalt för de timmar du sliter, det finns en grundlön för vad du är utbildad för. När jag ser andra tjejer tänker jag snälla, se upp, kolla arbetsgivare och att du får avtalsenlig lön. Det kanske ser bra ut i början. Verkligheten ser inte ut så. Hästbranschen har mycket skit.

Är hästskötare ett genomgångsjobb?
– Ja, faktiskt. Det flesta som är utbildade jobbar inte som hästskötare i dag. En del som även
är duktiga ryttare har lagt av.
När de bildar familj fungerar det inte.

Amanda tycker att skolorna ska upplysa mer om vad som kännetecknar en bra respektive dålig arbetsgivare. Och hon tror att de tillsammans med erfarna hästskötare och facket kan påverka arbetsgivarna.

Har ett stort ansvar
– På skolan lät det som guld och gröna skogar, ett förskönande. Kommunal var ute en dag. De borde kunna vara med och trycka på för en förändring, säger Amanda engagerat. 
Hon menar att en bra arbets-givare är A och O och att de dåliga jobben skulle försvinna ifall man tog tag i arbetsförhållandena för många av hästskötarna.
– Vi vill ha ett pensionssparande och om du skadar dig ska det finnas en försäkring. Det finns ett liv efter hästarna, säger Amanda.

Texten publicerade första gången den 22 juni i Ridsports pappersutgåva nummer 12, 2017.