Ridsport Play: ”Alla borde använda tekniken som finns”

• Namn: Marie Rhodin.
• Ålder: 44 år.
• Gör: Lektor och docent vid SLU, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi.
• Bor: I Uppsala.
• Utmärkelse: SLU:s förtjänstmedaljen i silver för ”en framgångsrik forskning inriktad på klinisk ortopedi samt samspelet mellan häst och ryttare”.
• Familj: Tre barn, en sambo, två hundar, ett gäng hönor och en ponny.
• Fritidsintressen: Har spelat mycket innebandy och tycker om att fixa i trädgården. Hästar har varit det stora intresset, även hundar.
• Hemlig talang: Har bra balans, kan cykla enhjuling, kanske för att jag har cirkussläkt på långt håll (Diana Rhodin som tränar cirkushästar).

Marie Rhodin om..

…att även bakbenshalta hästar nickar: ”Vi kunde visa att även en bakdelshalt häst kunde nicka med huvudet när den avlastar det halta benet genom att flytta vikten framåt. Nu kan vi mäta mankens rörelse och direkt förstå om huvudnickningen är en frambenshälta eller om nickningen beror på en bakbenshälta.”

…ett viktigt forskningsområde framöver: ”I dag vet vi inte hur länge vi ska rida, hur många gånger i veckan eller på vilket sätt. Det sägs att en häst som går på tygeln håller längre, men inte ens det finns det forskning som visar.”

Hur påverkar ryttaren hästens rörelsemönster?

Doktorsavhandlingen handlade om hur ryttaren påverkar hästens form och hästens rörelsemönster.

– Det finns väldigt tydligt beskrivet ur ett ridperspektiv hur hästen till exempel trampar under sig, flyttar tyngdpunkten och bär mer vikt på bakbenen, fast det inte alltid går ihop biomekaniskt. Men vid ridningen känner man skillnaden så tydligt, en framtida dröm är att kunna översätta känslan till en biomekanisk beskrivning av hästens rörelsemönster, säger Marie Rhodin.

Hur påverkar träning hästen?

I ett projekt har 200 unga rid- och travhästar studerats över två års tid för att se hur träning påverkar
rörelsemönster.
– Många hästar har rörelseasymmetrier och är oliksidiga även innan de börjar träna och vi vill se vad som händer med träning‚ blir de halta eller försvinner asymmetrierna?

Undersökningar och rörelseanalyser har genomförts var tredje månad från det att träningen startade. Ibland var hästen halt vid undersökningstillfället.
– Vi kunde då konstatera att diagnostiken av hälta är mycket svår då hästens ”hemmaveterinär” ibland gjorde en annan bedömning än forskarna och behandlade fel ben. Det gör en frustrerad att inse hur svår den ortopediska diagnostiken är. Många veterinärer har kanske inte insett hur komplext och svårt det faktiskt är, säger Marie Rhodin.

Vad är hälta och vad är asymmetri?

I en studie visade det sig att över 70 procent av hästar i träning rörde sig asymmetriskt – även på rakt spår – vilket väckte nya frågor.
– Vad är onormalt och vad är en normal biologisk variation? Kan hästar röra sig asymmetriskt utan att ha ont? Nu försöker vi identifiera ortopedisk smärta med olika smärtlindringstest. Målet är att kunna förstå vilka hästar som har ont och därför behöver behandling, säger Marie Rhodin.

Forskarna tittade också på vad som är friskt och vad som är sjukt vid longering.
– Många hästar blev kraftigt asymmetriska vid longering. Men hur skiljer vi ut en frisk och en halt häst? I en första studie såg vi att det var väldigt olika hur veterinärer gjorde bedömningen, förmodligen för att de inte visste hur sjuka och friska hästar påverkas av det böjda spåret.

App för hästägare

Marie Rhodin arbetar mycket tillsammans med veterinär Elin Hernlund på SLU, som samarbetar med bland annat KTH inom datorseende och datavetenskap. Elin Hernlund håller på att utveckla en app som ska mäta hälta från en videofilm i mobiltelefonen, som hästägare eller veterinärer kan använda.
– Den nya tekniken är fantastisk och kommer att göra att hästägare kan följa sina hästars rörelsemönster på hemmaplan och visa upp för sin veterinär hur det sett ut över tid.  Veterinären kan ställa en säkrare diagnos vid hältutredningen, och plötsligt blir tekniken tillgänglig för alla.

Hur skiljer sig stress face och pain face?

Ett pågående projekt drivs av forskaren Pia Haubro Anderssen på SLU.
– Det är spännande, vi tittar på hur det ska gå till att skilja hästens ansiktsuttryck när den är stressad och när den har ont. Hästar som har ont blir ofta stressade, men det betyder inte att en stressad häst alltid har ont. Vi har precis visat hur hästens ”stress face” ser ut och nu ska vi utvärdera hur man ska se om en häst har ont även om den samtidigt är stressad. Kunskapen kan sedan användas för att förstå om hästar som rids har ont eller om de bara är stressade. Målet med projektet är även att se om man med dator-seende kan avgöra om en häst har ont, vilket möjliggör framtida automatisk övervakning av hästar.

Kan en häst få hopparknä?

Kan hästar få hopparknä, ont i knäskålssenan, som är ett vanligt sjukdomstillstånd hos människa? Det tittar Marie Rhodin på just nu.
– Med hjälp av ultraljud har vi tittat på mjukdelarna runt knäleden på friska hästar och hästar med hälta från området, för att förstå vad som är normalt och onormalt. Överraskande många av de friska hästarna hade onormala fynd även om de inte var halta. Därför krävs inte bara ultraljud utan även bedövning, för att se om fynden orsakar smärta. Det har varit lite mode i att bara använda ultraljud och inte lägga bedövning för att lokalisera en hälta, vilket kan vara vanskligt då många fynd inte ger smärta.