Ridsport Play, Veterinärt
9 november 2021 19:20
Ridsportplus

Ridsport Play: ”Alla borde använda tekniken som finns”

AssymetriHon har forskat kring hältdiagnostik med tekniska hjälpmedel, och tycker att metoden borde vara självklar. Möt veterinären och forskaren Marie Rhodin som brinner för hästhälsa.

Ridsport Play: ”Alla borde använda tekniken som finns”
”Det är något magiskt med relationen man har till en häst, säger Marie Rhodin. Med på bilden är familjens låneponny Linsa Vanessa KWC 82 (welsh cob f -13 e Menai Christopher-Ceibach Bonheddwr). Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Att mäta hästars rörelsemönster var länge en krånglig sak, det krävdes laboratorium och var kostsamt. Men en av dem som varit med och ändrat på den saken är Marie Rhodin, veterinär och docent vid SLU.
    – Nu har tekniken kommit så långt att det går att sätta sensorer på hästarna under en hältutredning ute i ridhusen. Mycket av forskningen kan göras där hästarna finns, säger Marie Rhodin.

    Redan som femåring berättade hon för sina lärare vad hon skulle bli: veterinär.
    – Jag ville jobba med djur och det kändes som ett roligt yrke. Jag har inte ångrat mig en dag.

    Marierhodin_11
    Marie Rhodin. Foto: Sandra Nordin Johansson

    Red Grand Prix dressyr

    Marie Rhodin växte upp i en familj som födde upp hundar. Redan som liten var hon intresserad av hästar och gick på ridskola.
    – Jag var 13 år när jag fick min första ponny, ett gotlandsruss. Jag tävlade lite på andras ponnyer, sedan köpte jag ett 2-årigt halvblod när jag var 16 år, som fick flytta med till Uppsala under studietiden och som jag utbildade till Grand Prix dressyr. Nu har jag en dotter som är hästintresserad, hon har en C-ponny som jag hjälper till att utbilda och dottern har precis börjat tävla.

    Men hur kom det sig då att veterinäryrket skulle bli en forskarkarriär? Delvis handlade det om en slump – hon fick frågan om att doktorera. Att doktorsavhandlingen skulle handla om dressyr och biomekanik gjorde det lätt för Marie Rhodin att sluta jobba heltid som veterinär på kliniken i Ultuna och börja forska.
    – Mitt stora intresse är dressyr, och att forska gav mig även mer flexibilitet och tid för min egen häst och ridning än vad arbetet på kliniken gjorde. Samtidigt gillar jag det kliniska arbetet, vilket gjort att jag alltid kombinerat det med forskningen.

    Min förhoppning är att hästägarna ska efterfråga tekniken” Men nu slutade Stall Aspehus att svara.

    Delvis handlade valet att forska om nyfikenhet.
    – Att få svar på alla frågor och att kunna hjälpa hästar och hästägare. Jag har sett från hästägarsidan vilket bekymmer det är med halta hästar. I doktorandarbetet använde jag objektiva metoder för rörelseanalys, och efter forskarutbildningen började jag jobba mer kliniskt med halta hästar – och fick nytta av tekniken även då.

    Har mött på motstånd

    Men den nya metoden för att se hältor har inte tagits emot nådigt inom veterinärkåren.
    – När tekniken kom blev det ett väldigt motstånd, med attityden ”varför ska man behöva en dator för att se hältor, det här har veterinärer kunnat i alla tider”. Min veterinärkollega Pia Haubro Andersen som är med i forskargruppen var med när ultraljud kom och det var samma motstånd då. Nu finns det inte en enda veterinär som inte diagnostiserar senskador med hjälp av ultraljud.

    Marie Rhodin tycker att det är synd att den teknik som nu finns för att mäta graden av hälta, förstå vilket ben som avlastas och i vilken del av stegcykeln, inte används i större utsträckning. Hon berättar att forskningen visat gång på gång att hältbedömningen är extremt svår och att de flesta veterinärer inte är tillräckligt bra på bedömning för att diagnostiken av lindriga hältor ska bli optimal.
    – Hältbedömningen är det helt avgörande steget för hur man sedan går vidare med bilddiagnostik, behandling och rehabilitering.

    Flera studier har undersökt hur erfarna hästveterinärer bedömer hältor.
    – Det var katastrofala resultat, någon tyckte vänster bak, en annan höger bak och en tredje att hästen inte var halt alls. Då fick jag ännu mer energi att verkligen göra forskning för att vi ska bli bättre på att bedöma hältor.

    Särskilt när det gäller lindriga hältor, som ofta drabbar sporthästar, är det svårt att lokalisera hältan rätt och hitta det smärtsamma området.
    – Alla borde använda tekniken som finns. Det är som med en termometer, det går inte att mäta små temperaturavvikelser utan termometer. Det handlar om att hjälpa hästar som far illa av hältan om de får felaktiga diagnoser.

    Marierhodin_16
    Redan som femåring berättade Marie Rhodin för sina lärare vad hon skulle bli: veterinär. Foto: Sandra Nordin Johansson

    Vill komma till nytta i samhället

    Att forska är ett kul jobb, även om det tar tid att söka forskningsmedel och att publicera sina rön, berättar Marie Rhodin.
    – Det viktigaste för mig är att forskningen kommer till nytta i samhället. Varför är inte den nya tekniken en självklarhet på alla kliniker? Den är perfekt när en häst ska besiktigas, det går att visa exakt hur hästen rörde sig och ingen kan ifrågasätta det i efterhand.

    En annan fördel är att det går att spara data till nästa besök hos veterinären för att följa upp om behandlingen fungerat.
    – Min förhoppning är att hästägarna ska efterfråga tekniken så att veterinärerna börjar erbjuda den. Det handlar inte om att ersätta veterinären, utan är ett komplement som ultraljud och röntgen, för att kunna göra bättre bedömningar.

    Fakta

    Marie Rhodin

    Marierhodin_10
    Marie Rhodin. Foto: Sandra Nordin Johansson
    • Namn: Marie Rhodin.
    • Ålder: 44 år.
    • Gör: Lektor och docent vid SLU, Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi.
    • Bor: I Uppsala.
    • Utmärkelse: SLU:s förtjänstmedaljen i silver för ”en framgångsrik forskning inriktad på klinisk ortopedi samt samspelet mellan häst och ryttare”.
    • Familj: Tre barn, en sambo, två hundar, ett gäng hönor och en ponny.
    • Fritidsintressen: Har spelat mycket innebandy och tycker om att fixa i trädgården. Hästar har varit det stora intresset, även hundar.
    • Hemlig talang: Har bra balans, kan cykla enhjuling, kanske för att jag har cirkussläkt på långt håll (Diana Rhodin som tränar cirkushästar).

    Marie Rhodin om..

    …att även bakbenshalta hästar nickar: ”Vi kunde visa att även en bakdelshalt häst kunde nicka med huvudet när den avlastar det halta benet genom att flytta vikten framåt. Nu kan vi mäta mankens rörelse och direkt förstå om huvudnickningen är en frambenshälta eller om nickningen beror på en bakbenshälta.”

    …ett viktigt forskningsområde framöver: ”I dag vet vi inte hur länge vi ska rida, hur många gånger i veckan eller på vilket sätt. Det sägs att en häst som går på tygeln håller längre, men inte ens det finns det forskning som visar.”

    Fakta

    Marie Rhodins forskning i urval

    Hur påverkar ryttaren hästens rörelsemönster?

    Doktorsavhandlingen handlade om hur ryttaren påverkar hästens form och hästens rörelsemönster.

    – Det finns väldigt tydligt beskrivet ur ett ridperspektiv hur hästen till exempel trampar under sig, flyttar tyngdpunkten och bär mer vikt på bakbenen, fast det inte alltid går ihop biomekaniskt. Men vid ridningen känner man skillnaden så tydligt, en framtida dröm är att kunna översätta känslan till en biomekanisk beskrivning av hästens rörelsemönster, säger Marie Rhodin.

    Hur påverkar träning hästen?

    I ett projekt har 200 unga rid- och travhästar studerats över två års tid för att se hur träning påverkar
    rörelsemönster.
    – Många hästar har rörelseasymmetrier och är oliksidiga även innan de börjar träna och vi vill se vad som händer med träning‚ blir de halta eller försvinner asymmetrierna?

    Undersökningar och rörelseanalyser har genomförts var tredje månad från det att träningen startade. Ibland var hästen halt vid undersökningstillfället.
    – Vi kunde då konstatera att diagnostiken av hälta är mycket svår då hästens ”hemmaveterinär” ibland gjorde en annan bedömning än forskarna och behandlade fel ben. Det gör en frustrerad att inse hur svår den ortopediska diagnostiken är. Många veterinärer har kanske inte insett hur komplext och svårt det faktiskt är, säger Marie Rhodin.

    Vad är hälta och vad är asymmetri?

    I en studie visade det sig att över 70 procent av hästar i träning rörde sig asymmetriskt – även på rakt spår – vilket väckte nya frågor.
    – Vad är onormalt och vad är en normal biologisk variation? Kan hästar röra sig asymmetriskt utan att ha ont? Nu försöker vi identifiera ortopedisk smärta med olika smärtlindringstest. Målet är att kunna förstå vilka hästar som har ont och därför behöver behandling, säger Marie Rhodin.

    Forskarna tittade också på vad som är friskt och vad som är sjukt vid longering.
    – Många hästar blev kraftigt asymmetriska vid longering. Men hur skiljer vi ut en frisk och en halt häst? I en första studie såg vi att det var väldigt olika hur veterinärer gjorde bedömningen, förmodligen för att de inte visste hur sjuka och friska hästar påverkas av det böjda spåret.

    App för hästägare

    Marie Rhodin arbetar mycket tillsammans med veterinär Elin Hernlund på SLU, som samarbetar med bland annat KTH inom datorseende och datavetenskap. Elin Hernlund håller på att utveckla en app som ska mäta hälta från en videofilm i mobiltelefonen, som hästägare eller veterinärer kan använda.
    – Den nya tekniken är fantastisk och kommer att göra att hästägare kan följa sina hästars rörelsemönster på hemmaplan och visa upp för sin veterinär hur det sett ut över tid.  Veterinären kan ställa en säkrare diagnos vid hältutredningen, och plötsligt blir tekniken tillgänglig för alla.

    Hur skiljer sig stress face och pain face?

    Ett pågående projekt drivs av forskaren Pia Haubro Anderssen på SLU.
    – Det är spännande, vi tittar på hur det ska gå till att skilja hästens ansiktsuttryck när den är stressad och när den har ont. Hästar som har ont blir ofta stressade, men det betyder inte att en stressad häst alltid har ont. Vi har precis visat hur hästens ”stress face” ser ut och nu ska vi utvärdera hur man ska se om en häst har ont även om den samtidigt är stressad. Kunskapen kan sedan användas för att förstå om hästar som rids har ont eller om de bara är stressade. Målet med projektet är även att se om man med dator-seende kan avgöra om en häst har ont, vilket möjliggör framtida automatisk övervakning av hästar.

    Kan en häst få hopparknä?

    Kan hästar få hopparknä, ont i knäskålssenan, som är ett vanligt sjukdomstillstånd hos människa? Det tittar Marie Rhodin på just nu.
    – Med hjälp av ultraljud har vi tittat på mjukdelarna runt knäleden på friska hästar och hästar med hälta från området, för att förstå vad som är normalt och onormalt. Överraskande många av de friska hästarna hade onormala fynd även om de inte var halta. Därför krävs inte bara ultraljud utan även bedövning, för att se om fynden orsakar smärta. Det har varit lite mode i att bara använda ultraljud och inte lägga bedövning för att lokalisera en hälta, vilket kan vara vanskligt då många fynd inte ger smärta.

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2021.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 103 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym