Hästägartips
21 september 20:16
Ridsportplus

”Alla hästägare borde få miljöpris”

KlimatnyttaLantbruket, och däribland hästsektorn, har pekats ut av FN:s klimat-panel IPCC som en stor klimatbov. Men det stämmer inte, säger Per Frankelius, docent i företagsekonomi. Vi talar med Per om hästar och hållbarhet, och att han anser att 
hästar inte är miljöbovar utan i själva verket miljöhjältar.

”Alla hästägare borde få miljöpris”
Hästar på bete kan bidra till att hålla landskapet öppet och öka den biologiska mångfalden. Foto: Ann-Sofi Hjärn

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Per Frankelius ägnar mycket tid åt innovation inom gröna näringar och har med sin artikel i ansedda Agronomy Journal lyft fram ett helt nytt synsätt på lantbruket. Grundproblemet, menar han, är att FN:s klimat-panel har glömt eller valt att inte räkna in fotosyntesens effekter när de beskriver lantbrukets klimatpåverkan.

Att växtlighet och därmed skördar har en klimatpositiv effekt genom fotosyntesen är en sak, men var kommer hästarna in i detta?
– Ser vi till Sverige hänger en stor andel av vallodlingen samman med hästnäringen. Vallar är en viktig omväxlingsgröda och binder kol och alla är överens om att det är bra. Vallarna drar ner koldioxid i marken, och kan vi öka kolinlagringen i marken med bara några promille har det enormt stor betydelse.
− Sedan har vi gödseln som alla verkar så arga på just nu. Om våra jordar tillförs humus och organiskt material som hästgödsel ökar bördigheten. Hästgödsel är extra bra eftersom det till skillnad från människogödsel i de flesta fall är fritt från läkemedel och andra kemiska ämnen. Alla hästägare borde få miljöpris i stället för att anklagas för att vara miljöbovar.

Per_frankelius_foto-linkopings-universitet
Per Frankelius är docent i företagsekonomi. Foto: Linköpings universitet

Men finns det då ingen negativ klimatpåverkan från hästsektorn?
– Jo, det gör det också. Ett problem är all energi som går åt på en hästgård. Jag har en vision om att hästgårdar bara använder fossilfri, lokalproducerad och icke väderberoende energi. En möjlighet skulle vara moderna ångmotorer, något som faktiskt används på sågverk i Tyskland och Sverige. De skulle kunna drivas av hästgödsel och annat organiskt material och ge både ljus och värme.

Du tycker att för mycket fokus läggs på klimatet när vi talar hållbarhet, vad menar du med det?
− FN har 17 olika hållbarhetsmål var-av klimatet är ett, medan det finns flera andra aspekter på hållbarhet. Vi måste exempelvis se till vad hästen bidrar med i form av landsbygdsutveckling, där hästen ger liv åt en hotad landsbygd och innebär att små lantbruksföretag kan drivas vidare genom sidoinkomster från hästverksamhet.
– Ekonomisk och social hållbarhet är alltså viktigt. Sedan finns den ekologiska hållbarheten där betande hästar är med och skapar en stor biologisk mångfald.

Istock-627503862
Hästarnas tramphål i betesmarken är exempel på biologisk nytta. Foto: iStockphoto
Istock-824255132
Kräldjur som t ex åkergroda gynnas av dessa hål. Insekter, främst skalbaggar och steklar, frodas också i tramphål. Foto: iStockphoto

Vad behöver hästsektorn göra nu?
− Skaffa mer kunskap om hur allt hänger ihop när det gäller exempelvis mark, gödsel och odling, och därmed kunna argumentera och bättre förklara de positiva effekterna av hästhållning.
− Sedan skulle hästsektorn kunna driva på genom att ställa krav på producenterna. Ta hösilage som exempel, där man inte bara borde be om en näringsanalys, utan också begära besked om vilka maskiner som använts och hur de påverkar marken. Om transporterna skett med dieseldrivna fordon eller fordon som går på fossilfritt bränsle. Och varför ska man förpacka balar i fossil plast när det finns bioplaster? En fossilfri försörjningskedja vore ett gott mål.
– Varje hästanläggning borde genomlysa sin egen verksamhet utifrån miljöperspektiv. Vad har man exempelvis för snören till halmpressningen? Gammalt hederligt skördegarn eller nytt fossilt plastsnöre?
– Det finns utrymme till innovation. De som använder spån skulle exempelvis kunna installera pyrolysanläggning och lokalproducera biokol från skogsprodukter – det vore mumma för jordarnas bördighet och klimatet.

Fakta

Per Frankelius metoder för lägre klimatpåverkan:

  • Gröna fält året om ökar kolinlagring och innebär mer fotosyntes. Vallar är ett utmärkt exempel på detta.
  • Gödselspridning på rätt sätt, genom modern teknologi som kan ge jorden exakt rätt mängd och rätt blandning på varje ytenhet.
  • Lättare maskiner i lantbruket. Tunga maskiner packar marken och det ökar utsläppen av lustgas (N2O) och andra växthusgaser.
  • Mer marknadsföring av naturgödselns roll, eftersom det är organiskt material som återförs till jorden och ger såväl lokalproducerad näring som bättre jordhälsa.
  • Fossilfri, lokalproducerad och icke väderberoende energi till hästgårdarnas elförsörjning, med hästgödsel som bas, exempelvis biogas eller moderna ångmaskiner.
  • Analyser av hösilage, inte bara näringsmässigt, utan också om framställningen av hösilage och dess förpackningar är klimatmässigt hållbart.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 15/2020.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden