Allt du behöver veta om strö och bäddar

Olika typer av strö

Halm

Om du har gott om plats och bor i södra Sverige är den mer utrymmeskrävande halmen ett fantastiskt strömedel – härligt att bädda med och håller hästarna sysselsatta. Bra komplement till stråfodret. Havrehalm har högst uppsugningsförmåga, cirka 330 procent av sin torrsubstans, och vetehalm minst. Kräver bra teknik vid mockningen och halm kan vara stört omöjligt att få tag på i de nordligare delarna av landet. Halmgödsel är bästa valet vid tillverkning av biogas.

Kostnad: 2,50 kronor/kilo.

Hackad halm

Värmebehandlad upp till 100 grader, fri från bakterier och sporer. Dammseparerad och utan tillsatser. Mycket hög uppsugningsförmåga, upp till fem gånger sin egen vikt. Tar upp minimal plats i jämförelse med vanlig halm.

Kostnad: 8 kronor/kilo.

Halmpellets

För den som själv har marker eller trädgårdsodlingar som man vill förbättra med sin stallgödsel är halmpellets ett utmärkt alternativ. Den bryts ner snabbare och blir därmed mer näringsrik för jorden. Behöver till skillnad från spånpellets inte vattnas.

Halmpellets produceras genom att vetehalm pressas till pellets. Under tillverkningsprocessen når uppvärmningen temperaturer uppemot 80-100°C, vilket gör den att den blir fri från smittämnen. När halmen slits sönder under pelleteringen ökar absorptionsförmågan och pelletsen suger därför upp mer än vanlig halm, cirka 400 procent av torrsubstansen.

Kostnad: 8,40 kronor/kilo.

Rapspellets

Jämförbart med halmpellets men ej smakligt och passar därför hästar som äter halmpellets. Behöver till skillnad från spånpellets inte vattnas. Har en uppsugningsförmåga på 500 procent.

Kostnad: 6,60 kronor/kilo.

Torv

Även torvgödsel är attraktiv bland odlare, men håll i minne att torv är en ändlig resurs och brytningen av torv bidrar till utsläpp av växthusgaser. Att mocka med torv kräver en lite annan teknik och de ovana brukar tycka att det är svårt, medan den som är van sällan kan tänka sig något annat.

Torven är särskilt bra i djupbädd eller permanentbädd och anses vara gynnsam för hästens hovar. Mätningar har visat högre fukthalt i hästens hovar när den står på torv, men den högre fukthalten i torvbalarna – ofta 50 procent – gör också att de fryser om de står utomhus vid minusgrader. Uppsugningsförmågan är 750-1 200 procent av torrsubstansen.

Viktigt att inte kalka i botten på bädden när man använder torv, den basiska kalken slår ut den sura torven och bädden dör. Stalosan kan användas.

Torv ger mindre gödselvolym och den mest kvävehaltiga gödseln, men många tycker att stallet blir mörkt och hästarna dammiga. I studier har torv visat sig vara det material som binder ammoniak bäst.

Kostnad: 3,20 kronor/kilo.

Torvmix

Innehåller lika delar torv och kutterspån och är därigenom ljusare än ren torv. Många tycker att det är mer lättmockat än både torv och spån var för sig. Binder ammoniak bra, vilket ger bättre stallmiljö. Ger lättskötta bäddar/boxar. Är fryståligt.

Kostnad: 3,50 kronor/kilo.

Kutterspån

Många älskar doften av nysnickrat. Spån är en vattendelare, vissa älskar det, andra hatar att mocka med spån. Uppsugningsförmåga cirka 280 procent. För hovarna är detta det mest uttorkande strömaterialet. Till gödsel och jordförbättring är spånet det som ger minst näring eftersom det bryts ner långsammare och ger låg kväveutsöndring. Däremot är det utmärkt om gödseln ska användas till förbränning.

Spån finns i olika kvaliteter, från dammfritt i större dimension till finare, som kan kännas mer som att mocka spånpellets.

Kostnad: 4,40 kronor/kilo.

Spånpellets

De mindre förpackningarna med spånpellets är lätta att hantera och mockningen blir smidig. ”Som kattsand”, sa en hästägare. Vattnas vid strötillfället. Kan bli torrt på sommaren, och då behövs extra vattning. Uppsugningsförmågan ligger på 300 procent.

Kostnad: 7,80 kronor/kilo.

Papper

Pappersströ kan tillverkas av dagstidningar och finns även i en pelleterad form tillverkad av wellpapp. Båda är mer dammfria än andra strö. Kan därmed vara bra för hästar med luftvägsproblem och används även av djursjukhus.

Kostnad: 4,80-7,50 kronor/kilo.

Hampa

Bygger en fin bädd, är så gott som dammfritt och minskar lukt. Uppsugningsförmågan är jämförbar med halmpellets (400 procent).

Kostnad: 12,95 kronor/kilo.

Rörflen

Minskande intresse för rörflen som biobränsle gjorde att man utvecklade en ströprodukt av gräset. Den tillverkades i ett svenskt projekt som nu blivit del av ett EU-projekt.

Dammar mer än vad halmen gör, men mindre än spån  och  ger en bra -gödselblandning, dock med viss risk för spridning av egna frön. Rörflen kan innehålla hordenin, ett ämne som kan ge utslag vid dopingtester. Är porösare än halm.

Kostnad: 8,95 kronor/kilo.

Sand

Till bädd för djur gäller det att använda en sandkvalitet som inte innehåller småsten eller lera. Sanden har väldigt låg uppsugningsförmåga, men fungerar dränerande, så med avrinning kan den ge en torr bädd.

Det är ovanligt med sandbäddar i Sverige, kanske för att sand blir väldigt kall på vintern. Sanden behöver -jämnas till varje dag för att ge en -bekväm liggyta. I system med liggbås för kor rekommenderar man att bädda med 20-30 centimeter sand och sedan fylla på var tredje månad.

Om man har möjlighet att med vatten separera sanden från gödselrester kan sanden återvinnas. Den kan också spridas på åkrar och kan där ge en god jordförbättring..

Kostnad: 2,60 kronor/kilo

• Priserna inklusive moms och vid köp säckvis. Priser varierar hos olika leverantörer.

Fakta

Olika typer av bäddar

Växelströbädd

All gödsel och blött strö mockas ut minst en gång per dag. Blir mer lukt av urin. Lätt att sköta, kan inte bli fel. Bra att kombinera med gummimatta för att ge mjukare avlastning för hästen.

Djupströbädd

Nytt strö läggs på ytan utan att gödsel eller blött mockas ut. En djupbädd eller permanentbädd brukar ofta grundas med kalk eller Stalosan för att undvika att skadliga organismer frodas. Viktigt att inte gräva i bädden – eller ha en häst som krafsar sönder den. Tungt att mocka ur när det är dags.

Permanentbädd

Endast gödsel och blött från ytan mockas ut. Det man vill uppnå är en nedbrytningsprocess så att bädden inte växer så mycket på höjden. Studier har visat att fler strötillfällen med mindre strö åt gången minskar den totala åtgången av strö i en permanentbädd.

Granris, ljung och skogsmossa

I ”Lantmannens uppslagsbok” från 1923, som finns att läsa på Runeberg.org
kan man bland annat läsa om hur granris, ljung och skogsmossa fungerar som strö.  Om sågspån som bädd står att läsa:
”Den lämnar ett snyggt läger men har ej större absorptionsförmåga än halm och multnar långsamt i jorden samt är fattig på växtnärande ämnen.”

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14/2023.