Allt om det stora hoppbråket

För få nationella tävlingar för eliten, sponsorer som hoppade av och ett underligt avskedande av en informationschef, Tessie Sjöstedt, som arbetat på förbundet i 36 år, skapade stora rubriker.

Men tumultet handlade egentligen om resursfördelning i ett förbund med stora ekonomiska problem.

Hoppningens ledning ville ha större självstyre

2002 hade SvRF konstaterat att 80 procent av de licensierade ryttarna var hoppryttare. Därför ville hoppningens ledning ha större självstyre och få rätten av själv skaffa sponsorer i en tid då all sponsring skulle gå via förbundet. Tack vare extrapengar som plockats fram kunde Sverige skicka ett bra lag till VM i Jerez. Sverige tog lag-silver och Helena Lundbäck gick till final med Mynta och slutade fyra.

Sverige hade inte tagit någon VM-medalj i hoppning i modern tid, men missnöjet och turbulensen fortsatte att växa.

Var inte längre önskvärd

2003 inleddes med Tessie Sjöstedts avsked. Sen meddelade tävlingssektionens ordförande Tomas Torgersen att hoppkommitténs ordförande Göte-David Johansson inte längre var önskvärd.

Då gick hopp-Sverige i taket. Göte-David var populär, respekterad och stod för ett modernt tänk.
– Det var ingen som fattade något, minns dåvarande förbundskaptenen Sylve Söderstrand.
– Göte-David hade med införandet av ISL-Grand Prix-serien sett till att stimulera svensk hoppsport genom att åtgärda bristen på bra nationella tävlingar, och han inspirerade hästägarna så att allt fler ställde upp med hästar.

Svensk hoppsport var riktigt på gång med många unga lovande ryttare som fick chansen på bra nationella tävlingar, och dessutom tillfälle att testa sig på internationella arenor.
– Därför tyckte vi att tävlingssektionen stod för riktigt dåligt ledarskap när den kastade ut den innovative Göte-David, och alla vi i landslagsledningen ställde våra platser till förfogande i protest, säger Sylve som avgick tillsammans med Jana Wannius, Ulrika Hedin och rikstränaren Henk Nooren.

Vi tyckte att tävlingssektionen stod för riktigt dåligt ledarskap.

Sylve Söderstrand

I bakgrunden, och kanske den som skulle stått främst för att försvara tävlingssektionens agerande, fanns förbundsordföranden Sven Tolling. Han gjorde en hel del kontroversiella uttalanden och gav lösa löften, något som fick kvällstidningarna att skriva.

30 ryttare visade sitt missnöje

Tolling var inte med när hoppningens 30 allra bästa ryttare samlades för att tillsammans med hoppledningen vid ett stormöte i juni i Malmö vädra sitt missnöje med förbundsledningen. Tolling uteblev för att han ”inte ville att det skulle bli fokus på hans person”. Från förbundsstyrelsen kom i stället vice ordförande Jan Thunberg och Bo Slättsjö och tävlingssektionens ordförande Tomas Torgersen samt vice ordförande i fälttävlanskommittén, Roger Edberg.

Efter flera timmars diskussioner kunde en vinnare utses: sportens aktiva. Göte-David Johansson blev ordförande i en nybildad elitkommitté, medan Björn Häggström, tidigare utsedd till Göte-Davids efterträdare, blev ordförande i en breddkommitté.

”En seger för sporten”

Därmed kunde Sylve Söderstrand, Jana Wannius, Henk Nooren och Ulrika Hedin också återta sina uppgifter i landslagsledningen.
– En seger för sporten, sa Maria Gretzer efteråt.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 20/2022.