Alltid rätt tid för kastration

Många frågor kan uppstå när unghingsten ska kastreras.

När är bästa tiden för ingreppet? Vinner man något på att vänta? Hur ska det gå till?

Det enkla svaret är att så snart båda testiklarna finns på plats kan hingsten kastreras.

Detta har i regel skett redan före födseln; det normala är att testiklarna vandrar ner från bukhålan till pungsäcken mellan 30 dagar före födseln och tio dagar efter.

Puberteten inträffar vid 1,5-2 års ålder. Den kan infinna sig snabbt.

Testosteronhalten har betydelse

I en undersökning av fyra unghingstar hade de mitt i vintern, vid nio månaders ålder, små testiklar och inget hingstbeteende. Sex veckor senare, tack vare mer dagsljus, var testiklarna märkbart större och hingstbeteendet hade ökat.

I samband med att hingsten blir könsmogen ökar produktionen av testosteron. Detta hormon kan ha betydelse för tidpunkten för kastrationen.

Oavsett tidpunkt är det viktigaste att kastrera.

Hingstar som inte ska vara i avel bör kastreras. Dels för att en valack är lättare att hantera och ordna stall och bete till, dels för att valacken oftast får ett bättre och mer hästriktigt liv.

En hingst hålls oftare isolerad från andra hästar och får till exempel gå utan kompisar i hagen.

Många underskattar också kraften i hingstars könsdrift, som kan få dem att radikalt ändra uppförande när de kommer i ny miljö och de kan plötsligt bli svåra att hantera.

Mankhöjden kan påverkas

Om hingsten kastreras innan den har blivit könsmogen kan individen få en högre mankhöjd som valack.

Detta beror på att testosteronet påverkar tillväxtzonerna så att dessa sluter sig senare. Därmed kan benen växa sig längre. Detta sker inom många djurslag.
– Kalvar brukar kastreras för att man ska kunna släppa dem på bete och där ser man tydligt att de som kastreras tidigt blir högre, säger Henrik Hansson, privatpraktiserande veterinär i Munka Ljungby.

All tidig kastration innebär att blodkärlen är små och risken för komplikationer blir mindre.
Om hingstfölet kastreras medan det fortfarande går kvar hos sin mor, blir ingreppet mycket lindrigt med minimal stress.

I USA rekommenderar veterinärförbundet kastration mellan fem och sex månaders ålder.

Tidig kastration vanligast

I Sverige väljer de flesta att kastrera mellan ett och två års ålder. Tidpunkten beror på flera faktorer:

• Individen. En outvecklad 1-åring kan må bra av en betessommar före kastration.
• Vilka stall- och betesalternativ som finns. En 1-åring hingst kan inte gå tillsammans med ston. Även om den verkar outvecklad kan den betäcka.
• Vädret. Det ska helst vara torrt i hagarna där den nykastrerade hästen går, samt flugfritt. Höst, vår och vinter är vanliga tidpunkter.

Högre risk med högre ålder

Efter att hingsten har blivit könsmogen ökar risken för komplikationer eftersom testiklarna och funiklarna (sädessträngarna) är större och har kraftigare blodkärl.

– Det ökar risken för blödningar, svullnad och i förlängningen infektion, säger doktorand Ida Sjöberg, SLU, som just har börjat ett forskningsprojekt kring kastration av hingstar.

– Det finns även indikationer på att risken för tarmframfall ökar på äldre hästar, tillägger hon.

Om en vuxen hingst behöver kastreras kan dess hingstbeteende vara kvar efteråt. Han kan fortfarande visa intresse för ston och kommer att uppmärksamma när de är brunstiga, men det behöver inte vara något hinder för dem att gå i samma hage.

Sämre temperament hos klapphingstar

På en klapphingst, eller kryptorkid, har den ena testikeln stannat i kanalen mellan bukhåla och pungsäck.

En klapphingst får ofta dåligt temperament och kan vara aggressiv och svårhanterlig.

Förekomsten av kryptorkism bland hingstar är två till åtta procent. Det är vanligare bland vissa raser, framför allt hos ponnyer.

Testikeln i bukhålan avlägsnas oftast genom titthålskirurgi.

Två kastrationsmetoder

Vid all kastration är det testiklar, bitestiklar och en del av de hinnor som omger testiklarna som avlägsnas.

Öppen kastration

En öppen kastration på obetäckt funikel innebär att veterinären skär igenom alla hinnor in till testikeln. Det kan utföras i hemma-stallet under sedering och lokalbedövning på stående häst (ponnyer ibland liggande). Blodkärl och sädesledare krossas, men såret sys inte. Vanligaste komplikation är infektion i kastrationssåret. Det är viktigt att motionera den nyblivna valacken ordentligt i ett par veckor efter ingreppet, så att såret hålls öppet och dränerar sig väl.
Kallas ofta stående kastration.

Fördel: Lägre pris.

Nackdel: Medhjälpare behövs. Risk för komplikationer.

Sluten kastration
Metoden används på hingstar över ett år och de som är i riskzonen för tarmframfall. Sluten kastration, på betäckt funikel, innebär att hingsten sövs och kastreras liggande på rygg. Den innersta hinnan mot testikeln sparas. Varje lager sys samman, liksom operationssåret, vilket minskar risken för infektion.

Fördel: Mindre risk för komplikationer efteråt.

Nackdel: Högre pris. Kräver narkos som alltid innebär en risk.

Att vänta längre ger hingstnacke och -hals

En del uppfödare vill vänta länge med kastrationen för att unghingsten ska få mer muskelmassa.

”Det finns inget som tyder på att hingstar generellt har mer muskelmassa än valacker”, konstaterar de amerikanska veterinärerna Jennifer Reda och Stephanie Regan, som har gått igenom ett antal vetenskapliga artiklar i ämnet.
”Däremot utvecklar de en tydligare könsprägel som visar sig i hingstnacke och grövre hals.”

Att ge unghästen ett starkt skelett är viktigt och det byggs bland annat upp av rörelse.

Unghingstar har i regel mycket energi och håller sig ständigt i rörelse. Vill du ha samma effekt på valacken får du tänka på att uppmuntra den till rörelse genom rätt val av kompisar i hagen.

Källor: American Association of Equine Practisioners: Castration; Testikelstörningar hos hingstar i Sverige, Ulrica Engsäll Ex arb 2011:45, veterinärprogrammet SLU.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 21 2019.