Ankarcrona: ”Vi skulle kunna knäcka hål på många sanningar”

Tänk utförsåkningens mellantider där åkarna vid vissa portar mäts för att se hur de ligger till på vägen ner mot målfållan. Blir det grön eller röd skylt? En liknande teknik – men inomhus, mellan hinder och med både människa och djur att ta hänsyn till – blir nu verklighet under årets Gothenburg Horse Show.

– Under samarbetet med Chalmers har de har mätt allt möjligt genom åren. Denna gång var Henrik Ankarcrona med i diskussionerna från start, vi började prata om att det är ganska enkelt att räkna till sex galoppsprång på en rak eller lite böjd linje, men betydelsen av antalet galoppsprång – speciellt när man rider på tid – är oftast avgörande. Det fanns en efterfrågan om att kunna analysera vägvalen mellan hindren, säger tävlingsledaren Tomas Torgersen.

Han nämner världsettan Henrik von Eckermanns sätt att räkna på var det går att spara tid.
– När Henrik tittar på hur många galoppsprång det är på en 180 graders linje, och så ser han att han kan rida på ett språng mindre – då är han redan en tredjedels sekund snabbare. 

Vill göra sporten mer begriplig

Det resonemanget är något som man skulle vilja dela med sig av till publik och folk runt omkring, konstaterar hoppningens förbundskapten Henrik Ankarcrona.

– Det är ju något som vi utvecklar och jobbar med, vi vill hela tiden göra det bättre – vi vill visa vår sport för publiken och ge ett mervärde, att det finns så mycket mer än vad du ser. Nu kan vi förmedla och göra det mer grafiskt, med hjälp av tekniken, för siffror är lätt att förstå. Och allt som vi kan göra mer begripligt, allt vi kan förklara, är bra, säger han.

Vår sport är ganska underutvecklad vad det gäller tekniska hjälpmedel.

Henrik Ankarcrona, förbundskapten

Ankarcrona och Torgersen välkomnar utvecklingen, både för publik och de aktivas del. Via jumbotronen kan publiken följa mellantiderna mellan vissa utvalda hinder, där ryttarna jämförs med den som hittills varit snabbast. Tekniken gjorde entré under ATG-finalerna på onsdagskvällen och följdes med spänning bland flera av ryttarna.

– Vi satt ett gäng nere i Riders Lounge, med bland andra Henrik von Eckermann och Douglas Lindelöw, och det var jättekul att se – man har alltid en uppfattning om hur snabbt det går, ofta är den uppfattningen rätt men inte alltid. Nu får man ett hjälpmedel, man kan inte bara förlita sig på ögat och känslan, säger Ankarcrona och fortsätter:

– Jag tror att vår sport är ganska underutvecklad vad det gäller tekniska hjälpmedel och då kan vi gå i försvarsställning och säga, ja men det är svårt för det är en häst inblandad och hur ska vi sätta upp kameror i ridhusen? Men jag tror att vi inte är långt bort från att se några moderna ridhus som är totalt riggade med kameror och sensorer från alla vinklar.

Finns mer att göra

Förbundskaptenen hade gärna sett en teknik likt den som idag finns inom elitfotbollen.
– De ritar linjer när det är paus för att visa hur spelarna springer och skjuter, så visst hade det varit coolt att göra något liknande i hoppningen. Att det blir mer visuellt. Vi skulle kunna ha en skärm nere vid framridningen så att man inför en omhoppning kan jämföra ekipagens mellantider. Det är klart att det blir en fördel för dem som rider senare, men jag tror det går att göra jättemycket.

Tomas Torgersen öppnar även upp för en utveckling av årets teknik.
– Tänk om vi kunde få ryttarna att rida med en liten puck i fickan och då visa på banskissen hur de rider, hur många galoppsprång de tar på olika linjer och hur de ligger till i tid. Så visst finns det väldigt mycket mer att göra.  

”Vi alla tror ju att vi vet”

Henrik Ankarcrona gillar flödet av information han idag kan få ut av olika mätinstrument.
– När jag har fått frågan om ”vad ska vi mäta” så svarar jag ”mät allt, allt som vi kan använda”. Vi alla tror ju att vi vet, vi har en uppfattning. Men med all data vi får in – som någon såklart måste analysera – tror jag att vi skulle kunna knäcka hål på många sanningar.

Vad säger ryttarna om den nya tekniken?
– Det finns nog ingen som säger ”det berör mig inte”. Men vissa blir peppade, tycker det är spännande och vill veta mer. Andra tycker det funkar bra som det gör, de har litat på sin känsla så länge och vill inte blanda in nya idéer. Vi är ju alla olika.

Mätningen av mellantider kommer att ske i samtliga hoppklasser som rids som tidshoppning, eller i omhoppningen.

Läs mer om Chalmers-elevernas uppdrag