Annika Ersgård har bytt gren: ”Det blev som en nytändning”

Hon har varit i en del av maskineriet kring de stora svenska hoppframgångarna de senaste 22 åren. Titeln har ändrats genom åren, men arbetsuppgifterna har varit de samma – att administrera allt som som har med svenska eliten i hoppning att göra, planera mot mästerskap, hålla kontakt med SOK och Riksidrottsförbundet och liknande.

Det var ett så komplicerat VM och vi kunde ändå avsluta med ett VM-silver i laghoppningen.

Annika Ersgård om VM 2018

Sedan en tid tillbaka gör hon samma sak – fast för svensk dressyr som Svenska Ridsportförbundets elitsamordnare.
– Det är väldigt roligt, även om jag inte är någon dressyrexpert och inte tänker att jag ska kunna bidra till att utveckla dressyren, säger Annika Ersgård som dock fortfarande har ett litet finger med i hoppspelet som senior rådgivare både för internationell hoppning och dressyr.

Hon fyller 66 i år, och hade egentligen tänkt gå i pension. En krånglande rygg hindrade henne från att åka till VM i danska Herning förra året. Dessutom har den stora tillväxten inom svensk hoppsport gjort att arbetet som elitsamordnare för grenen började bli lite för stort och mycket.

”Kunniga ledare”

Dressyren är enklare att greppa och när den tidigare elitsamordnaren Mats Eriksson slutade förra året blev det en vakans som intresserade henne.
– Dressyren har kunniga ledare och trevliga ryttare. Förbundskapten Bo Jenå och landslagstränaren Louise ”Lussan” Nathhorst har jag ju träffat mycket ute på mästerskap och känner sedan tidigare. Men de andra landslagsledarna är nya för mig.

– Jag har fått många nya kontakter, och det har blivit som en nytändning för mig. Jag tänkte att jag kunde bidra med det jag gjort inom hoppningen i en annan gren. Vi har så fantastiska ledare och det känns bra att få en samordning i arbetet oavsett disciplin och blev glad då Andrea Barth [SvRF:s sportchef, reds anm] gav mig förtroendet att göra det.

Många minnen

Minnena som en del i teamet kring svenska hopplandslaget är många, och hon har svårt att välja ut något som det bästa eller det värsta.
– Det har varit fantastiska år att få följa våra ryttare och alla framgångar under en så lång tid.

Däremot börjar hon efter en stund prata om VM i Tryon 2018 som ett av de starkaste minnena.

– Det var ett så komplicerat VM och vi kunde ändå avsluta med ett VM-silver i laghoppningen, säger hon och minns tillbaka på bland annat hästskötare som fick sova i tält, orkanvarningen som var närvarande i flera dagar med oväder som gjorde att kürfinalen ställdes in, det totala kaoset kring distansen och tragiken när den svenska fälttävlanshästen Box Quite skadades allvarligt och senare fick avlivas.

Hon känner att hon har en massa erfarenheter som kan komma till nytta inom svensk dressyr och planerar att kanske stanna ett par år till på denna heltidstjänst.
– Ja, det administrativa arbetet är ju i grunden det samma. Likaså upplägget när det gäller SOK och RF, det handlar om att ta fram kriteriedokument för uttagning till mästerskap, ansökningar om extra medel för elitverksamhet, utvecklingsplaner med mera. En stor del av mitt jobb är ekonomi. Tillsammans med Andrea gör vi budget och uppföljningar för hela sporten.

”Vill inte vara en belastning”

Däremot är tiden förbi när hon följer med på mästerskap även om ryggen är bättre än vad den var förra året.
– Men man vill ju inte vara till en belastning när man är med, man vill kunna springa och hämta något om det behövs och så där.

Sara Johansson har tagit över rollen som elitsamordnare för hoppningen, en roll som hon provade på redan under VM i Herning förra året.