KatastrofplanHög beredskap och en strategi att följa om det värsta händer. Det är nödvändigt för alla tävlingsarrangörer.
− Att öva på sin katastrofplan är bra, säger förbundsläkaren Margaretha Rödén.
Arrangörer måste planera för det värsta

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Peder Fredricsons olycka på framhoppningen på Stockholms stadion skakade om tävlingsarrangörer i hela landet.
− Jag tänkte direkt: ”Hur hade vi gjort”? Men vi är bra förberedda, och nästan alltid har vi sjukvårdare som i vanliga fall arbetar på akuten, säger Sara Sixten Karlberg, tävlingsledare på Runsten Equestrian, som hade tävlingar samma helg som olyckan skedde på Stadion.
− Vi har också hjärtstartare, skärmar att ställa upp vid ett olycksfall, och en landningsplats för ambulanshelikopter, fortsätter hon.
På Åbytravet i Göteborg arrangerade Fjärås Hoppryttare tävling samma helg.
− Det finns många viktiga beslut som tävlingsjuryn måste fatta vid en olycka. Ska tävlingen fortsätta, pausas eller avbrytas? Och vem informerar media? Det säger tävlingsledaren Joanna Johansson.
− Ta fram en katastrofplan, och öva på den, säger Margaretha Rödén, Svenska Ridsportförbundets förbundsläkare.
− Vi måste hela tiden arbeta med frågan och förmedla säkerhetstänket till alla, inte minst ryttare som väljer hjälm efter vad som är snyggt, inte vad som är säkert, och tar av sig västen när de fyller 19 år.
− Tack och lov hade Peder en säker hjälm, med MIPS-funktion, och jag hoppas att det kan få fler att tänka mer på säkerhet.
Ser gärna högre sjukvårdskompetens på tävlingar

På hopptävlingar räcker det att sjukvårdaren har HLR-kompetens, men Margaretha Rödén ser gärna att föreningarna letar efter högre kompetens än så.
− Varför inte hyra in akutsjuksköterskor precis som man hyr in annan specialistkompetens?
Efter varje tävling ska det framgå i överdomarrapporten vilken typ av olyckor som inträffat, om ambulans tillkallades och i så fall hur lång tid det tog innan den kom fram. Men dessa uppgifter sammanställs inte i dag.
− Däremot har vi ett nytt verktyg för rapportering av såväl aj som oj, alltså både olyckor och incidenter i alla sammanhang, och det verktyget gör att vi kan komma vidare i säkerhetsarbetet, säger Margaretha Rödén.
Tävlingsstopp efter hjärnskakning

Helt nya är också forskningsrön kring hjärnskakningar inom idrotten och hur de ska hanteras. Det är inte längre rekommenderat att vara helt stilla de första dygnen utan lätt motion kan påskynda läkningen. Däremot kan det ta upp till en månad innan personen bör återgå till sin sport.
− I dag rekommenderar vi tävlingsstopp i sju dagar efter en hjärnskakning, men brittiska ridsportförbundet har satt tre veckor. Vi får se vad vi landar i när TR ska skrivas om, säger Margaretha Rödén.
Fakta
Förbered för det värsta
- Detta behövs: Sjukvårdsutrustning, skärmar, filtar, bår och en genomtänkt organisation vid olycksfall.
- Förberedelser: Ladda ner SOS-appen så syns koordinaterna när du ringer, planera för ambulansens väg in och var en ambulanshelikopter kan landa.
- Om olyckan är framme: Håll ryttaren varm och undvik att röra huvud och nacke om det finns risk för nackskador.
Nytt om hjärnskakningar
En internationell expertpanel har enats om nya råd vid hjärnskakning inom idrotten:
- Balansträning och rörelser för hals/nacke i samband med uppvärmning är en förebyggande åtgärd.
- Lätt motion efter hjärnskakningen påskyndar tillfrisknandet mer än total vila.
- Om symptom kvarstår efter tio dagar krävs anpassad rehab.
- Återgång till full sportaktivitet och tävling först efter 30 dagar.
Källa: Consensus Statement on Concussion in Sport
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2023.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på