Avmaska betet – inte hästen

En kraftig överanvändning av avmaskningsmedel under några årtionden på 1970-90-talen har gjort att hästens parasiter har utvecklat resistens mot avmaskningsmedel. Sedan 2008 har vi i Sverige receptkrav på avmaskningsmedel och hästägarna samarbetar med stallets veterinär kring hur parasitkontrollen bör bedrivas. 

Egentligen är avmaskningen bara en del av alla åtgärder som stallet bör använda sig av för att förebygga parasiter – skötsel av beteshagar, bra rutiner för nya hästar i stallet och annat är väl så viktigt.

Vid riktad avmaskning är det i regel enbart individer med 200 EPG (maskägg per gram) eller högre som avmaskas. Äggförekomsten kontrolleras genom träckprov som hästägaren själv skickar in.

Denna selektiva behandling är ett led i att bromsa resistensutvecklingen.

Hur mycket tål hästarna?

Det där med gränsvärdet för avmaskning kan föranleda diskussion. Det har i flera studier visats att frilevande hästar kan ha nivåer på 500 EPG och högre, utan att visa några symtom på att fara illa. Det väcker funderingen om vi är alltför rädda för mask – hästarna kanske tål mer än vi tror? Så här säger den världsledande parasitologen, Martin K Nielsen, vid Gluck Equine Research Center i Kentucky.

Är gränsvärdet för rekommenderad avmaskning för lågt satt? Det brukar anges till 200 och ibland 300 EPG.

– Det kan jag gott förstå att man funderar över, svarar Martin K Nielsen, men det finns ett par utbredda missförstånd bakom detta. 

– Antalet utsöndrade ägg (EPG) har inte något statistiskt sammanhang med antalet maskar i hästen. Så ett högt EPG betyder inte större risk för sjukdom eller omvänt.

– Avsikten med avmaskning är att få ner äggutskiljningen hos gruppen hästar, så att smittrycket kan hållas nere. I det perspektivet är det mycket viktigt att behandla de högutskiljande hästarna, medan de lågutskiljande bidrar mycket lite till smittrycket.

Hur har man kommit fram till dessa gränsvärden?

– Det är baserat på den typiska fördelningen av EPG-tal i hästbesättningar.

Svensk forskning exporteras

En färsk rapport (*) visar att Sverige driver en lyckosam strategi mot hästens maskar. Den innebär dels avmaskning av individer i stället för slentrianmässig avmaskning av alla hästar, dels bra skötsel av hästarnas hagar. Den rapporten presenteras nu över hela världen – det är inte alla länder som tillämpar dessa rutiner, utan vissa håller fortfarande på med täta avmaskningar av alla hästar, precis som vi gjorde tidigare.

 SVA:s rapport presenterar effekten av ett tioårigt projekt, där totalt 43 330 träckprov från 26 625 hästar (935 stall) har analyserats för stor och liten blodmask, bandmask och spolmask. Stor blodmask analyserades genom odling eller PCR-test. Träckprov lämnades två gånger per år och studien pågick mellan 2008 och 2017.

Över hälften av hästarna behövde ingen avmaskning alls. Mellan fyra och elva procent testade positivt för stor blodmask. Hela 59 procent av hästarna behövde inte avmaskas mot blodmask.

Att hålla betet rent från parasitlarver genom olika åtgärder som mockning och växelbete har gett effekt.

Däremot visar siffrorna att en hög andel av hästarna med ägg från stor blodmask verkade ha introducerats inom det senaste året i besättningen, så det är viktigt att vara noga med nyanlända hästar. 

FAKTA

Avmaska nu i höst!

När det gäller stor blodmask har det tidigare varnats för att den har ökat på senare år. De hästar som under sommaren har gått på bete där stor blodmask finns etablerad kan behöva avmaskas nu i oktober och nästa vår.

För föl är rekommendationen avmaskning mot spolmask vid åtta-tio veckors ålder samt vid 16–18 veckors ålder. Under hösten avmaskas de även mot blodmask.

Expandera

Avmaska nya hästar

För att undvika att få in stor blodmask på betet är rådet att avmaska hästar som kommit nya till gården minst tre till fyra dagar innan de får gå i gräshage. För denna strategiska avmaskning behövs inget träckprov, enligt SVA:s rekommendationer. 

Två veckor efter avmaskningen av den nya hästen kan det vara lämpligt med analys av ett träckprov för att kontrollera att avmaskningen haft avsedd effekt.

I projektet framkom även att den 20/80-princip som det ofta talas om i parasitsammanhang, också stämde ganska bra på detta stora antal hästar. Det är cirka 20 procent av hästarna som utsöndrar 80 procent av maskäggen och genom att hitta de individerna kan smittrycket hållas lågt. Där spelar träckproven en avgörande roll.

En av forskarna bakom studien är parasitolog Eva Osterman Lind, SVA.

– Vi har tidigare presenterat delar av resultaten från övervakningsgårdarna på konferenser och kurser, och genom årens lopp har det funnits ett intresse från andra länder kring detta. Vi har flera gånger uppmanats att publicera, så nu väntar vi på reaktioner från omvärlden.

* Rapporten heter  Selected anthelmintic treatment in horses in Sweden based on coprological analysis: ten-year results. Eva Osterman-Lind et al. Animals 2023.

Vill du veta mer?

• På sva.se finns mycket fakta kring hästars parasiter, till exempel de uppdaterade råden i ”Hästens mag-tarmparasiter, att förebygga och behandla”.

• USA-baserade Martin K Nielsen brinner för att nå ut till hästägare kring allt som rör hästars parasiter. Han gör ofta filmer och inlägg här:
Facebook: Gluck Equine Research Center

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2023.