AVN-ledamoten: Det här behövs inom svensk hoppavel

Pieter Kersten är nöjd med de svenska stonas attityd och inställning över lag, men han saknar en del andra kvaliteter.

– Många ston har väldigt korta ben men är tillräckligt rektangulära i kroppen, de är inte korta, och det är bra. Det som behövs är lite mer storlek och format, längre ben. Och så måste scope, kapaciteten för att hoppa de högsta hindren, förbättras.

Vad tycker du att Cardento har bidragit med till sina avkommor?
– En hel del. Bättre mankhöjd, längre ben och en hel del scope. Hans far Capitol  I ger modiga hästar, det har märkts i sönerna, som Cassini I. De har dessutom alla mer scope, som de nedärvt. Det är några av de egenskaperna som gjorde att Cardento stämde så bra på de svenska stona.

Vad tror du att stona efter Heartbeat får med sig för egenskaper?
– Han är en ganska typisk avkomma till Heartbreaker, som ger väldigt villiga hästar. På mödernet är det Ramiro Z som kommer från Ramzes x, som själv nedärvde massor av mod och scope. I Nederländerna har Ramiro framför allt nedärvt scope med stor skillnad i temperamentet mellan könen. Ramiro-ston var heta och alltid på gång medan valackerna var lata och helst gjorde allt en annan dag.

– Jag tror att Heartbeat-döttrar ska ha en hingst som förärver bra benteknik, kapacitet och det jag kallar atletiskt scope, att hästen hoppar upp och räcker över oxrarna i en rörelse. Titta på de internationella 1,50-1,55-klasserna så ser ni vad jag menar, det är smarta och atletiska hästar i dag. Det kommer att krävas mer av det i framtiden.

I SWB finns många ston efter Hip Hop. Vad behöver de för egenskaper?
– Han har gjort ett riktigt bra jobb för stamboken. Det som ska till är hingstar som förärver lite storlek. Han har själv lämnat många hästar som går 1,40-1,50-nivå och en och annan på 1,60. Ridbarheten är bra, det gäller att behålla det. De har fått med sig bra typ och exteriör, allt det ska behållas. Vi eftersträvar ärliga hästar med stort mod, som vill arbeta framåt på ett trevligt sätt. Jag tror att de bästa hingstarna till de här stona finns i Holstein.

– Framåtanda går alltid att arbeta med, men en lat häst kan du aldrig fixa. Du kanske rider till den och det känns bra, men efter tre dagar utan träning går den tillbaka till sitt ursprungliga jag. Därför är naturlig framåtanda bättre för alla.

Hur vet man att stoet är bra nog för avel?
– Du måste hela tiden utvärdera på prestationerna, vad går avkommorna för klasser? När stoet har fått fem-sex föl ska ett antal av dem gå 1,30-1,40 annars är stoet inte bra nog.

Vad behöver svenska uppfödare göra på ett större plan för att förbättra sin avel?
– Att ge uppfödarna mer linjetänkande, det är viktigt att ge som råd generellt, det finns det alldeles för lite av. Ni borde ha motsvarande det vi har i Holland. En mötesplats tre–fyra gånger om året där inbjudna debattörer talar om avel och sport i ett större perspektiv. Då får man utveckling. Vi behöver alla diskutera i dag vad hoppsporten behöver om tio år. De hästarna skapas i år.

Texten publicerades första gången i Ridsport Avelsextra 2018.