Axel Olin blir parkusk: ”Vi skyndar långsamt”

Axel Olin och sambo Camilla Christensen tar emot hemma på gården utanför Kristianstad och berättar att efter en del motigheter förra året var det svårt att ladda vidare.

Jag har ju fått med mig massor av erfarenheter från spannkörningen också, som nu kan användas i parkörningen. Axel Olin.

–  Spiken i kistan blev väl strul med ett lån av hästar från en känd fyrspannskusk, berättar Axel. Med hälp av dem kunde jag satsa mot EM.

Allt var planerat in i minsta detalj, överenskommelsen var klar men i allra sista sekund blev det stopp. Där stod Axel med sin EM-satsning.

– Tråkigt att det blev så, säger han.

I stället blev det träning hos legendaren Mischa Freund och hästkörning hos gode vännen Henk van der Wiel. I Henks stall stod två skimlar och två fuxar.

– Fick ett erbjudande om att prova alla fyra på hemmaplan i lugn och ro. Så de åkte med hem, alla fyra.

Svag för skimlar

Skimlarna vann i längden även om fuxarna också var fina. Kanske berodde det på att Camilla är extra svag för skimlar.
– Vi trodde nog lite mer på dem och jag gillar inte bara färgen utan också deras temperament.

Kent och Kalle, det vill säga Kensey och Kalani ,är fem år i år de har samma pappa och är av gelderländertyp.
– American dutch harness horse, förklarar Axel.
– Jag har fått hjälp med satsningen av Mattias Niebel som har ett stort engagemang i svensk sportkörning.

Ett riktigt fint skimmelpar alltså men Axel har också kvar ett gäng bruna, alltså hästar som gått i spannet och som nu ska ut och tävla i parklassen. Här finns bland andra Bartes, Amigo och Goldstrike, rutinerade hästar som ska avlasta de grå i framtiden.
– Kent och Kalle är för unga, vi ska skynda långsamt med dem, tar ut dem på tävling när de är mogna för det.
– Det är lätt att stressa hästar men svårt att få tillbaka lugnet igen. För skimlarna räcker det ju att bara komma hemifrån, ut på någon träning.

– Corona och allt runt det har ju haft en fördel, menar Axel.
– Hästarna är lugnare, de känns bra, de är extra fina i kroppen och vi har tid att bygga upp förtroendet ännu mer.

”Känns bara bra”

Axel har kört fyrspann på elitnivå sedan år 2008, att nu göra ett uppehåll med det och satsa på par – hur känns det?
– Det känns bara bra, det är absolut inget steg tillbaka på något sätt.
– Ganska skönt att bara ha tre hästar med på tävling, tycker Camilla, även om jag saknar fyrspannet.

Är det inte tävlingar, ja då blir det mycket träning i stället.

Axel Olin blir mer och mer omtyckt som tränare och tillfällena när han är på gång fylls snabbt upp med elever. I Skåne, på västkusten, på Gotland och inte minst bland danska kuskar.
– Roligt att vara uppskattad och roligt att träna även sportkörningsveteraner som till exempel Danmarks Kurt Klindt som gillar det man gör och föreslår. Att man tillför något.

Pedagogiskt upplägg

Att träna andra är mycket givande och Axel har genom åren utvecklat en pedagogik som går hem. Kuskarna, både gamla och unga, tycker om hans upplägg och kommer igen.

– Härligt att det fungerar och väldigt bra för självförtroendet.

Den mentala käftsmällen han fick i samband med lånehästarna till EM, utvecklade sig positivt till slut. Team Olin fick en nytändning och ett nytt upplägg.
– Jag har ju fått med mig massor av erfarenheter från spannkörningen också, som nu kan användas i parkörningen.
– Och dörren till fyrspann är inte stängd för alltid, avslutar Axel Olin. Men nu är det parkörning som gäller.