”Biomarkörerna har öppnat dörrarna”

Ledinflammation är den vanligaste sjukdomen hos häst. Att det snart kommer att vara möjligt att hitta en begynnande inflammation genom salivprov som samlats upp i ett bett låter som en utopi. Men tack vare lång och trägen forskning, bland annat tillsammans med forskare med helt annan inriktning, har professor Eva Skiöldebrand vid SLU kunnat förverkliga detta.

Det började med att forskarteamet redan i utvecklingsstadiet identifierade de biomarkörer som fångar upp en ledinflammation och därefter har nya dörrar öppnat sig för att använda dessa. Ett banbrytande läkemedel är också på gång.

Fakta

Många nyheter om artros

Biomarkörerna är en klyvningsprodukt som uppstår när protein från ledbrosk eller underliggande ben bryts ned av inflammation.

Genom att man har verifierat dem hos hästar med varierande grad av artros kan de nu användas till att upptäcka sjukdomen mycket tidigt.

Det nya läkemedlet kommer att ha en sjukdomspåverkan; det ska kunna läka av cellerna så att de slutar att producera inflammatoriska komponenter. Något sådant läkemedel gällande artros finns varken på human- eller veterinärsidan idag.

Eva Skiöldebrand förklarar mer om forskningsprojekten

Vad är det senaste som hänt i din forskning kring artros?
– Vi har jobbat i närmare 30 år med detta och just nu upplever jag en ketchupeffekt; det strömmar in resultat från alla håll och de i sin tur ger nya forskningsmål och tänkbara användningsområden.
– I tio år har vi även arbetat med ett nytt läkemedel. Dagens läkemedel gör bara hästen smärtfri, men det här kommer att ha en helt ny effekt. Det får de sjuka broskcellerna att börja kommunicera och läka och den effekten kommer att kunna mätas genom biomarkörerna.

Biomarkörerna kan även mätas i saliv. Var utvecklingen av ett bett som undersökningsmetod något du kunde tänka dig när du började med din forskning?
– Jag har alltid haft en målbild av att saliv ska kunna ge oss information. Men det är onekligen häftigt att tänka sig att vi med tiden kommer att kunna ha realtidsmätning, så att vi kan stå bredvid hästen och direkt se vilken effekt olika slags underlag och olika tempo ger i dess leder.
– Vi har redan studerat träningens inverkan och effekten av dygnsrytm på biomarkörerna i serum och ledvätska hos hästar med varierande grad av artros.
– Biomarkörerna har öppnat dörrarna för en helt ny diagnostik. Vi kommer att kunna se ”när tåget startar från stationen”, det vill säga när inflammationen inleds. Detta redan innan hästen visar hälta. Det innebär att vi med tiden kommer att kunna ändra träningen så att färre hästar behöver drabbas av ledinflammation.

Vad väntar härnäst?
– I dag har vi hittat biomarkörer för brosk och för underliggande ben, målet är att få fram en komplex utvärdering som mäter båda samtidigt. Kanske i ett bett.
– Mitt nya mål är att identifiera smärtmarkörer i saliven.
– Framtagandet av ett nytt läkemedel lever också sitt eget liv. Sjukdomar upptäcks när de börjar ge symtom, men då är det i regel för sent. Vårt kommande läkemedel stänger av nedbrytningen av brosk och det underliggandet benet. Verkan av medicinen kan mätas på biomarkörerna, som sjunker i ledvätskan efter behandling. Vi har precis avslutat en stor klinisk prövning där vi fått fantastiska resultat.
– Vi vill lösa det allvarligaste problem som hästar ställs inför, artros, då den medför kronisk och grav smärta. Det är min ambition och mitt mål att hitta lösningar på det.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2022.