Björn Svensson: ”Unga hästar bränns inte på bål i championaten”

Förra veckan rullade vi ner till Breeders Trophy, i år med sju hästar till start. Till Champion of the Youngsters hade vi åtta, i Falsterbo två. I Jönköping Horse Show planeras två starta. Vi har 14 hästar i spannet 4-6  år som utbildningsmässigt följer sin årgång.

Varför rabblar jag den här infon då?

Den vanligaste frågan vi får på våra sociala medier är hur vi lägger upp träning och tävling för våra hästar.

Det enkla svaret är – det gör vi inte. 

För att skapa en tävlingshäst krävs träning och utbildning, tid att bara vara och stunder när kroppen tränas men huvudet får vila från ny information. Vilken del av de här tre ingredienserna som får ta upp störst del av veckan varierar. Vi jobbar ju med så unga hästar att det så klart finns långa perioder av att bara vara och samma med röra på kroppen men vila huvudet.

I den takt vi tränar så hinner samtliga hästar normalt delta i den klass som förväntas för dess årgång. När på året de gör det är individuellt. Om de till och med tävlar, startar i något årgångschampionat, är ännu mer individuellt. 

Ingen häst blir starkare än den är tränad men ingen häst hoppar heller högre än den själv tror sig kunna. Alla kan lära sig av misstag men hästar lär sig framför allt av att lyckas.

Jag vill inte att det ska finnas färre unghästtävlingar. Många tror att championaten är djävulens påfund där unga hästar bränns på bål. Ju fler championat och unghästtävlingar desto fler brända hästar.

Så ser inte jag på det. Rätt använt och med eftertanke så hjälper de många alternativen oss att bygga upp framtidens stjärnor i deras egen takt.

Tänk att hästen ska säga till dig när den är redo, i stället för att du bestämmer en plan i början på året som den sedan i värsta fall måste motbevisa.

Jag tror att vi som jobbar med det här ska vara generösa med att dela våra tankar. Tränarna ute i landet bär kanske det största ansvaret att råda och hjälpa.

Om vi går tillbaka till där jag började.

Cirka hälften av våra hästar går alltså inte något championat alls och den andra halvan kanske deltar i två …

Vad får då så många med en eller två hästar att tro att just den klarar allt?

Jag tror att det är det frågetecknet vi ska räta ut. Inte begränsa och omöjliggöra utan i stället informera och lära.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 17/2023.