Avelsbloggen: Om fölning och komplikationer

I förra bloggen så skrev jag lite om vad man ska tänka på inför fölning. Men hur går egentligen en fölning till och vad ska man egentligen tänka på när den väl är i gång? 

Fölning brukar räknas i tre faser; öppningsstadiet: fölet vänder sig och livmodermunnen öppnar sig och det avslutas med att fosterhinnorna brister. Tar cirka 0,5-4 timmar. Utdrivningsstadiet: detta är självaste födseln dvs när fölet kommer ut, tar ca 20-30 minuter. Efterbördsstadiet: Nu är fölet ute och stoet förblir liggandes. Navelsträngen brister efter ca 8 minuter. Efterbörden släpps inom 3 timmar.

Vad är de vanligaste ”felen” som kan ske i samband med fölning? 

• Felläge på fölet, tvätt av vulva med jodopax lösning och gå in och känn. Du ska känna två frambenen och en nos, då är det oftast rätt. I övriga fall kontakt omedelbart veterinär eller någon erfaren uppfödare för hjälp. 
• Fölet andes inte, andningsförsök och det måste ske omedelbart. Det är minuter som räknas!
• Red bag, tillsynes normal förlossning, det som ses är en kärlrik rödbrun hinna , det är efterbörden som lossat tillsammans med fölet, måste skäras upp omedelbar annars kommer fölet att kvävas.

Vad bör man ha koll på efter fölning då? 

• Inre blödningar hos stoet, kan varierande grad i grad samt kolik. Visa stoet tecken på kolik eller sjukdom efter fölning och efterbörden inte har kommit ut efter 3 h – kontakta veterinär. 
• Stoet har läckt mjölk, viktigt att fölet får råmjölk av god kvalitet inom 4 timmar, har stoet läckt mjölk innan fölning, tilkalla veterinär och gör en foal check.
• Kvarbliven efterbörd, efterbörden bör gå inom 3 timmar om inte kontakta veterinär. 
• Mekoniunförstoppning, dvs att fölet har svårt att bajsa, ge microlax eller Klyx. 
• Gomspalt, dvs fölet läcker mjölk via nosen, kontakta veterinär.
• Svagt föl som inte vill eller orkar dia, stark misstanke att fölet har en sepsis (blodförgiftning) kräver veterinärvård akut.
• Fölsjuka är det samma som sepsis, blodförgiftning! Som jag nämnde tidigare. Oftast orsakad av att råmjölken är för dålig, innehåller inte tillräckligt med antikroppar och/eller bristande navelvård.
• Senkontrakturer och benställningar. De flesta felaktiga benställningar rättar till sig själv oftast kan man vänta 7-10 dagar innan åtgärd, under förutsättning att fölet kommer upp och kan dia. Senkontrakturer på frambenen behöver oftast medisinsk behandling av veterinär och intensiv sjukgymnastik, stretching var annan timma. Har fölet väldiga problem med sina ben, så rekommenderar jag att man söker upp en duktig hovslagare som är specialist på just fölkorrigering.

Vad är normalt?

• Regelbundna andetag – inom 30 sekunder
• Puls – 70-90 slag per minut
• Rättningsreflex (fölet försöker komma upp i bröstläge) – inom 5 minuter
• Sugreflex – inom 20 minuter
• Resningsförsök – inom 30 minuter
• Står – inom 2 timmar
• Diar – inom 4 timmar
• Kissar – inom 12 timmar
• Bajsar (den första träcken) –  inom 15 timmar
• Temp 37-39

Något som jag återigen vill nämna är noggrann navelvård med 0,5 % klorhexedin, då naveln är en inkörsport för bakterier samt hur viktigt det är att fölet får råmjölk av god kvalitet inom 4 timmar. 

Är man osäker så ta och kontakta en veterinär innan ditt sto fölar och berätta att ni väntar föl och fråga om de kan vara till assistans ifall något blir fel. Förbered er väl och kom ihåg att de allra flesta fölningar faktiskt går bra! 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här!

/Emelie

Här hemma på gården har jag just nu tio unghästar från åldern tre år och neråt. Dessa tio små spelevinker håller mig aldrig sysslolös! För ett par veckor sedan gjorde en av 1-års hingstarna illa sitt öga. Kan tänka mig att det har skett i samband med lek. Hingstar har ju en tendens att vara lite väl våldsamma emellanåt och då händer olyckor. Som tur var fick jag fantastisk hjälp hos Evidensia i Helsingborg och igår blev han äntligen friskförklarad. Det har varit några jobbiga dagar, då det inte är lätt att stå inne när man är enbart 1 år. Ni ska tro att det blev glada när de fick komma ut i hagen igen!

En annan händelse i närtid var att jag fick agera följour i helgen. En mycket god vän till mig hade nämligen ett sto som beslöt sig att föla mitt i värsta bajshögen ute i hagen. Hade det varit i vanlig gräshage så hade det inte varit lika illa, men ute i en grushage så är det inte så hygieniskt.

Så det var bara att slänga sig i bilen för att hjälpa till. Väl på plats var det bara att försöka bära in fölet som sprattlade för glatta livet. Risken är stor att fölet fastnar i elstaketet och det är oftast trevligare för fölen att ligga på en mjuk bädd, så därför är det bättre att ta in stoet och fölet på box. Väl inne i stallet så var det full igång att försöka få rent naveln och få i fölet råmjölk. Dessvärre visade stoet kolikkänningar, så det var nappflaska som gällde

Jag personligen rekommenderar nappflaska avsedd till lamm, ibland måste man klippa hålet en aning större så att fölet får lättare i sig mjölken. Upplever själv att just hingstföl är något lata och bekväma av sig, så de behöver oftast lite mer stöttning och vägledning än vad stoföl behöver. 

Visa detta inlägg på Instagram

Ett inlägg delat av 🇸🇪 EMELIE RÖSTAD | DRESSAGE 🇸🇪 (@emelie_rostad)

Under fölningen, ute i hagen, hade dessvärre stoet trampat av en del av fosterhinnan och det gav inte riktigt den tyngd som behövdes. Så det var bara att ta fram några frottéhanddukar och blöta ner dem för att binda fast i det som fanns kvar. Dessvärre hade stoet svårigheter att släppa efterbörden och ibland händer detta. Har stora bitar slitits av så funkar böta frottéhanddukar kanon för att ersätta. Har efterbörden fortfarande inte släppt efter ett par timmar, så kan man ta ut stoet utan fölet och longera henne.

Detta för att få igång kroppen, dock gäller det att vara försiktigt då många ston blir stressade och olyckor händer lätt. I sådana situationer så kan även de snällaste stona bli maniska, så det gäller som sagt att vara försiktig.

Efter fyra timmar och efterbörden fortfarande inte hade släppt, var det bara att ringa till närmsta jourhavande veterinär. Detta för att undersöka stoet samt behandla med oxytocin som hjälper till med att dra ihop livmodern och därför påverkar utdrivningen av kvarbliven efterbörd. Har stoet inte släppt sin efterbörd inom sex timmar (normal tidsspann på tre timmar), så är det viktigt att stoet undersöks av en veterinär.

Infektionsrisken är nämligen väldigt hög och stoet kan bli svårt sjuk om hon inte undersökts och sätts in på behandling. Det kan även bli aktuellt att måste skölja livmodern på stoet närmaste dagarna, för att minska risken för allvarlig livmoderinflammation och förlossningsfång.

Detta är en av anledningarna till att det är så viktigt att man noggrant undersöker efterbörden när den väl har kommit ut, enklast är att lägg ut den på golvet, den ska se ut som ett F med två horn. Dagarna efter fölning och det har varit bekymmer med kvarbliven efterbörd eller att efterbörden ej var hel, så är det viktigt att kontrollera stoets temp. Är det livmoderinfektion brukar stoet få feber och variga flytningar. Skulle stoet få feber och onormala flytningar så gäller det att reagera direkt. 

Detta sto visade även koliksymptom efter fölningen, vilket vissa hade kunna säga är normalt och ja, till viss del absolut. De kan bli lite oroliga när de håller på att släppa efterbörden, lägga sig – resa sig, slå lite med svansen – lättare kolik symptom. Dock ska stoet inte lägga sig på sidan, börja svettas, titta på magen, få högre puls och skrapa. Då kan det vara antingen förlossningskolik eller inre blödning. Det händer att stona får grovtarmsfellägen/grovtarmsomvridning efter fölning men det kan även handla om en inre blödning. En inre blödning av något av de stora blodkärlen till livmodern är en livshotande för stoet.

Nästan hälften av alla ston som avlider i samband med fölning beror på inre blödning. Risken är såklart större om fölningen innefattade felläge, men det förkommer även efter helt normala och okomplicerade fölningar (hade själv ett sto som fick detta förra året, trots normal/okomplicerad fölning). 

Nu gick allt bra med både sto och föl bra! Stoet fick, efter lite hjälp av veterinären, ut efterbörden och ingen inre blödning kunde konstateras. Ett vackert hingstföl med fyra vita strumpor och en vacker bläs. Här hemma beräknas första fölet om fyra dagar, så med lite förhoppning finns det ytterligare en häst på gården i nästa blogg, men det återstår att se. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Våren är en av min absoluta favoritårstider, det är då allt väcks åter till liv. Hagarna fylls med de ljuvligt gula maskrosor, syrenen doftar ljuvligt, äppleträdens vita blommor har slagit ut – ja det är helt enkelt underbart vackert!

Snart börjar fölen titta ut, bara 11 dagar kvar till första beräknade föl. Stoet gick dock över en månad förra året, så det är inte omöjligt att det dröjer ett tag till innan den ser första morgonljuset. Det är lika härligt underbart att se de små liven. Få äran att följa generation efter generation. Dock finns det också den andra sidan av myntet och det är när det är dags att säga farväl.

När tiden är inne och det är dags att ta det svåra beslutet som alla djurägare måste ta; att låta sin bästa vän få vandra vidare till de evigt gröna ängarna. Ibland blir livsresan lång men ibland blir den kort, kanske för kort om man frågar mig. 2021 fick jag ta detta svåra beslut för första gången, jag visste sedan tidigare att det dessvärre ingår när man är uppfödare, att man ibland måste ta snabba beslut och att allt inte alltid går som en dans på rosor.

12 juni 2021 föddes ett vackert hingstföl e Jovian x Bernstein x Quilted xx. Han var det största fölet stoet hade fått och han var alldeles underbar! Födseln hade gått utmärkt och allt gick enligt skolboken. Han var som sagt en ganska stor kille och benen var inte helt upprätta, men det brukar lösa sig efter en tid.

Efter två dagar upptäcker jag att hans ena bakkota började svullna upp, fort in med både sto och föl in i transporten för att köra in till Evidensia Helsingborg och mycket riktigt, han hade fått fölsjukan.

Jag har tidigare varit väldigt lyckosam när det kom till avel, hade inte behövt ta några svåra beslut och de allra flesta förlossningar hade gått relativt smärtfritt. Veterinären undersökte fölet och enligt röntgen så såg det inte ut som att skelettet var angripet. Så prognosen såg relativt positiv ut.

Han sattes in på behandling direkt och en odling togs. Dagen efter hade prognosen ändrats, han hade inte svarat på behandlingen och en operation var nödvändig med en prognos på 50/50. Jag valde såklart att gå vidare, för mig fanns det inget annat än att försöka rädda denna lilla underbara krabat. Nya röntgenbilder togs och då kom domen. Infektionen hade gett sig på skelettet och även om han hade klarat operationen, så hade han inte fått ett någorlunda bekymmersfritt liv.

Det är något med att säga just ordet ”avliva” som gör det så hårt. Det blir väldigt definitivt. Speciellt när det berör en så pass ung krabat. Även gäller det när det är en livskamrat, ett djur som har funnits vid ens sida under så lång tid. Det är lätt att säga att det är en del av livet och absolut kan jag hålla med om det. Det är ens ansvar som djurägare att ta dessa hårda beslut.

Men jag kan inte utan att undra; hur hade han varit idag? Idag hade han varit 2 år gammal och troligtvis lika vacker som han var då. Undrar vem han hade varit mest lik – sin mor eller far.

Stoet tog detta väldigt hårt! Hon fullständigt gick ner sig totalt. Hon som älskar föl, oavsett om det är hennes egna eller någon annans. Om hon själv hade fått bestämma så hade hon årligen haft ett helt fotbollslag med föl. Dessvärre blev det hennes sista föl. Så tragiskt avslut på hennes avelskarriär. Men en dag kommer mor och son att återförenas och när den dagen kommer, så kommer jag att le och tänka att nu är de för alltid enade.

Så ett bra tips till alla er där ute som väntar föl: saker och ting kan hända och ibland händer det fortare än vad man kan föreställa sig.

Fundera redan innan det sker, exempelvis om ni står i valen om du måste rädda stoet eller fölet – vem ska man välja? Hur långt är man beredd att gå för att rädda fölet/stoet? För när det väl händer så har man inte alltid huvudet på skaft. Kan även betrygga er med att de allra flesta fölningarna går bra. Jag har ändå fött upp en del föl nu, men det är bara en av mina fölningar som har haft ett tragiskt slut.

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här

Har under den senaste månaden haft fullt upp och dessvärre har avelsbloggen därför blivit något undanskuffad. Men jag hoppas att det blir nya tag igen! 

Fick reda på igår att mitt ena sto Fascination Win T (e. Ampere x Jazz) har uppfyllt kraven för Elitpremiering! Mitt första Elitpremierade sto i SWB, vilken fantastisk känsla det är! Det stoet är verkligen värt det, för hon har gjort så mycket för mig både avelsmässigt men även i verkliga livet. Hon står så nära till mitt hjärta! 

Förutom att Fascination själv är ett fantastiskt fint sto och att hon ger otroligt fina avkommor, så är hon ur en världsberömd mödernelinje. Hon är halvsyster till hingsten Grand Galaxy Win och även till GP hästen Entertainer Win T.

Här kan du se ett klipp på Entertainer Win T!

Denna mödernelinje har lämnat åtskilda GP  hästar så som Helix, Glaadstone Zee T, Jazz Dancer, Greenat, Wizzard, Romano, Luminary m.m. I år är Fascination dräktig med hingsten Vaderland (e. Vitalis x Krack C). 

Men vad menas egentligen att ett sto är Elitpremierad och vad krävs?

Elitpremierad är toppen på isberget så att säga, det mest prestigefyllda ett sto eller hingst kan få, med andra ord det är bara de allra bästa stona/hingstarna inom det förbundet som blir tilldelade Elit. Inom SWB (nytt reglemente sen 2023):

För att uppnå avelsvärdeklass ELIT inom SWB skall uppfylla något av följande villkor:

Ston

a) Stoet skall ha minst fem registrerade avkommor med härstamning som berättigar till införande i Grundstambok avd. I-III. Avkommornas sammanlagda förärvningspoäng skall vara lägst 21. Minst två avkommor skall ha lägst 4 förärvningspoäng vardera och ytterligare minst en avkomma skall ha lägst 5 förärvningspoäng.

b) Stoet skall ha minst tre registrerade avkommor med härstamning som berättigar till införande i Grundstambok avd. I-III. Stoet skall ha ett BLUP-index på lägst 115 i dressyr eller 120 i hoppning samt minst tre avkommor som har lägst 4 förärvningspoäng.

Hingstar

Kan tilldelas hingst som uppfyller krav på mycket god förärvning. Med detta menas att hingsten har förmåga att avsevärt föra aveln framåt i åtminstone en disciplin i ett internationellt perspektiv. Produktion av hästar i svår klass är en förutsättning. ELIT kan tilldelas postumt. För värdebokstav ELIT skall hingsten ha minst 30 tävlande avkommor. De äldsta ska vara minst 7 år. Riktmärke för avelsindex: lägst 130 i Hoppindex eller lägst 125 i Dressyrindex.

Förutom Elitpremiering så finns det andra kvalitetsklasser; prestationsklass och enbart för ston finns det selektionsston. 

Prestationsklass är, lite som det låter, prestation som är i fokus. Denna kvalitetsklass kan, precis som A- och Elitpremierad, tilldelas till både ston och hingstar. Den är uppdelad i 3 kvalitetsgrader för ston och 4 kvalitetsgrader för hingstar. 

För att uppnå högsta kvalitetsgraden för ston, dvs. 3 stjärnigt prestationssto krävs följande;

a) Egna tävlingsmeriter, något av följande alternativ:

– minst 3 felfria rundor i 1.40 hoppning.

– genomfört Prix S:t Georges/Msv A dressyr med minst 60%.

– placerad 3-stjärnig fälttävlan (t.o.m. 2018 2-stjärnig) eller genomfört 4-stjärnig fälttävlan (t.o.m. 2018 3-stjärnig).

b) Avelsindex minst 135 i dressyr eller 140 hoppning samt visad vid unghästtest som 3- eller 4-åring eller vid SWBs Ridhästtest som 4-åring1).

Och för hingstar så krävs följande för att uppnå 4 stjärnigt prestationshingst;

– Placerad CSI5*-klass på lägst 1.50 m nivå eller vid internationella mästerskap (EM, VM, OS)

– Placerad CDI5*-klass GP, GPS eller GP Kür eller vid internationella mästerskap (EM, VM, OS)

– Placerad i CCI4* eller vid internationella mästerskap (EM, VM, OS)

Vad är selektionssto då och vad krävs för att stoet ska erhålla det? 

Alla ston som är berättigade till någon grad (1,2 eller 3 stjärnig) av prestationsklass eller uppnått avelsvärdeklass A eller ELIT, är berättigade att bli selektionsston. Ston som fått diplom vid unghästbedömning som 3-, 4- eller 5-årigt fölsto och som betäcks samma år eller året efter bedömningen kan också få extra förmåner inom selektionspaketet.

Önskar ni veta med om vad som krävs för de olika predikaten för SWB, så kan ni gå in på SWB’s hemsida; www.swb.org.

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här.

/Emelie

Avel och föl är något av det finaste som finns. Men ofta hos förstagångsuppfödare finns det massor med frågor; Hur skapar man en trygg och stabil individ? Hur ofta och hur länge ska man egentligen hantera sitt föl? Så denna vecka tänkte jag räta ut i alla fall ett av många frågetecken, genom att berätta lite om hur jag jobbar med mina föl. 

Som uppfödare handlar det inte bara om att ta fram bra hästar, utan även lägga grunden till trevliga individer som är trygga. Jag föredrar att arbeta mina hästar med hjälp av positiv förstärkning och skapa ett förtroende samt en nyfikenhet till människor. Det är viktigt att komma ihåg att det är unga individer man arbetar med och därför är det extra viktigt att arbeta i korta sektioner. Mitt mål med varje uppfödning är att de kan hanteras på ett tryggt och säkert sätt både för hästens skull och människans. Man ska kunna sätta på grimma och grimskaft, lyfta alla fyra benen samt kunna ta på fölet över hela kroppen och detta skall kunna göras med samspel och harmoni med hästen. 

När jag jobbar tillsammans med fölet så har jag antingen stoet eller ett annat föl till hjälp. Jag föredrar dessutom att arbeta i hagen tillsammans med flocken och i vissa fall även inne i boxen där fölet känner sig trygg och avslappnad. När det kommer till positiv förstärkning så använder jag mig utav mina händer till att klia och beröra fölet. Genom att klia fölet så skapar man ett bra band till fölet och man lär dem att människor är ganska trevliga. Förutom att skaffa ett bra band till fölen, så är det viktigt att ha tydliga gränser, det som inte är okej i vuxen ålder bör inte vara okej redan som föl – exempelvis som att bitas eller sparkas. Tydliga ramar skapar en harmonisk häst. 

Om man råkar få ett föl som just sparkas eller bits så är det viktigt att se över situationen. Hur går fölet och stoet? Går de ensamma eller i en flock med andra ston med föl? Får fölet tillräckligt med stimulans från de andra fölen? Hur ser hagen ut, är den tillräckligt stor? Jag upplever att de fölen som har mycket energi har extra stort behov av att få leka av sig med jämnåriga, speciellt hingstföl har stort behov av lekkamrater. 

Men hur gör man för att få en bra start? 

När fölet är nyfött så brukar jag försöka leda fölet framför stoet. Vissa ston blir nästan maniska och vägrar ha fölet bakom sig och vissa föl förstår inte riktigt att de ska följa sin mamma. När jag leder det nyfödda fölet så tar jag antingen ett stadigt tag om fölets rumpa och puttar fram den eller så lägger jag ett grimskaft bakom rumpan. När väl fölet har förstått att den ska följa sin mamma brukar det gå enklare. Man kan även använda sig utav en grimma som man kopplar som en sele runt fölet. Den första tiden leder jag aldrig fölet som en vuxen häst, det vill säga med grimma och grimskaft. 

Jag är en av dem som brukar vänta med att lägga på grimma på fölet, men jag vet att många uppfödare som lägger grimma redan när fölet bara är några dagar gammal. Jag har provat båda modellerna och jag har faktiskt inte märkt någon större skillnad. För mig är det viktigt att fölet lär sig att följa mig som människa utan grimma och grimskaft och jag ser det som en fördel att fölen följer mig innan jag kopplar på ett grimskaft. När jag går så går dem och när jag stannar så stannar dem. Detta arbetar jag enkelt fram genom att klia på fölet. Man går några steg – stannar – kliar. På detta sätt uppmuntrar jag fölet till att följa mig. 

Genom samma metod som ovan vänjer jag även fölen vid beröring på olika ställen och att lyfta benen.  Denna metod kräver att fölet har uppnått en viss ålder, då det nyfödda fölet kan vara känslig mot beröring. 

Det gäller att vara lite kreativ när man hantera föl. Inget föl är det andra likt. Jag skulle kunna skriva en hel bok om hur jag gör när jag tränar föl och även unga hästar. Men här är några av mina bästa tips på vad man ska tänka på när man hanterar föl;

Mina 5 bästa tips när man ska hantera föl; 

1. Lagom är bäst. Det är inte kul om en häst är överhanterad, lika så om den inte är alls van vid människor.
2. Säkerheten kommer först! Känner du att du har tagit dig vatten över huvudet när det kommer till ditt föl eller unghäst – ta hjälp av någon som kan och har god erfarenhet av hantering av föl och unga hästar. 
3. Lugn miljö. Att arbeta i en lugn och trygg miljö gör stor skillnad. Se även till att du själv är i balans när du arbetar med unga individer. 
4. Ha en god relation med stoet. Genom att ha ett bra band till stoet så underlättar det att ”bonda” med ditt föl. 
5. Tid och tålamod är din bästa vän. Stressa inte. Du behöver inte lära fölet allt som finns att lära. Du kommer långt genom en god grundhantering och genom att ha en god relation till hästen. Skippa miljöträningar, träna på att lägga på täcken etc. Låt saker ta sin tid.

Tack för att ni tog er tiden och jag hoppas att jag har besvarat några frågor som finns där ute. Önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Nu är det full rulle på många stuterier runt om i landet. Varje dag föds det nya små föl. För mig dröjer det ett litet tag tills första fölet dyker upp hos, närmare bestämt 45 dagar tills första fölet. Men vad ska man egentligen hålla utkik efter och vad behöver man inför en fölning?

Ett högdräktigt sto mår bäst av daglig utevistelse, gärna i gräshage då det är oftast mer hygieniskt ifall hon mot förmodan skulle få för sig att föla dagtid. Jag personligen har alla mina högdräktiga ston på box under natten, det finns människor som låter sina ston gå i flock på lösdrift. Men jag själv rekommenderar box vid fölning. När det stoet börjar visa symptom på att fölning är nära brukar jag låta stoet gå ensam i hage bredvid de andra stona. 

Vad behövs inför fölning?

Stoet skall ha en godkänd fölningsbox, boxen får gärna vara större än vad som är minimum mått då jag personligen anser de vara små. Har tjock med strö då stoet kommer röra runt ordentlig i boxen när de väl fölar. Jag själv har en tjock bädd av torvmix i botten och därefter halm ovanpå. Torv har nämligen antiseptiska egenskaper och förhindrar bakteriella infektioner. 

Dessutom är det bra om du har någon plan på hur du ska fölvaka. Idag finns det många bra hjälpmedel när det kommer till fölvak, det finns med svettdetektor som larmar när stoet svettas, en dosa som larmar när stoet lägger sig ner och ett chip som sys fast i vulva och larmar när fosterblåsan passerar. Dessa är ganska dyra att köpa, men ibland kan man komma över begagnade och det finns även några ställen som hyr ut fölvakter. Dock gäller det ändå att ha koll, ibland händer det att larmet inte utlöser. 

Men det är inte bara fölvakt som behövs inför fölning, utan lite andra saker som kan vara bra att ha. Detta är vad jag själv brukar ha hemma när det är dags för fölning:

• Telefonnummer till veterinär
• Steril natriumklorid och kompresser för sårvård
• Bandagematerial
• Klorhexidinlösning 0,5 % för navelvård, jag själv brukar använda mig utav 30 ml förpackningar 
• Kalvningsrep, om man ev. skall hjälpa fölet ut 
• Lavemang t.ex. Microlax eller Klyx
• Steril sax, steril plastklämma/påsklämma och handskar
• Nappflaska och napp som passar föl, här brukar jag använda för lamm 
• Stomjölksersättning till första dygnet – ifall stoet av någon anledning inte har någon mjölk. Har själv alltid frusen råmöjlk hemma från förra säsongen.
• Termometer
• Rena handdukar
• Tillgång till tvål och tempererat vatten i handfat eller rena hinkar

Men hur vet man att stoet är nära?

Tiden och symptomen kan skilja sig mellan olika ston. Men skulle dessa symptom uppstå, så är fölet snart på väg:

• Juvret blir stort och spänt
• Det sitter ”vaxproppar” på juvren. Vissa ston kan även droppar lite mjölk. Kommer det mycket mjölk en tid innan fölet har anlänt så kontakta en veterinär och gör Foalcheck så snart fölet är ute.
• Bäckenbanden/bakpartiet sänker sig och blir slappt
• Vissa ston kan sluta äta

Juvret börjar växa cirka en månad innan fölning och fyller på med mjölk cirka två veckor innan fölning. Bäckenbanden brukar bli slappt några dagar före fölningen. Har stoet vaxproppar brukar det indikera att fölningen kan se inom ett dygn.

Stoet kan visa lättare koliksymtom dagarna före fölningen eller i samband med öppningsstadiet. Det är vanligt att vissa ston även svettas och precis som vid kolik – går runt, skrapar, lägger sig – reser sig – lägger sig – reser sig. 

Detta är vad som kan vara bra att tänka på inför fölning. Hur själva fölningen går till och vad man ska vara observant på kommer jag att ta upp i ett annat blogginlägg längre fram. Det finns massor med bra grupper på sociala medier, SWB podden och man kan alltid vända sig till sin veterinär eller uppfödare för att rådfråga. 

Tack för att ni tog er tiden att läsa och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här!

/Emelie 

Exklusiv intervju med QRE Dressage Breeder

Alla uppfödare drömmer om att föda upp en häst i världsklass, den där lilla extra som tar världen med storm. En av de som har fått uppleva detta är familjen som går under suffixet QRE. Christian Påhlsson tillsammans med hans fru Sophie Qvarnström har nämligen fött upp nästa topphäst åt den danska OS-ryttarinnan Cathrine Laudrup-Dufour.

Christian och Sophie har bedrivit avel sedan 2007, då var det både hopp och dressyr, men från 2011 har det varit ren dressyravel. Tillsammans har de bland annat plockat fram godkänd hingst i Norsk Varmblod, flera finalister i fölchampionatet, flertalet framgångsrika hästar i dressyr och även breeders finalister. 

Nere i sydöstra Skåne den 30 april 2015, precis när deras grannar tände sina valborgseldar, la sig Elitstoet Dittrich (e. Don Charly x Martini) ned för att föla och det var inte vilket föl som helst som var på väg ut den kvällen, det var nämligen den magiska Vividus QRE (e. Zaladin MI).

-En vacker hingst med ”det” redan från första stund. För oss var det bara naturligt att han då skulle få heta Vividus, som betyder Eldig på latin. Han är en av 3 helbröder efter Zaladin MI. 

Vividus två år äldre helbror, Blizzard QRE, erhöll 50,5 poäng som föl och slutade 3:a på Riksföl. Blizzard tilldelades även diplom som 3 åring och numera ägs han av den beridna högvakten. Vividus har även en yngre helbror, Delecto QRE, som gick till final i Falsterbo och har prisats av Hess under uttagningarna till unghäst VM 2021. Dessvärre kom Delecto aldrig till start, vid vet. check hade han precis vrickat sig i hagen och fick avstå. Även Vividus blev uttagen att representera Sverige i UVM 2020 men dessvärre satte pandemin käppar i hjulet. 

Vividus blev högt bedömd som föl och gick genom nålsögat för uttagning till elitfölauktionen där Blue Hors köpte honom. Efter hans flytt till Blue Hors har det mest varit unghästbestyr fram tills inridningen. Strax därefter såldes han till en elev till Dorte Sjøbeck, mor till Anders Hoek Sjøbeck, som fick utbildat honom för nya ägarens räkning. Anders har lotsat honom säkert i flertals starter med topplaceringar och de avslutade med en 5:e plats i Breeders Trophy.

Hans ägare flyttade sedan Vividus till Cathrines stall under våren 2021 för att vidareutbildas. Där har han sedan utvecklats fint och fångat uppmärksamheten av ingen mindre än OS hästen Bohemians ägare, Familjen Zinglersen. Efter bara några få månader köpte Cathrine och hennes fru Rasmine halva Vividus för att vara säkra på att han får stanna. 

Vividus och Cathrine Laudrup-Dufour har enbart ett fåtals starter i bagaget, men senast i helgen knep ekipaget en storslagen vinst i Intermediare ll med hela 74,211%. Cathrine berättade i en intervju med Tidningen Ridsport från 2022 att hon definitivt ser Vividus som sin nästa Grand Prix-häst och Cathrine är inte sen med att berömma sin nyfunna SWB-vän på sin Instagram. I ett av hennes Instagram-inlägg skriver Cathrine: ”How it feels not having a GP horse? Well not too bad. Vividus is rocking my world every single day”.

Men var det som gjorde att just Vividus blev den hästen som hamnade hos en världsstjärna? Enligt QRE handlar mycket om ett bra temperament och att han hade det där lilla extra. Redan som föl presenterades Vividus på elitfölauktionen som en vacker och mäktig Zaladin MI-son med mycket ”Här kommer jag”-uttryck.

-Vividus har från start varit en väldigt enkel häst att hantera, men precis som sina syskon har han en extra växel att plocka fram när det gäller. Hans fantastiska psyke som inte bara han utan flera uppfödningar från oss besitter. En häst med det som sticker ut från mängden, rörlig och en dröm att hantera. Cathrine fastnade för honom på grund av hans arbetsvilja, hans coola temperament och hans utstrålning. Det är fantastiskt roligt att få träffa Cathrine på deras tävlingar, men i första hand är det dottern Louise i familjen Zinglersen som vi har vår kontakt med. En fantastisk söt tjej som uppdaterar, skickar bilder och filmer så ofta hon kan. Det är verkligen guld värt för en liten uppfödare som oss. 

Några fler elitauktionsföl har det inte blivit för QRE, det är nämligen stor efterfrågan på just QRE-föl. 

Vad är det som har gjort att ni har valt att inte sälja på elitfölauktionen sedan Vividus?

-Nej, bara Vividus på Elitfölauktionen. De flesta fölen har blivit sålda innan uttagningarna och de vi visat har tyvärr helt enkelt inte alls varit i fas. Men många av våra hästköpare har vänt tillbaka för både köp nr 2 och 3. Vilket vi ser som ett kvitto på oss som uppfödare, då de är nöjda med kvalitet och mentalitet på de tidigare hästarna.

Har ert namn/Verksamhet påverkats något sedan Vividus hamnade i spotlighten?

-Upplever inte det som om vi fått fler kunder, just på grund av Vividus, då det är fler hästar som bidragit till det. Däremot upplever jag att vi fått mer uppmärksamhet från ex SWB med reportage i deras tidning som i sin tur även publicerats i andra medier.

Vad är ert bästa tips till andra uppfödare som försöker göra det som ni har lyckats med?

-Vårt råd till de som vill avla: satsa på riktigt bra ston (både vad gäller meriter på möderne, gångarter och mentalitet) , låt föl vara föl och linda inte in dem i bubbelplast. De behöver inte överhanteras för att bli bra individer. De lär sig mer än man tror genom att de ser en hantera mammorna. Var lugn och trygg i all hantering så får ni trygga och nyfikna avkommor.

Tack för att ni tog er tiden att läsa och ett extra stort tack till QRE Dressage Breeder som ville medverka i denna spännande intervju! 

Önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Gå gärna in och följ QRE Dressage Breeder AB på deras Instagram, den finner ni här eller på deras Facebook, som ni finner här

/Emelie

Våren är på ingående och uppfödare runt om i landet är i full gång med att fundera på lämpliga kandidater till sina ston. Det är ett vårtecken när sociala medier fylls med frågor kring hingstval och det är oerhört kul och spännande att se andra människors ston och höra deras vision kring avel.

Tycker att det är kul att se så många dela med sig av goda råd och sunda tankar kring avel – oavsett ras och inriktning. Tänkte därför delge hur jag tänker när jag väljer lämpliga kandidater till mina ston och ska försöka hålla detta applicerbart oavsett inriktning. Dock kan hingstutbudet skilja mellan olika raser och inriktningar, men tror fortfarande det är viktigt att försöka hålla en röd tråd i sin avel och sätta ett mål som är rimlig att uppnå. 

Det första och kanske det absolut viktigaste är att vara ärlig och transparant om sitt sto. Vad har stoet för svagheter och styrkor. Desto mer noggrann du är, desto bättre kommer resultatet förhoppningsvis bli. Det är så enkelt att säga exempelvis att stoet har en bra galopp.

Men på vilket sätt har stoet en bra galopp? Hur galopperar hon egentligen? Hur kan den kanske bli ännu bättre? Vad saknas för att den ska bli ultimat i dina ögon?

Det är så enkelt att säga att hästen har bra och dåliga saker, men även de bra och dåliga sidorna måste brytas ner till ytterligare beståndsdelar för att kunna förbättras. Säg inte att det inte finns något dåligt med stoet, alla hästar (även människor) har sämre och bättre sidor. Det är naturligt och det betyder inte att stoet är sämre för det! Det visar bara att du är seriös i din avel. 

När du har kommit överfull med ditt stos sämre och bättre sidor så är det dags att sätta upp vision med din avel. Vad önskar du ta fram? En sporthäst, familjehäst, till utställning? Är din plan att avkomman skall säljas eller behållas? Ska den säljas så är det viktigt att kolla efterfrågan, vad din potentiella köpare önskar och är beredd att betala för en sådan häst. Här är det också viktigt att jämföra ditt sto med din vision. Har ditt sto de kvalitéerna som behövs för att kunna uppfylla ditt mål med avkomman? Säg till exempel att du önskar föda upp en OS-häst för dressyr.

Det spelar ingen roll vilken hingst du än väljer att använda om ditt sto är exempelvis en Zebra – sannolikheten att det blir en OS-häst är väldigt, väldigt liten. Ställ rimliga krav på ditt sto tillsammans med ditt avelsmål, på så vis minskar du risken att stå med en avkomma som inte går att sälja eller som du inte vill ha. 

Du har analyserat ditt stos egenskaper och satt upp ditt avelsmål då är det dags att finna en bra kandidat. Har ditt sto aldrig haft föl tidigare så rekommenderar jag att titta på stoets mödernelinje, kanske syskon till ditt sto har fått föl, hur har de blivit? Har man även möjlighet så kan man ta kontakt med stoets uppfödare och rådfråga. Uppfödare känner oftast till mödernelinjen väl och har kanske provat sig fram med olika hingstar för att se vad som passar bättre och sämre. Glöm inte att testa stoet för eventuella genetiska sjukdomar, exempelvis FFS, PSSM, m.m. Beroende på ras så finns det olika sjukdomar, ta kontakt med ditt avelsförbund för att kolla upp din ras och vad som gäller. 

Jag försöker alltid kompensera stoets sämre egenskaper, exempelvis tycker jag att stoet har en för lång rygg då använder jag mig utav en hingst med kortare rygg.  Har stoet veka kotor, då försöker jag hitta en hingst med lite upprätta kotor. Ibland kan man få tillgång till beskrivande avelsindex och det kan ge dig en fingervisning till vad du behöver förbättra hos ditt sto och vilka egenskaper hingsten bör ha. Tänk på att avelsindexet inte alltid överens stämmer med verkligheten, framför allt om säkerheten är låg, så kolla gärna på indexet tillsammans med dina egna observationer. Beskrivande avelsindex finns även i många fall även för hingsten, är hingsten lite äldre med många avkommor så är oftast indexet tillförlitligt. Vissa förbund så som KWPN erbjuder även fölrapport där de summerar domarens åsikt och veterinära avvikelser kring hingstens föl. 

Men hur hittar man hingsten? Sociala medier är väldigt bra! Oftast brukar uppfödare lägga ut video på deras uppfödningar och gillar man uppfödningen, då kan man titta närmare på stammen. Jag själv har en lång lista med hingstnamn i min mobil.

Ibland har jag inget sto som kanske passar hingsten, då sparar jag namnet för framtiden.  Är det ett yngre, maiden (förstföderska) sto, så kan en välbeprövad hingst vara lämpligt. Speciellt om man inte är så insatt i avel. Information om hingsten brukar vara mer lätt tillgängligt om hingsten är lite äldre och har några årgångar sedan tidigare.

Ett viktigt tips; ta dig tiden att gå på hingstvisningar! Det är en sak att sitta hemma i soffan och kolla på hingstar via ClipMyHorse och en helt annat att se dem live. Dessutom är dessa hingstvisningar en ypperlig möjlighet att knyta kontakt med andra uppfödare och utbyta kunskap och erfarenheter. Kom bara ihåg att hingsthållare inte är opartiska och gärna rekommenderar hingstar enbart ur deras hingstprogram. De är säljare, så ta därför deras råd med en liten nypa salt. 

Jag har under åren valt både säkra kort och även mindre säkra kort när det kommer till hingstar. Men handen på hjärtat, så kan jag erkänna att de bästa hästarna har uppkommit när jag har litat på min magkänsla och vågat prova något annorlunda. När jag har vågat utmana. Att göra kombinationer som ingen annan har gjort eller använda hingstar som är unga. Nu börjar jag kunna min stolinje ganska väl, vilket underlättar när man gör lite mer våghalsiga beslut. Finns väl egentligen bara en sak som jag aldrig riskerar och det är temperament – jag skulle aldrig kombinera två individer där temperament och ridbarhet är svåra. Jag har inte emot lite vakna hästar, men som jag har tryckt på så många gånger; de måste kunna ridas och hanteras. 

Ett sista råd; snåla inte när det kommer till hingstkostnaden. Välj inte bort den hingsten du verkligen tror passa ditt sto för några ynka hundra eller tusenlappar. Det är bättre att verkligen välja rätt hingst än att välja den hingsten som är billigast. Det är dyrt att föda upp hästar, försök att se hingstkostnaden som en investering och försök spara ihop de pengarna på annat sätt. Du kommer att tjäna på det i längden. 

Tack för att ni tog er tiden och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Det danska bruksprovet är precis avklarat. Tycker alltid att Danmark håller en hög nivå på hingstarna och inte heller i år gjorde de mig besviken. De håller verkligen världsklass på både hopp och dressyrsidan. 5 av 8 premiehingstar var ägda (delar alternativt hela hingsten) av Helgstrand Dressage. 

Dock fanns det några saker som fick mig att reagera och det var att två hingstar med 6.0 på någon utav benen blev tilldelade premiehingstar. För mig så är 6.0 inte tillräckligt bra för att bli utsedd premiehingst, även om de kompenserar upp i antingen gång, hoppförmåga eller exteriör. Totalt på dressyrsidan fick hingstarna 7.18 i genomsnitt på benen (fram och bak) och på hoppsidan fick hingstarna i genomsnitt 7.32 på benen (fram och bak).

Är inte korrekta ben viktigare för uppfödare?

I klippet nedan syns Hesselhoej Double Up som du kan läsa mer om nedan. Foto: Peter Stojanow.

Vassini ASK fick skyhöga poäng både gällande exteriör, galopp och hoppning. Men han erhöll 6.0 för sina bakben på grund av att han är hjulbent och har veka kotor bak. En annan premiehingst var Hesselhoej Double Up som erhöll 6.0 både för sina framben samt bakben, men noteringen av att ha väldigt långa och ngt veka kotor fram. 

Tittar man på bedömningspoängen jämfört med hingstarnas linjära beskrivning så skiljer det sig också mellan hingstarna. Helgstrandsägda Grand Galaxy Win sonen Galaxico erhöll 7.0 för båda sina ben. Bakbenen har sämre linjär beskrivning än vad Double Up hade för sina 6-mässiga bakben. För mig så låter det lite märkligt. Hingsten Specter erhöll 7.5 för skritten med identisk linjärbeskrivning som Parero som fick 7.0. Hingsten Søbakkehus First Mover hade bra mycket bättre linjärbeskrivning på skritten än Specter, men ändå fick de samma poäng, dvs 7.5 för sin skritt. 

Länk till dressyrhingstarnas linjära beskrivning

Länk till hopphingstarnas linjära beskrivning

Jag uppskattar verkligen att Danskt Varmblod väljer att publicera den linjära beskrivningen för de nygodkända hingstarna. Det ger stoägare möjlighet att ta bättre ställning till sitt hingstval. Det är tämligen ovanligt att hingsthållarna skriver att hingsten är hjulbent bak eller har långa kotor när de marknadsför.

Utan ofta lyfter hingsthållarna fram de positiva egenskaperna och mörklägger de negativa. Genom att publicera den linjära beskrivningen, får stoägarna en närmare inblick på hur hingsten faktiskt är och ger stoägarna en bättre möjlighet att producera bra avkommor – vilket i sin tur gynnar alla partner. 

Snart är det även dags för det svenska bruksprovet i Strömsholm. 51 hoppstammade hingstar samt 16 dressyrstammade hingstar (reserverna är ej inräknade). I år ser jag faktiskt mest framemot att se hopphingstarna, tycker flera av dem verkar hålla hög kvalité. För att namnge några som jag tänker hålla ett extra öga på är Avec F (e. I’m Very Special F), Try Me-K van Kattenheye (e. Prestige van het Kluzebos), Nixvinio MB Z (e. Nixon van’t Muelenhof) och Chaccafly CL (e. Chacfly PS). På gångartsidan är det mer barskrapat, de hingstarna som jag ser framemot att se är Västra Hobys två uppfödningar Reniro VH (e. Revolution) och Morricello II VH (e. Morricone).

Som sagt, väldigt många fina hingstar till årets bruksprov, men dessvärre några som gjorde mig lite förvånad. Såg att några av hingstar har tidigare blivit bedömda på unghästbedömningar, där några av dem knappt nådde upp till diplom.

Även några som inte ens har uppnått till diplom-nivå.

Jag tänker det måste finnas något mer i dem sedan unghästbedömningen, något som får ägarna att välja att bevara dem som hingstar och dessutom anmäla till bruksprov. För jag har svårt att tro att ägarna är beredda på att spendera så mycket pengar och tid på bruksprov för en hingst som inte når upp till diplom på sin fulla kapacitet. Jag väljer i alla fall att tro så. För vi alla vill väl att aveln ska gå framåt? 

Absolut kan hästar ha en dålig dag. En hingst som för dagen är spänd och ofokuserad kan lätt få ojämna språng och därför snubbla på mållinjen. Men jag kan inte låta bli att känna att det finns uppfödare som väljer att anmäla sin hingst bara för att få en ”godkänd” hingst.

Sen om den bara blir accepterad eller har de egenskaperna för att föra aveln framåt, ja det spelar ingen roll.

Vi alla drömmer om att få fram den godkända hingsten, den som tar hela världen med storm och klättrar upp mot OS. Är en accepterad SWB-hingst som får sex ston en hel säsong samma sak som att ta fram en Totilas eller en Briar?

För mig är det i alla fall inte det. Tror de flesta uppfödare drömmer att ta fram någon utav dessa stjärnhingstar. 

Låt nu säga att några av dessa hingstar inte hade en dålig dag, utan de är helt enkelt inte bättre än klass 1, då hade jag hellre sett några av de reservhingstarna fick kliva fram. Alla hingstar behöver inte hoppa hus eller röra sig i världens gång, det är inte det jag säger, men de måste bidra något till aveln. Det är svårt att hålla hingst idag – det är stor konkurrensen om stoägarna. Det gäller att konkurrera även med de utländska hingstarna då många stoägare väljer utlandsstationerade hingstar.  Men bara för att den inte är lämplig som avelshingst betyder det inte att den är en dålig sporthäst – tvärtom!

Jag hoppas verkligen att hingstägarna går in med målet att få sin hingst premierad och inte accepterad. För det kan inte vara roligt att stå med alla dessa kostnader och se år efter år att ens hingst inte får tillräckligt med ston. Det blir bara tråkigt för alla. 

Vill avslutningsvis önska alla lycka till på årets bruksprov och det ska bli spännande att se. Jag hoppas att några av hingstarna verkligen överraskar mig med deras fantastiska kvalitéer. 

Tack för att ni tog er tiden och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här 

Utanför fönstret kastas snöflingorna runt av vindens hårda drag. Känner mig lite snuvad om jag ska vara ärlig, jag som trodde våren var på ingående. Hästarna har nämligen börjat tappa sin vinterpäls här nere i Skåne och de flesta stona har genomgått årets första brunst. Facebook är bombarderad med fölbilder av uppfödare från mellersta till södra Europa, men här dröjer det ett tag till innan årets föl börjar anlända.

Ibland känner jag bara för att packa väskorna och ta med mig hästarna och flytta söderut, men så tänker jag på dom vackra vinterdagarna man har här i Sverige och då ångrar jag mig. Ni vet sådana dagar när snön bekläder träden så fint så att det ser ut som en Carl Larsson-målning och det är precis där jag egentligen vill bo – inuti en av Carl Lassons tavlor.

Jag tar den första slurken av det varma morgonkaffet och börjar bläddra i mitt överfyllda bildgalleri på mobilen. Jag får syn på bilder av förra årets sistanlända föl. Han var så fin i sin blanka fölpäls, fast nu ser han ut som ett förvuxet virvelmarsvin. Han som såg ut som ”a million bucks” ser numera ut som Cheewbacka från en av Star Wars filmerna. Jag tar en djup suck och tänker ”Jaja, det blir nog bra…”.

Han som såg ut som ”a million bucks” ser numera ut som Cheewbacka från en av Star Wars filmerna.

Men det är ju så det är med unghästar, ena dagen så visar de sin fulla potential och nästa dag så ser de ut som, ja jag vet inte vad. I början hade jag lite svårt för unghästarnas ”fulperioder”, de fick mig alltid att börja tveka på min kompetens. Men idag är jag lite klokare och väljer att titta bort när unghästarna träder in i deras värsta ”fulperioder”. Faktum är att de inte förtjänar att bli bedömda när de inte är i rätt fas, det är varken schysst mot mig eller hästen.

Desto mer man upplever desto mer lär man sig, men det bidrar även till att man utvecklar någon typ av yrkesskada. Det är kanske inte mitt stoltaste ögonblick som jag väljer att erkänna dessa ”brister”, men dessvärre kan jag inte undgå att tänka i dessa banor.

Allt för ofta ser jag ston som jag mer än gärna hade sett i avelsboxen, men dessvärre stannar inte mina genetiktankar där. En mycket god vän till mig väntar barn nu under 2023 och så fort någon berättar att de väntar barn, så kan jag inte undgå att fundera på hur deras ”avkomma” kommer att bli. Hur kommer den att se ut med dessa två föräldrarna, vilka egenskaper kommer den att få, vilken längd m.m.

Ja, en mindre passande yrkesskada kanske några tycker. Men det är ju så som man tänker när man är uppfödare. Man har två individer som tillsammans ska skapa ett resultat, oavsett om man föder upp hundar, katter eller hästar. Jag måste dock poängtera att jag inte diskuterar detta med de blivande föräldrarna, utan jag försöker istället trycka bort dessa tankar ur mitt huvud. Hade jag erkänt dessa tankar för en någorlunda normal person, så hade jag blivit idiotförklarad direkt.

Samma gäller samtalsämnen – för mig är det normalt att diskutera om sperma, folliklar, gulkropp m.m. Det är ju oundvikligt att inte nämna något av dessa ord bland uppfödare eller på seminstationer. För oss är detta lika vanligt förekommande som att använda orden kaffe, mjölk eller bakelse på ett café. Det är nämligen inte så enkelt med avel, det är inte av en slump som stona blir dräktiga. Alla personer som har haft ett sto som vägrar bli dräktig förstår precis vad jag menar, där man månad efter månad åker till och från seminstationer som en blådåre.

Min ej hästintresserade vän tittade storögt på oss, som om vi kom från planeten Mars.

Innan pandemin var jag på en fest där flera uppfödare var på plats, med mig på festen hade jag en ej hästintresserad vän. En person som senast hörde ordet ”gulkropp” under lektionerna på mellanstadiets sexualkunskap. Tillsammans med mina uppfödarkollegor, gick vi in att diskutera om de mest fertila hingstarna och hur deras spermakvalité var. Min ej hästintresserade vän tittade storögt på oss, som om vi kom från planeten Mars.

Ingen vanlig (ej hästintresserad) människa förstår vikten med dessa samtal mellan uppfödare eller andra avelsrelevanta personer. De kan inte heller inbilla sig känslan av att kunna hoppa in i duschen för att sen gå och lägga sig efter varit uppe hela natten för att förlösa föl. Känslan när man går mot huset halvdränkt i diverse kroppsvätskor och man vet att fölvakten inte kommer att ringa något mer, inte i alla fall inom det närmsta dygnet. 

Samma gäller när lådorna försvinner under leveransen och man måste ringa till transportföretaget och efterlysa en frigolitlåda med sperma. Det blir allt för ofta en lång och konstig tystnad när man ska förklara paketets innehåll för stackars kundservicemedarbetaren över telefon. Dock brukar de också få en chock när de även får höra paketets värde – för faktum är att det är dyra droppar som flygs över Europa. Speciellt om det är fryst semin från någon alldeles speciell hingst – rysk kaviar, släng dig i väggen!

Förra sommaren låg jag i skytteltrafik mellan Helsingborg och Glostrup för att hämta frigolitlådor. Körde ungefär 3-4 gånger i veckan. Till slut visste de stackars terminalarbetarna när jag skulle dyka upp, så de stod ute på parkeringen och mötte upp mig medans bilen brände in på parkeringen.
”Her er din kopakke”, sa de alltid till mig på skrovlig danska medan de lämnade över lådan.

Jag blev egentligen aldrig klok på varför terminalarbetarna trodde det var ett ko-paket. Kanske de inte kände skillnaden mellan kodoft eller hästdoft? Men jag blev i alla fall känd hos DHL i Glostrup som tjejen med ko-paketen förra sommaren.

Hästvärlden är inkluderande, transparent, mångfacetterad och alldeles underbar!

Men detta är lite av charmen med hästvärlden, det transparenta. Här umgås man med människor i alla åldrar och man diskuterar både högt och långt. För kiss och bajs tillhör vardagsmat för de som arbetar i stallmiljö – ett samtalsämne som kanske inte tillhör normen hos en familj som inte befinner sig i hästsfären. Det är ett så stort spektra, det finns något för alla och alla yrkena inom hästvärlden är lika betydande. Har du inte tävlingsnerverna – bli hästskötare? Är du akademiskt lagd – bli veterinär eller kanske advokat med hästinriktning? Har du ett estetiskt öga – bli exteriördomare eller varför inte hästfotograf? Hästvärlden är inkluderande, transparent, mångfacetterad och alldeles underbar!

Tack för att ni tog er tiden och önskar ni följa mig på sociala medier, så hittar ni till min Instagram här.

/Emelie