Då har ännu en vecka passerat och det är tisdag igen vilket betyder bloggskrivande för mig.
Sen vi hördes av sist har det faktiskt inte hänt något sådär specifikt direkt och trots det känns det som att veckan bara flugit förbi. Nisse (Jambalaya) hoppade två starter i Helsingborg i lördags och var nionde placerad i 135cm klassen vilket var väldigt kul!
Till helgen väntar tävling i Flyinge med ett par hästar. Bland annat ska Nina får hoppa en av årets roligaste klasser tycker jag faktiskt, nämligen Skåne Top 10 finalen.
Det är en klass för de under året tio högst rankade ryttarna som rider för en skånsk klubb. Visst Rolf-Göran, Peder med flera är ju såklart före mig till exempel men när de inte kan eller tackar nej så får jag och några andra chansen vilket är riktigt kul! Man får ju ändå säga att när man får frågan om att rida en sådan klass så är det ju ändå ett kvitto på att man gjort ett bra jobb under året. Det finns ju som ni vet väldigt många duktiga ryttare här nere i Skåne med många fina hästar så det är väldigt kul att få ett kvitto på att man är en av dem som presterat riktigt bra under året! Och som sagt så är det Nina som får hoppa den finalen som går i en 135cm uppvärmingsklass och finalklassen rids på en 140cm bana. Spännande!
Vad som händer annars är att säsongen och året börjar lida mot sitt slut, inom den närmsta tiden finns det ändå lite tävlingar kvar för mig och några av hästarna men allt som allt så börjar det bli lite lugnare. Vi har som sagt några tävlingar kvar men de är bara lite hemma omkring. Vissa hästar har det lite lugnt emellanåt och andra har lite tränings- och tävlingsperiod.
Just nu lägger de solceller på taket på ridhuset hemma så om jag vill rida i ridhuset så får jag planera in och rida några hästar när killarna som jobbar där uppe har paus på morgonen, på deras lunch och eller när de är klara på eftermiddagen men för det mesta så rider jag utomhus just nu och får känna på mitt tidigare liv. Med andra ord att rida i regn och rusk och när det blåser motvind på vilket håll man än rider på känns det som. Jag rider ju såklart utomhus på alla hästar flera gånger i veckan men isådanfall planerar jag ju in det när det är lite finare väder eller i alla fall uppehåll. Men efter denna veckan har jag landat i två slutsatser.
Hur kunde jag börja, ha tålamod och fortsätta rida den första tiden när jag började rida och när jag hade hästarna hemma hos mina föräldrar i Reslöv (det vill säga på en gård som ligger helt öppet med fritt blås från alla håll och kanter). Jag hade liksom ett tag nio stycken hästar där hemma och red i alla olika väder och vad jag minns så gnällde jag inte särskilt mycket över det när jag var mitt i det. Jag bara bytte regnbyxor emellan hästarna och så var det bara att bita ihop och ut och galoppera på grusvägarna.
Slutsats ett: Herregud vad tålmodig och duktig jag var som bet ihop och red så många hästar i alla väder oavsett vad.
Slutsats två: Jag lider med er som inte har ett ridhus att gömma er i när det är som värst väder och ska ut och rida och tycker ni är sjukt uthålliga, ambitiösa och duktiga!!
Ja jag vet att jag väl blivit lite bekväm och bortskämd men jag ville bara få det sagt haha och hoppas ni förstår ironin i det hela! Men med andra ord, ni ryttare som inte har ridhus och ändå håller på på den nivå ni gör. You rock och heja er alltså!!
Nu ska jag ut och trä på mig mina ridregnbyxor, regnkappan, mössan under hjälmen och galoppera på galoppbanan! Att ha häst är alltid kul. Att ha häst är alltid kul. Att ha häst är alltid kul!!!!
Vi hörs nästa vecka kompisar!!!!
//Erik Nordström, 22 år, hoppryttare, egenföretagare
Följ Ridsport på