Ridande polisen
Blogg
Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år. I bloggen får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag?
Ridande polisen
26 februari 10:19

Ridande polisen: ”Otålige Gorm håller mig varm”

Ridande polisen: ”Otålige Gorm håller mig varm”
Allt kan hända en helgkväll i centrala Stockholm. Foto: Helen Fischerström

Veckan som gått har känts ganska intensiv. Rytteriet har haft en del på agendan.

Senast så berättade jag att vi i skrivande stund hade en grupp ryttare på Zinkendamms IP för att det var ett bandyderby. Där var det lugnt kan jag säga. Detta var på tisdagskvällen. På torsdagen så var det dags igen för bandyderby. Då på Bergshamra IP i Solna.

Vi var en grupp ryttare (sex hästar) där med. Jag får säga att alla supportrar skötte sig utmärkt. Men det är väl som det ska vara. Det är helt tokigt hur mycket polisresurser som läggs på framför allt fotbollen. Det är märkligt hur vissa supportrar uppför sig bara för att det är en fotbollsmatch. Det som är ännu mer märkligt är att de som uppför sig illa är vuxna människor, som efter en match går hem till sin familj och nästa dag går till sitt vanliga jobb.

Det skulle kännas väldigt märkligt om Rytteriet hade två grupper ryttare (12 hästar) nästa gång det är världscupen i hoppning vid Gothenburg Horse Show. Peder river ett hinder och alla supportrar skulle skapa ett upplopp för det. Kasta bangers och allt som kommer i deras väg. Tur att vi inte är där …

Jag och Gorm har ridit så kallad ”audiens” i veckan. Det är när nya diplomater åker häst och vagn med Hovstallet från UD (utrikesdepartementet) till slottet och besöker kungen. Då är vi fyra ryttare med och eskorterar dem upp till slottet. Det blev fyra vändor denna gång. En vända för varje ny diplomat. Detta är en ganska lugn tillställning, en del vänta och stå för hästarna och vi håller på ganska länge, typ nästan fyra timmar. Gorm kan tycka att det blir lite tråkigt och långsamt. Han är inte den tålmodiga typen och när han dessutom måste gå där bak i kön så blir han lite missnöjd. Men han höll sig på plats och höll mig varm. Gorm kan ha lite bestämda åsikter ibland men vi reder ut det. 

Jag och min kollega Zanna jobbade fredag kväll. Då är vi nere i city under kvällen. Vi patrullerar runt Stureplan, Kungsträdgården, Humlegården eller där vi behövs. Det var mycket jobb som gick ut på radion under kvällen. Ja, det gör det ju varje kväll under helgerna. När vi är med på helgkvällarna försöker vi följa jobben som går ut via radion och vara med på det som vi kan. Händelser inomhus blir ju lite bökigt. Men allt utomhus, runt krogar är vi med på.

Vi är med och stöttar andra kollegor till exempel om det är mycket folk och en patrull ska göra ett ingripande så kan vi vara med och hålla obehöriga borta. I fredags var vi först på plats vid misshandel utanför en känd hamburgerkedja vid Fältöversten. Gärningsmannen var redan gripen av en ordningsvakt. Det var lite rörigt på plats. Målsägaren var väldigt berusad. Vi tog lite vittnesuppgifter. Efter några minuter kom en till polispatrull till platsen. Vi kunde lämna efter en stund.

Lite senare på kvällen var vi med och grep en misstänkt klockrånare. Det har ju varit en del klockrån på Östermalm. Gärningsmännen följer efter personer in i trapphusen där de sedan rånar folk på deras dyrbara armbandsur. I fredags var det en målsägare som kände igen en misstänkt rånare. Ett signalement gick ut på radion tidigare på kvällen. Ett tips kom in att gärningsmannen skulle sitta på en restaurang. Vi red dit, tog position utanför, inväntade bilburen patrull som gick in på restaurangen där den misstänkte gärningsmannen satt. Allt gick helt odramatiskt till.

9734f0c2-6750-4433-86e7-8b30564f52af
Miljöträning med de nya hästarna. Foto: Helen Fischerström

På fredag är det dags för ett nytt kvälls-nattpass för mig och Gorm.

De nya hästarna som jag skrev om förra veckan, jobbar på. De har haft miljöträning i ridhuset och varit med och gått bredvid Hovstallets vagnar. De sköter sig fint. Då vi har miljöträning i ridhuset så släpar vi fram allt möjligt som hästarna ska gå igenom, över, på och under. Allt för att se om hästarna är nyfikna eller om de bara vill fly.

Rid väl och hoppas vi möts på stan.

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
8 juli 14:58

Polisbloggen: ”Inte många som tänker på att hålla avstånd”

Polisbloggen: ”Inte många som tänker på att hålla avstånd”
Helen Fischerström, här på kollegan Gorm, berättar i veckans blogg om hur det går med rytteriets nykomlingar och om parker som är allt annat än folktomma. Foto: Roland Thunholm

Hej alla läsare!

Sommaren fortsätter och det är inte utan att det nästan känns som att den snart är slut. Det är väl för att jag fortfarande jobbar, vi har haft en vecka med värmerekord och nu är det vanlig svensk sommar igen. Jag jobbar tre pass till, sen får jag gå på lite ledigt i fyra veckor. Det ska faktiskt bli skönt. Även om jag nu har ett väldigt roligt jobb där jag får jobba med dessa fantastiska hästar, rida tre, fyra hästar om dagen, så är det alltid så att man behöver lite ledigt.

Det jobbas på av oss ryttare och hästar som inte är på semester.

Det är mycket människor som är ute och rör sig nu på stan och framförallt då vi haft denna värmebölja. På helger och kvällar samlas det väldigt mycket folk i parker och framför allt där parkerna ligger vid vattnet.

En fredagkväll var jag och min kollega Kajsa (och Cubus och Tello förstås) i Tantolunden. Eftersom den parken ligger längst ut på Södermalm mot Hornstull, så lastade vi hästarna och körde dit. Det sparar på hästarna och vi kan också vara i parken längre stund.

Vi hinner inte köra längre än till Stureplan med bilen och släpet, så är det en föraren som inte kan köra som folk. Mitt framför näsan på mig så är det en förare som inte orkar vänta på sin tur att köra. Han ska göra en vänstersväng in på Birger Jarlsgatan. Men han tycker att bilarna framför inte hinner undan tillräckligt fort, så han kör på fel sida om refugen och trixar sig in över och på övergångstället och fortsätter iväg.

Jag och Kajsa kommer från andra hållet och ser allting. Vi tycker att, någon måtta får det väl vara i alla fall. Vi slår på blåljusen, säger till hästarna där bak, håll i er nu, och kör efter. Som tur var så blir det ingen längre färd, utan föraren stannar ganska fort.

Det blev böter för trafikbrottet, 1 000 kr.

Jag tror det var första gången jag gjort ett fordonsstopp med hästsläpet och två hästar i.

Polisbloggen_pastan
Polisutryckning med hästsläp. Funkade bra det också. Foto: Helen Fischerström

Vi fortsätter sedan vår färd mot Tantolunden.

Vi patrullerar av i parken och pratar med de som befinner sig där. Det är väldigt mycket folk. Det är väl i stort sett bara ungdomar. En del har picknick, andra badar, en del är där och bara ”hänger”.

Självklart måste ungdomar få vara någonstans, men det är inte många som tänker på det läge som vi befinner oss i nu. Att vi ska hålla avstånd och att det finns risk för covid-19. Det är möjligt att ungdomarna själva inte blir så sjuka och får symptom av covid-19, men de kan ju smitta sina föräldrar och släktingar då de kommer hem, vilket de inte verkar ägna en tanke åt.

Kvällen rullar på ganska lugnt, en misshandel blev det då vi var där, två personer som råkat i luven på varandra och där berusningsgraden nog hade en avgörande faktor. Ingen kan lämna några bra uppgifter, varken målsägaren eller de vittnen som fanns i närheten.

Polisbloggen_parken
Välbesökt i parkerna i värmeböljan. Foto: Helen Fischerström

Då klockan närmar sig 01.30 så får vi från polisinsatschefen att vi kan börja lasta och bege oss hemåt. Vi har ju sluttid 02.00.

Vi rider bort till transporten. Den har vi ställt en bit ifrån och på något ställe som vi bedömmer som ”säkert”. Vi vill ju inte att något ska vara trasigt då vi kommer tillbaka. Det finns alltid en risk för att någon kan utsätta våra fordon för skadegörelse då vi lämnar dem obevakade.

Vi hinner komma till Odenplan på vår färd hemåt, då det ropas på radion att ”det är fullt slagsmål i Tantolunden”. Vår ryttarpatrull var de enda poliserna som har varit i Tanto under kvällen och då har allt flutit på lugnt.

Under lördageftermiddagen så hade vi en patrull som var i Täby och red. Det har varit en överfallsvåldtäkt vid ett friluftsområde där, och polisen i Täby ville ha dit rytteriet. Mina kollegor Johan och Anna-Lena var där i det trygghetsskapande arbetet. Då fick även Endura (som vi köpte på vår senaste resa ) följa med ut. Han skötte sig väldigt bra på sin patrull ute.

Polisbloggen_johan_annalena
Johan och Cubus, Anna-lena och Endura. Foto: Helan Fischerström
Polisbloggen_johan
Patrullering vid Skavlötensjön. Foto: Helen Fischerström

Vi har nu fått hem den tredje hästen som vi hittade på vår hästresa. Sweet Cockie Dou, en 5-årig väldigt snäll och stor kille. Jag och Johan var ute och red en sväng häromdagen. ”Kakan” som han får heta, verkar väldigt trevlig ute, han bara knallar på och inget verkar stressa upp honom. Det lovar gott för framtiden.  Jag har ridit Kakan en gång men bara på ridbanan. Han är trevlig att rida där med.

Jag gav ett litet smakprov på vår nya lastbil i det förra avsnittet. Nu har den kommit hem och står på Rytteriet. Den är verkligen fin!

I kväll ska jag jobba och åka polisbil på IG norrmalm. Vi får se vad det kan bli då…

Jag visar lite film och bilder från hästarnas sommarbete och vad de roar sig med där.

Nu har även vår nya häst Elvis fått komma ut på betet. Det blir alltid lite ”röj” i hagen då en helt ny häst ska hitta sin plats i flocken.


Jag avslutar detta avsnitt med några uppmuntrande ord som jag och Gino hittade häromdagen då vi var ute och patrullerade.
Polisbloggen_dindag
Virkade peppord. Foto: Helen Fischerström

Sköt om Er och hästarna till nästa gång.

/Helen


Ridande polisen
24 juni 12:08

Ridande polisen: ” I coronatider är allt annorlunda”

Ridande polisen: ” I coronatider är allt annorlunda”
Rytteriet har fått två nytillskott i den fyrbenta polispatrullen. Häng med Helen Fischerström och Elvis ut på premiärtur i huvudstaden! Foto: Privat

Hej igen alla läsare!

Hoppas ni alla har haft en härlig midsommarhelg, det har jag. Jag fick faktiskt vara ledig på just midsommarafton, men jobbade resten av helgen. Midsommar brukar det ju vara ganska lugnt inne i stan. Många åker ut till sina sommarställen och andra börjar sina semestrar.

Men just denna midsommar känns det inte som det brukar.

Det var mer människor kvar i stan och nu när helgen är över så verkar fler vara kvar hemma. Det är fortfarande mycket trafik på gatorna. Det brukar lugna sig efter midsommar, men det är ju coronatider och allt är annorlunda.

Senast jag skrev så var jag och Johan iväg och tittade på saluhästar. Vi var borta i två dagar och det blev långa dagar. Första dagen tittade vi och provred tre hästar.

Vi låter först ägaren visa hästen för oss uppsuttet, sen provrider vi själva, vi testar också med en flagga som vi viftar lite med och en pressenning som vi prasslar lite med, drar den framför hästen och sen provar vi att rida över och låter hästen kliva på den.

Vi är väldigt försiktiga så vi inte skrämmer hästen. Vi vill se hur hästen reagerar, om den är nyfiken på det vi visar den eller om den vill fly.

Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med resan och utdelningen den gav. Som jag berättat tidigare så är vi ju lite i ett generationsskifte med hästar, så vi behöver en del nya. Efter vår resa har vi fått hem tre av de åtta vi provred.

Känns ganska bra… Det är ju inte bara det att hästen är trevlig att rida som gör en hästaffär, hästen skall gå igenom veterinärbesiktningen och röntgen. Sen har vi förstås en budget att förhålla oss till…

Här två filmer från provridningen, den bruna hästen är Elvis är 5 år, fuxen Enduro är 7 år.  


Dagen före midsommarafton så kom Elvis och Enduro hem till oss. Två väldigt trevliga killar. Lite senare kommer det ytterligare en häst.

Elvisenduro_sthlm
Enduro och Elvis har anlänt till huvudstaden! Foto: Helen Fischerström

För Elvis har hans utbildning som polishäst redan dragit i gång. Första dagen fick han komma ut och se sig omkring. Det är alltid lite spännande att rida iväg ut på en häst du inte känner och som man inte vet hur den kommer att reagera.

Tre dagar senare har vi ridit lite i trafiken och han har fått stå vid trafikljusen och vänta tills det blir grönt. Bara en sån sak kan vara jobbigt för en häst som kommer från ”landet”.

Här är Elvis och jag på väg ut på premiärpasset som polishäst.

Jag har tidigare berättat att Rytteriet troligen kommer att få förstärka i polisbilarna i City nu under sommaren. Ja, nu är det så. Jag har kört två pass på IG Norrmalm, som vi kallar det, det kommer bli ett pass till, kanske fler, innan jag går på semester.

Vi får alla hos oss dela på passen i polisbil, så alla åker och får ta sin del.  Det är kul, man kan behöva friska upp minnet med hur all avrapportering går till och så vidare. Det blir väldigt specialiserat som polisryttare.

Igpass_norrmalm
Här har vi stoppat en motorcykel då föraren saknade körkort och körde motorcykeln utan hjälm. Foto: Helen Fischerström

Till sist måste jag visa vårt nya ”vrålåk”, jag kan inte kalla det för något annat. Den är så häftig!

Var rädda om er ute i de fina sommardagarna.

Glöm inte att putsa er utrustning så håller den längre…

Helensstovlar
Mina stövlar behöver lite omvårdnad…. Foto: Helen Fischerström

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
10 juni 13:11

Ridande polisen: ”Vad vill demonstranterna egentligen?”

Ridande polisen: ”Vad vill demonstranterna egentligen?”
Helen Fischerström, här på kollegan Gorm, berättar i veckans blogg om hur det går med rytteriets nykomlingar och om parker som är allt annat än folktomma. Foto: Roland Thunholm

Det är en hel del som har hänt sedan jag skrev senast, det är så jag knappt vet i vilken ände jag ska börja.

Men jag får nog börja med det som är mest aktuellt just idag. Demonstrationerna runt om i världen får det väl bli.

Vi hade en tillståndsgiven demo i Stockholm i onsdags. Det blev ju lite stökigt, men då jag ser film och bilder från demon i London så kanske jag inte ska säga så mycket…

Det är inga roliga bilder från den. Det är en kvinnlig ridande polis som faller av sin häst efter att den blivit skrämd. Hästen galopperar rakt in i en stolpe och ryttaren faller handlöst i asfalten. Demonstranterna applåderar av förtjusning.

Här kan ni se Daily Mails bilder från Londondemonstrationen.

Jag fick känslan av att deltagarna verkligen ville ha en konfrontation med polisen.

Jag blir lite orolig, vad vill demonstranterna egentligen? Från Rytteriet var vi en grupp med sex hästar, men vi skulle behövt två grupper till – minst 18 hästar. Det var ju en massa andra poliser med men totalt var vi för lite poliser för det stora antal demonstranter som ”drog runt” på stan.

Jag fick känslan av att deltagarna verkligen ville ha en konfrontation med polisen, de ville provocera och försöka få igång ett bråk. Tråkigt tycker jag, den svenska poliskåren förtjänar verkligen inte det.

Våra hästar skötte sig väldigt bra och som ryttare är man verkligen rörlig och kan förflytta sig snabbt, göra omfall och kunna ”ligga rätt” där vi behövs just för stunden. En av våra nya hästar, Opzy Daysy, fick bekänna färg då. Det var hans första gång på stökig tillställning. Lite läskigt tyckte han nog att det var, men han höll sin plats.

Polisbloggen_johan
Opzy och Johan gör sig redo för sin första stökiga tillställning. Foto: Helen Fisherström

Det blev många timmar i sadeln den dagen och en väldigt lång arbetsdag. Vi hade ju haft en dag då vi börjat klockan 8 för att ha en utbildningsdag. Klockan 14.30 får vi veta att det är demonstrationer på gång. Klockan 16.30 är vi nere i citykärnan. Klockan 01.30 får vi gå hem för natten. Det blev drygt 17 timmar den dagen. Men det är lite så det är när man jobbar som polis i yttre tjänst, du vet aldrig vad som kommer hända en dag på jobbet, oavsett om du nu är ridande polis eller åker polisbil.

Vid Riksdagshuset och uppe vid Slottet var det en stor samling demonstranter som stökade. Som ryttargrupp hade vi till uppgift att förhindra att folksamlingen tog sig in på Riksplan framför Riksdagshuset. Vi ryttare ställer då upp på den så kallade ”kedjan” och vi är hela tiden kommunikativa med demonstranterna, vi försöker få kontakt med dem och prata med dem.

Polisbloggen_lejonbacken
Bild från Lejonbacken, Stockholms slott, demonstranter som satt sig ner. Foto: Helen Fischerström
Polisbloggen_sergelstorg
Här står vi på Sergels torg där demonstrationen startade. Foto: Helen Fischerström
Polisbloggen_raolwallenbergstorg
På Raoul Wallenbergs torg där vi red in för några minuter av vila. Foto: Helen Fischerström
Polisbloggen_snabbakolhydrater
Intag av snabba kolhydrater lite i farten hjälpte till med energin under 17-timmarspasset. Foto: Helen Fischerström

Vi kom hem utan skador på hästar eller ryttare, alla var mest trötta och hungriga. Till helgen pratas det om nya demonstrationer. Vi får se vad som händer…

Latte, han brukar inte vilja komma hem efter betet.

Nu pratar vi om något annat. Sommaren är ju här nu. Då börjar vi skicka ut våra hästar på sitt välförtjänta sommarbete. Först ut var Gino och Soley. Alla våra hästar får minst fyra veckor ledigt. Om vi har unghästar i stallet så får de ofta gå längre på betet.

Vi har en häst, Latte, han brukar inte vilja komma hem efter betet. Det går helt enkelt inte att fånga in honom, annars brukar de vilja komma hem efter en viss tid, de tycker det blir tråkigt att gå för länge (som de stadshästar de är) men inte Latte. En sommar fick vi lämna honom med en häst kvar i några dagar tills han kommit på bättre tankar. Stackars Royal som fick vara kvar med Latte, ville inget annat än att komma hem till stan igen..

I tidigare blogginlägg berättade jag om X-Ray som gått i pension. Det är ytterligare två polishästar som nu fått bli pensionärer, Sluge Sigge och Alcazar. Två jättebra polishästar som verkligen förtjänar en lugnare tillvaro. Vi kommer sakna dem väldigt mycket.

Polisbloggen_alcazar_adjo
Sigge som säger ”hej då” till oss på rytteriet. Foto: Helen Fischerström
Polisbloggen_alcazar_i_ny_hage
Alcazar i sitt nya hem. Foto: Privat
Polisbloggen_alcazar_almedalen
Alcazar och jag till höger i bild, han var med mig i Almedalen förra sommaren i tio dagar. En väldigt duktig polishäst. Jag kommer sakna honom. Foto: Privat

Vi vill ha hästar som är lite rejäla.

Vi har nu ett ”generationsskifte” av hästar på Rytteriet. Det är en del äldre hästar som vi behöver byta och vi har ju redan köpt in några nya. Just i skrivande stund så är jag och Johan (Johan som gästbloggade om Valborg) iväg på en runda i södra Sverige för att titta på nya hästar som kan vara aktuella att köpa in.

Det är alltid spännande. Rytteriet letar hästar på annons. Vi har ingen speciell vi köper hästar av. Det blir till att åka land och rike runt. Vi vill ha hästar som är lite rejäla, det får inte vara för mycket nerv i dem. Hästen är ju ett flyktdjur men den måste kunna hantera sin flyktinstinkt och inte vara för känslig. Sen är det bra om hästen har lite storlek och att den kan ridas av flera personer.

Så vi får se vad vi kommer hem med. Första dagen på vår resa har vi provat tre fina hästar. Vem vet, det blir kanske flera hästar vi kommer hem med. Jag kommer att informera Er om vad resultatet av vår inköpsresa blev, i nästa blogginlägg.

Tills dess, ta hand om er, rid väl!

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
27 maj 15:07

Polisbloggen: ”Alla vill prata med hästarna”

Polisbloggen: ”Alla vill prata med hästarna”
Hästarna är kontaktskapande. Foto: Privat

Hej igen!

Sist jag skrev berättade jag att vi (en patrull) skulle åka till Märsta och jobba ett kvällspass.
Det var jag och Gorm och Johan och Frisern som lastade in och åkte iväg. Det blev ett långpass.

Vår primära uppgift där är ju att vara synliga och jobba trygghetsskapande. Vi rider i de olika bostadsområden som finns, rider till centrum och står på torget och pratar med alla som vill komma fram och prata. Det är det som är lite grejen att vi ska få kontakt med människor.

Då de ordinarie poliserna ställer upp sin husbil i så kallade utsatta områden, så är det nästan ingen som vill komma fram och prata med dem, inte ens de ”vanliga”, de som inte har någon kriminell bakgrund.

När vi nu var iväg och stod med våra hästar tillsammans med de andra poliserna (de som alltid jobbar i Märsta) så kommer det fram väldigt mycket människor som vill prata med oss, klappa hästarna och de har tusen frågor om allt. Alla är väldigt intresserade och tycker att det är så roligt att vi finns hos dem.

Img_0939
Gorm svarar på frågor. Foto: Privat

Varje måndag kommer det en extern tränare till oss och har dressyrlektioner. Då får alla som jobbar den dagen rida. Vi brukar hinna med tre grupper med cirka 4-5 i varje grupp. Ibland kan det bli så att man får rida två lektioner, vilket är väldigt lyxigt. Idag kunde vi dessutom vara ute i det fina vädret och rida.

På filmerna ser vi Camilla och Colorado. Colorado är ju ett av våra nya tillskott och fuxen är Opsy Dayzy, också en ny stjärna hos oss. Hon som rider honom är Anna-Lena.


I söndags mitt på dagen så var jag och Johan nere på stan och red patrull. Johan ville rida ner med sin nya häst Phindus , vilken jag berättat om tidigare. Phindus är en 5-åring som varit hos oss ett par månader. Phindus har inte varit ute i ”uniform” tidigare, så i söndags var hans första gång. Då passar det väldigt bra att rida ner en söndag, då det är lugnt och inte så mycket folk och trafik. Fast vad som helst kan ju hända, men då löser vi det när det kommer.

Jag har satt ihop några filmer där ni kan följa vår lilla tur på stan, från det att jag visar vad jag har på mig tills vi kommer hem till stallet igen.

På vår lilla tur passade vi på att stanna en stund i Humlegården. Hästarna fick äta lite och vi pratade lite med alla som ville komma fram och hälsa. Som jag tidigare sagt, våra hästar är väldigt kontaktskapande. Vill de inte prata med oss så vill de alltid prata med hästarna.









Tack för denna gång, ta hand om er och håll avstånd.

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
13 maj 19:00

Polisbloggen: Svettig spritjakt och rekryter under lupp

Polisbloggen: Svettig spritjakt och rekryter under lupp
Helen Fischerström, här på kollegan Gorm, berättar i veckans blogg om hur det går med rytteriets nykomlingar och om parker som är allt annat än folktomma. Foto: Roland Thunholm

Hej igen alla läsare!

Jag och Gorm är tillbaka efter lite frånvaro. Vi är redan inne i halva maj! Det känns som jag inte hinner med, vi får hoppas på lite värme nu också. Säger vi så varje vår? Vi svenskar och detta tjatande om vädret…

I detta inlägg pratar vi lite om rekrytering av nya polisryttare, lite om Valborgshelgen och lite annat intressant.

Rytteriet har haft en annons ute där vi söker nya polisryttare.  Det har varit många sökande på några få platser.

Rekryteringeringen går till så att den sökande skickar in en ansökan med cv, personligt brev och en ”ridfilm” till oss. Den sökande skall självklart vara polis och ha ”mycket god ridvana”.

Img_0626
Rekryterna får genomgå många tester, både till häst och avsuttet. Foto: Helen Fischerström

Den sökande blir kallad till tester som pågår under två dagar.

Den första dagen gör man ett ridprov. De sökande får rida dressyr och visa att de har en bra grundsits, en god inverkan och är utvecklingsbar. Sedan byter ryttaren häst och då är det hoppning på schemat. Det är inte så avancerat men ändå ett mått på ryttarens balans, följsamhet, framåtanda och lite mod.

Denna dag är det även ett fysiskt prov med vikt på den sökandes kondition. God grundfysik är viktigt då det kan blir upp till fyra hästar att rida på en dag eller bara sitta många timmar i sadeln på en kommendering vid till exempel en fotbollsmatch.

Den andra dagen är utformad som ett arbetsprov där bland annat stresståligheten testas. Om man klarar sig igenom nålsögat blir man kallad till intervju.

Idag (tisdag) är det Brutus som är först ut på min lista. Han har en ”sadelfri” dag idag. Det blir därför longering för honom. Alla våra hästar har en dag i veckan då de får vara fri från sadel.

Då blir det longering, tömkörning eller en promenad ut i skogen utan ryttare. Allt för att de ska hålla längre och för ett varierat arbete.

Eftersom jag hade förmånen att få vara ledig under Valborgshelgen, så har min kollega Johan skrivit några rader om arbetet som han och Carro hade den helgen.

Rapport från en Valborg till häst

Gästbloggare: Johan Nilsson, ridande polisassistent

Denna dag bidrog polisrytteriet med en patrull på Stockholms Citys valborgsinsats. De två rutinerade och stabila polishästarna Frisen och Cubus fick vara min och Carolines kollegor under detta kvällspass.

Hur ser då vårt upplägg ut en sådan kväll och hur vet vi var vi skall vara och agera?

Vårt pass börjar med att vi kopplar upp oss digitalt till en utsättning, där kvällens insatschef berättar om kvällens lägesbild, vad vi kan förvänta oss samt de initiala områden som skall prioriteras. Polishästarnas uppdrag blir att patrullera i parker och att fokusera på att uppsöka ungdomar som är under 20 år och som dricker alkohol.

Vi transporterar ut hästarna då detta gör det lättare för oss att vara mobila och att snabbt kunna lasta om det uppkommer ett nytt problemområde längre bort.

Som ni förstår så är det mest uppskattat och lätt att få kontakt med ungdomarna när vi har våra fyrfota kollegor med oss.

Jag skall berätta om två möten som vi hade med ungdomar denna kväll i Vitabergsparken på Södermalm.

När vi rider upp i parken så påträffar vi en grupp ungdomar, vi ser att de har en flaska whisky som de försöker gömma. När vi pratar med dem så märker vi att att två av dem är berusade. Efter en del slagningar i våra register får vi fram att en av tjejerna endast är 15 år gammal (de andra är upp till 18 år).

Tjejen förnekar såklart att hon druckit. Men hennes kompis då säger ”du ska inte ljuga för polisen, du har visst druckit”.

Ärlighet uppskattas av oss poliser! Vi kontaktar hennes föräldrar, de kommer och hämtar henne i parken och de möter även kompisarna som hon umgås med. Föräldrarna är väldigt tacksamma. Hela gruppen ungdomar förstår vad som gäller och vi lämnar dem efter att vi haft en väldigt bra dialog med dem.

Polisiärt upprättas en anmälan om ”olaglig överlåtelse av alkohol” samt att vi direktförverkade alkoholen (den hälldes ut på plats).

Snabbt därefter påträffar vi tre ungdomar som sitter på en bänk med en tre liters dunk vin, en vinflaska och fler flaskor med cider. Vi misstänker att de är under 15 år.

Då vi försöker samtala med dem så nonchalerar de oss fullständigt. Vi säckar in dem och ställer oss som ett V med hästarna framför dem för att de inte skall kunna lämna platsen. Då händer det något oväntat, en vän till dem som står utanför insäckningen, springer in mellan hästarna, tar alkoholen på bänken och springer från platsen!

Hon springer upp för en massa trappor och in bakom en byggnad i närheten. Det blir svårt att följa efter med hästen… jag (Johan) kastar mig av Frisen, lämnar över tyglarna till Caroline och springer efter. Med ridstövlar och övrig tung utrustning känns jakten svår, men skam den som ger sig. Ungdomen fångas in trots att jag har mjölksyra och hög puls.

Alkoholen tas i beslag och tjejen som sprang var 16 år och hade hög berusningsgrad. Hon hade också en väldigt dålig attityd mot polisen. Vi kallar på en polisbil som kör hem tjejen till hennes föräldrar.

Nu har ni fått lite insikt vårt jobb under valborgskvällen. Vårt mål i insatsen var att förhindra att ungdomar kommer till skada, förhindra att minderåriga dricker alkohol och se till att de inte hamnar i ”fel umgänge”.

Img_0658
Ingen bra idé att dricka alkohol och vara minderårig. Ännu sämre att försöka gömma sig för polisen med dryckerna. Rytteriets patrull fick springa snabbt, men kom ifatt personen och alkoholen på bilden hälldes ut. Foto: Privat

I morgon (onsdag) skall jag och Johan och Gorm och Frisen förstås, åka till Märsta och jobba.

Där pågår insats ”Gimle”. Vi som ryttarpatrull skall tillsammas med poliserna i Norrort jobba mot de kriminella och göra det vi kan för att skapa trygghet för övriga boende i området. Vad som händer där får jag rapportera om i nästa inlägg.

Ta hand om er så hörs vi till nästa gång!

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
22 april 12:17

Ridande polisen: ”Gästspel i Operation Rimfrost”

Ridande polisen: ”Gästspel i Operation Rimfrost”
Seger i LA:2 minsann. Foto: Privat

Hej alla igen!

Jag har ju varit frånvarande i några veckor … Ibland kommer det annat emellan, det bara är så.

Jag var iväg till Uppsala och jobbade i fyra kvällar. Det blev att sova kvar på hotell. Vi skulle sluta vid midnatt varje pass, men jag kan meddela att så blev det inte. Övertid fanns det gott om.

Gorm fick stanna hemma, det blev nämligen vanlig ”radiobilspatrullering” som vi kallar det. Jag kan också berätta att det var väl cirka tio år sedan jag jobbade på det sättet. Inte utan att det kändes lite nervöst.

Operation Rimfrost är en särskild satsning mot utsatta områden och mot gängkriminalitet. Vi arbetar aktivt för att störa ut dessa gäng och kunna lagföra och arbeta för en tryggare miljö för de övriga medborgare som bor i dessa områden. Det blev fyra krävande arbetspass där man som polis hela tiden måste vara på helspänn och inte släppa sin rygg.

Första kvällen hade jag och min kollega, som jag arbetade med under dessa fyra pass, ett lyckat ingripande. Vi stoppade ett fordon som verkade intressant. I fordonet färdades sex personer. Då vi kontrollerar personerna mot våra register, så förekommer de sedan tidigare med grova brott.

Eftersom de är så många i bilen så kallar vi på förstärkning. Vi plockar ut alla ur bilen, kontrollerar dem, sedan gör vi en så kallad husrannsakan i bilen, med syfte att söka efter vapen och narkotika – och då, där i bakluckan på bilen, BINGO!! Vi hittar narkotika och jag vill säga MYCKET narkotika. Alla sex personerna grips och blir senare anhållna av åklagaren. Ibland har man tur …

Det var för mig fyra lärorika och roliga arbetspass.

Polisbilen
I skydd av mörkret. Foto: Privat

Nu i coronatider är alla våra ordinarie uppdrag inställda (fotboll, eskorter, högvakter, osv), då har vi mer tid att lasta hästarna och åka ut och jobba i våra lokalpolisområden. Stockholm består ju inte bara av innerstaden utan vi jobbar i hela länet.

Köpcentrum
Jag och Gino tillsammans med Lena och Alcazar vid Väsby Centrum. Foto: Privat

I förra veckan har vi haft patrull med hästar ute i Märsta norr om Stockholm och vi har varit i Upplands Väsby. Då vi är ute och jobbar i lokalpolisområden är det främst trygghetsskapande vi arbetar. Syftet är att vi ska synas ute och att vanligt folk i och med det ska känna en större trygghet i sitt område där de bor och arbetar. Jag vet att det är väldigt uppskattat hos boende när de ser att vi finns i just deras område och runt deras lilla köpcentrum.

Img_0753
Då vi var i Tensta och jobbade så träffade vi på prinsessan Sofia, bara så där … Foto: Privat

Vi kan också åka ut då det varit många bostadsinbrott i ett specifikt område. Det är väldigt effektivt att rida runt i bostadsområden med villatomter. Vi sitter lite högt och ser in över staket och häckar och vi tar oss fram ganska ljudlöst mellan husen.

Img_0532
Efter en heldag i Rinkeby måste jag och Gorm fylla på med lite ”bränsle”. Foto: Privat

I förra inlägget berättade jag om att vi skulle ha så kallad ”kvalitetskontroll” och då rida dressyrprogram för en extern domare. Det blir som en liten tävling oss emellan, det är ingen tävling egentligen men det blir ju lite roligare med ett tävlingsmoment, om man nu gillar det och det gör jag …

Vi jobbade oss alla igenom LA:2. Det är svårt att rida på kort bana … det blir att vända hela tiden känns det som och när du väl fått till några steg i skänkelvikning så, ja, då är linjen slut och så kommer nästa bedömningsgrupp. Men jag är nöjd med mitt och Gorms resultat, dryga 68 procent och seger!!

Jag tror jag avslutar med det för denna gång.

Träna mera så blir det bättre.

Vi hörs och syns där ute.

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
1 april 16:12

Ridande polisen: ”Landar du på pistolen så gör det ont…”

Ridande polisen: ”Landar du på pistolen så gör det ont…”
Helen Fischerström, här på kollegan Gorm, berättar i veckans blogg om hur det går med rytteriets nykomlingar och om parker som är allt annat än folktomma. Foto: Roland Thunholm

För oss på Rytteriet så har den dagliga verksamheten ännu inte förändrats jättemycket på grund av coronasituationen. Men den kommer kanske göra det längre fram, beroende på hur länge denna kris håller i sig.

Våra hästar måste ju ut och vi patrullerar på som vanligt. Det som händer just nu är att alla fotbollsderbyn är framflyttade och högvakterna är inställda tills vidare.

Hur det kommer att bli med den stora Nationaldagskortegen den 6 juni vet vi inte ännu.

Det kommer med säkerhet bli så att vi på Rytteriet får förstärka upp i polisbilarna om den ordinarie personalen där blir sjuka.

I dessa tider så är det ju ganska lugnt ute på stadens gator och torg, då passar det väldigt bra att vara ute med våra unga och nya hästar. Både Colorado och Phindus, som jag berättat om tidigare har fått vara ute och gått på stan.

Den som rider den nya hästen har då en väst med “polishäst i utbildning” på sig, så att våra medtrafikanter ska förstå att det är en häst som inte är så van.

Allt kan ju hända, så helst vill man som ryttare på den nya eller unga hästen, inte ha uniformen på sig heller. Skulle man ramla av med bältet på där pistolen, radion, batongen och allt annat sitter runt midjan, så gör det ganska ont om du landar tokigt i backen.

Jag vet… man kan slå i höften rätt rejält på sin pistol.

Både Colorado och Phindus sköter sig fint. Så här i början handlar det om att hästarna ska kunna hantera trafiken i stadsmiljö, kunna stå stilla vid ljussignaler eller kunna stå stilla om vi stannar och pratar med folk.

Img_0452
Att lära sig att stå still och prata med folk är en av utbildningspunkterna. Foto: Helen Fischerström
Img_0427
Colorado och Phindus ute på patrull. Foto:Helen Fischerström

“Det som göms i snö, kommer fram i tö” är ju ett känt gammalt ordspråk. I vinter har vi ju inte haft någon snö att tala om här i Stockholm men skräpet finns ju i alla fall. Jag undrar, (nu blir jag sådär tråkig igen) varför en del människor tycker sig kunna använda naturen som sin privata soptipp?

Vi måste alla ta sitt ansvar, annars kommer vi drunkna i sopor och skit. Härom dagen var jag ute och red. På en väldigt kort sträcka så låg allt möjligt slängt, allt från kläder till microvågsugnar till plastdunkar.

Image-1
Varför är det så svårt att plocka upp efter sig? Foto: Helen Fischerström

Nu börjar ju tiden då folk vill vara ute, ha lite pick-nick. Vill därför passa på att be er, snälla plocka upp efter er!

Här kommer lite bilder från förra våren och försommaren då vi varit ute och patrullerat. Det är ju jättetrevligt att kunna sitta ute, äta lite gott, dricka lite gott. Sen när en del sällskap är klara, ja då reser man sig och går därifrån…det som blir kvar är historia.

Image-1[1]
Somliga lämnar helt sonika bordet och går. Oavsett om det är en picknick i parken. Foto: Helen Fischerström
I dag så har jag och Gorm så kallad kvalitetssäkring, vi ska rida dressyrprogrammet, LA:2, förhoppningsvis med godkända procent. Det kommer en dressyrdomare och dömer då vi rider.

3r6a6810
Helen och Gorm under de blommande körsbärsträden i Kungsan. Foto: Privat

Som polisryttare har vi en uppridning varje år. Det blir ju första gången på Gorm eftersom jag började rida honom i höstas.

Fortsättning följer på det…

Rid väl och håll er friska, så möts vi där ute.

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!


Ridande polisen
18 mars 17:49

Ridande polisen: ”Damen hade blåst omkull!”

Ridande polisen: ”Damen hade blåst omkull!”
Helen och fyrbente poliskollegan Gorm har varit på övning på Polishgskolan. Foto: Helen Fischerström

Ännu en vecka har passerat.

Tiden går fortfarande fort om man har roligt. Sedan förra veckan har vi haft ytterligare en hoppträning.

Gorm och jag har hoppat vidare. Jag lovade att jag skulle jobba lite på hinderhöjden sedan jag skrev senast. Om jag nu bara hoppade 60 centimeter senast så var vi upp på 90 centimeter i torsdags och vi hoppade mer bana!

På torsdag har vi hoppning igen. Det blir tre gånger detta år än så länge.

Jag hoppas att jag kan bjuda på ett nytt filmklipp på mig och Gorm längre fram.

På fredagen var vi en grupp på Polishögskolan i Solna. En grupp ryttare är, som vi kallar det 1+5, ett befäl och fyra ryttare. Vi övade tillsammans med andra poliser som går en så kallad SPT utbildning (särskild polistaktik).

Det är poliser som sedan ska vara med och arbeta på fotbollsmatcher och vid demonstrationer. De får bekanta sig med våra hästar, de får gå framför och bakom oss. De får också känna på hur det känns då vi flyttar på en folksamling med våra hästar, gå emellan hästarna vid ett trångt läge och så försöker man bygga upp en lite stressad situation, som det kan vara ute i verkligheten.

Många av dessa poliser har kanske aldrig varit nära en häst och en del kan tycka att det är lite obehagligt att komma nära.

Jag hade Gorm med mig på övningen. Dessa övningar är kanske inte hans favoritgren men jag måste säga att han skötte sig exemplariskt. Jag tror att vi börjar hitta varandra.

Man blir alltid lite nostalgisk då man kommer tillbaka till Polishögskolan. Jag gick där från januari 1989 till december 1991.

Mycket har ju förändrats på Polishögskolan sedan dess. Nu går ju inte nya blivande poliser där längre. Det är mest andra utbildningar på skolan för de som redan är poliser.

Men det är alltid lika roligt att få komma tillbaka till och öva på Lagtorget.

Img_0348
Tillbaka på Lagtorget – nostalgin flödar! Foto: Helen Fischerström

Annars så patrullerar vi på med våra hästar på stadens gator. I helgen gick det ut ett jobb om en dam som ramlat på gatan, ambulans var på väg fram.

En ryttarpatrull befann sig närheten och red fram till platsen (jag hade förmånen att få vara ledig under helgen så jag var inte med). Detta var på söndagen och jag kan meddela att det blåste väldigt mycket den dagen. Min kollega sitter av hästen och går fram till damen som ramlat omkull och pratar med henne. Det är en äldre dam som berättar att hon varit ute och gått i blåsten och blåst omkull.

I fallet har hon brutit något i benet. Det är farligt när det blåser ute!

I måndags morse var jag och Gino ute och patrullerade. Det går ut ett jobb på radion om en krock mellan cyklist och bil. Jag ligger bra till och rider dit. Ambulans och en till polispatrull är på plats. Det är mitt i morgonrusningen nere vid Stureplan. Jag och Gino hjälper till med trafikdirigering.

Den stackars cyklisten har brutit armen.

Som ryttare kan man göra ett bra jobb på platsen och spärra av övrig trafik så ambulanspersonal kan arbeta i fred. Av någon anledning ska både gångtrafikanter och bilister gå och köra just där ambulansen jobbar med patienten på gatan.

Det är som att folk inte ser längre än till sina tår eller där motorhuven slutar. Tyvärr .

Tack för denna vecka och var rädda om er. Hoppas vi ses där ute.

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!

 


Ridande polisen
11 mars 11:54

Ridande polisen: ”Vem som helst med onda avsikter hade kunnat ta lastbilen”

Ridande polisen: ”Vem som helst med onda avsikter hade kunnat ta lastbilen”
Häng med polisen Helen Fischerström bakom kulisserna på Rytteriet i Stockholm. Här syns hon på sin tjänstehäst Gorm. Foto: Privat

Jag och min kollega rider ut efter klockan 07.00. Vi tänker ta en tidig runda på stan. Vi brukar göra det och då rör vi oss ofta runt skolor.

Vid den tiden är det alltid mycket folk ute och rör sig. De ska lämna sina barn på skolan eller förskolan eller de är på väg till sitt arbete. Det är en utmärkt tidpunkt för oss att vara ute och patrullera med hästarna.

Cirka kl. 08.00 passerar vi Karlaplan, just utanför uppgången till tunnelbanan. Där står det en stor lastbil parkerad eller jag kan säga sopbil. Den står med motorn igång, den är olåst och ena sidorutan är nedvevad. Den står helt övergiven.

Vem som helst som har onda avsikter hade kunnat ta lastbilen och kört iväg. Alla vet ju vad som hände på Drottninggatan. Det är bara tre år sedan, det har gått alldeles för kort tid för att vi ska ha glömt det.

Jag och min kollega stannar givetvis med hästarna vid lastbilen och väntar. Vi står x antal minuter utan att någon förare ger sig till känna. Efter en stund kommer två gubbar upp med rulltrappan från tunnelbanan. De har varit nere och hämtat sopor.

Jag försöker förklara för dem det olämpliga med att lämna sin lastbil på detta sätt. De har av någon anledning svårt att förstå mitt resonemang, de har ju bråttom. Alla har alltid bråttom och som jag sagt tidigare, det är många som ”jag skulle bara”.

Img_4381
På patrullering på Stockholms gator. Foto: Helen Fischerström

Nog pratat om tråkiga saker. Under veckan har vi haft en extern hopptränare hos oss. Han ska komma några gånger till nu under våren. Vi har många duktiga hoppryttare hos oss. Jag vet inte om jag kan vara en sådan men jag är gärna med och hoppar om jag har någon som hjälper mig.

Hoppning är verkligen färskvara, man måste liksom hålla på med det hela tiden för att det inte ska kännas läskigt. För mig är det första gången detta år jag hoppar och förra året tror jag det blev typ tre gånger. Man kommer liksom aldrig igång.

Gorm han kan ju hoppa bara man låter honom sköta sig själv. Det är ju där det blir lite fel för mig, jag vill liksom lägga mig i för mycket, det måste vara något med det där kontrollbehovet.

Några små skutt kan jag och Gorm bjuda på. Varsågoda!! Jag ska se om jag kan göra något åt hinderhöjden nästa gång vi hoppar…

I dag så har vår äldsta polishäst X-Ray fått gå i pension. Han har nu fått börja sitt nya liv ute på landet. Där får han gå med en kompis i hagen och bli promenadriden då det passar.
X-Ray kom till polisrytteriet då han var fem år gammal. Han är född 1999 och är e. Cardento-Ahorn.

Han har varit en häst som gjort allt en polishäst kan göra, allt från stökiga fotbollsmatcher till patrullering på stan, kungliga korteger och massor med högvakter.

Allt har han skött på bästa sätt. Han är verkligen värd att få avsluta med en tid som pensionär.

742893e2-5fde-4bb9-8e8a-9564d00ba2ef
Fina fina X-Ray har nu gått i pension. X-Ray född 1999 E. Cardento-Ahorn, alltså hans pappa och morfar. Foto: Privat

Gorm och jag tackar för denna vecka, hoppas vi ses där ute.

Img_0326
Gorm hjälper även sin tvåbenta kollega Helen med hårfixet… Foto: Privat

/Helen

Helen Fischerström har varit ridande polis i snart 20 år, och varit med om både det ena och det andra i sadeln på sina fyrbenta kollegor. I hennes gästblogg får vi följa vardagen på Rytteriet i Stockholm – vad gör egentligen en ridande polis under en vanlig – och även ovanlig – arbetsdag? Helen driver även ett Instagramkonto som du hittar här!

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 123 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden