Nu är första treårstestet klart och min tävlingsdebut för i år är gjord. Totalt fick jag med mig nio hästar på visning under två dagar. Det var jättekul!
Fast på vägen dit var det hemskt. Den nervositeten som är före hatar jag. Men jag avskyr den på ett positivt vis, för jag vet att det är den som gör så jag presterar på topp. Alltså ju mer nervös jag är desto bättre presterar jag. Så jag hatälskar den. Häftigt när kroppen går in i sådant skarpt fokusläge.
Dagen före så var det en del förberedelser med att tvätta och knoppa hästar. Jag hade mycket hjälp av goa gänget som bestod av Agnes, Cornelia, Sofia och Julia. Deras hjälp före var så välbehövd. För samtidigt som vi ska iväg skall gården piffas upp inför ridlägerstarten som är nästa vecka.
Det är en stor gård att sopa. Allt är asfalterat tack och lov.
Men det blir mycket att hålla efter. Julia fixade sopningen tillsammans med Agnes och Sofia. Jag hade handlat blommor till gården som Julia hjälpte mig att plantera. De andra tjejerna hjälpte till med att tvätta, fläta, knoppa och packa. Vi bestämde oss för att göra färdigt alla de fyra vi skulle ha med oss till måndagen och göra de andra fem dagen efter.
Så de inte skulle behöva stå inne hela dagen. Detta visade sig senare senare vara en dålig idé…
När allt var färdigt inför kommande dag så grillade vi och efteråt käkade vi riktigt god fika som Emilia (min 8-åriga dotter) så fint hade dukat fram till oss.
MÅNDAG
Eftersom vi hade start rätt så sent och inte behövde lämna gården för än vid 12-tiden bestämde vi oss för att tvätta och göra klart resten av gänget. Men riktigt till ”resten” av gänget kom vi aldrig. Många av gårdagens hästar hade lyckats göra sina knoppar riktigt fula och även hittat många bajshögar i sina boxar. Så det var bara att tvätta om och göra om vissa knoppar.
Jag gick då in lite mer på detalj hur jag syr knopparna för att de verkligen skall hålla sig i flera dagar om man vill det. Så vi hann endast med att tvätta upp och fixa iordning en av tisdagens gäng som bestod av fem hästar.
När klockan blev 12 åkte vi ifrån gården. Alla hästägare kom till gården själva och körde sina hästar till Plönninge.
Första hästen ut var Compadre och med mig på banan hade jag Veronica och Conelia. När jag visade hästen för hand så fick Cornelia springa efter som piskförare. Resultatet med första hästen blev ett DIPLOM. Jippi vad glada vi blev! Ridprovet studsade vi igenom finfint också.
Sedan rullade hela dagen på i ett. Karin var även på plats och kunde visa Désirée EE riden, även hon sprang in ett diplom och Karin såg till att göra ett godkänt ridprov med henne.
Efter fyra hästar så var vi klara för dagen. Två diplom och en klass I blev det, glada åkte vi hem och var hemma cirka klockan 20. Då var det bara att sätta igång med insläpp, fodring och sedan fixa de fyra sista hästarna som inte var klara ännu. Det resulterade i att vi stod och knoppade till 12 på natten jag och Cornelia.
Resten av gänget som tappert kämpade på under dagen hade jag redan tackat av för den goda fina hjälpen jag fått.
Ett litet missförstånd hade även uppstått… På tisdagen skulle jag köra fyra av fem hästar till testet med min lastbil och med släpet efter….
Jag hade under måndagen bett Julia om hjälp med att fylla lastbilen och släpet med allt skräp som fanns. Alltså massor med ensilageplast och annat bös från gården. Mamma och hennes medhjälpare skulle köra detta under måndagen. Jag hade då starkt för mig att soptippen var öppen just den dagen. Men nej, det visade sig att det var totalstängt på tippen just då. Tippen var öppen nästa gång på tisdag from kl 07.00. SHIIIT. Jag och Cornelia som är ensamma under tisdagen….
TISDAG
Med ett släp fullproppat med skräp och en B-kortsbil även den full fick jag och Cornelia något att tagga till och köra rekord. Strax efter 7 var vi framme på tippen och rusade fram med skräpet mellan alla avdelningar. Det resulterade i rekordtagning. 30 minuter!!! Det brukar annars ta över en timme.
Men eftersom vi behövde dra från gården runt 08.30 så var det bara att lägga benen på ryggen med skräpet i stället för att grina över det. Cornelia gjorde det riktigt bra, humöret på topp och målmedveten med det absolut tråkigast jobbet (enligt mig). Standard är att få glass efteråt så jag har något att se fram emot. Men något sådant visste jag ju att vi ej skulle hinna med, suck.
Väl tillbaka på gården packade vi och fixade och lastade alla hästarna. De två minsta i lastbilen, Carampa Springtime och Playboy fick åka där, båda två mäter strax över 160 centimeter. Z MW och Glamour MW fick åka i släpet. Den sista hästen skulle ägarna komma och hämta lite senare.
Väl på plats mötte Carambas uppfödare ”Bettan” upp oss. Hon höll mig och Cornelia sällskap hela dagen och hjälpte till med det mesta. Ordning på den damen. Hon har varit med i många år och har rutin på än det ena än det andra. Kaffe och fika försåg hon oss med och även bubbel mellan hästarna (alkoholfritt).
Caramba var första hästen in. Hon gjorde ett fint hopprov och ett ännu finare gångartsprov. Det resulterade i klass I. Jag var så nöjd så i min fina häst (äger halva ihop med uppfödaren).
Resten av dagen snurrade på finfint. Häst efter häst skötte sig strålande och jag kutade på för glatta livet i ridhuset och bytte kläder om vartannat. Från visningskläder till ridkläder till visningskläder igen. När det blev för tight var jag lite fräck och visade hästarna i ridbyxor ändå. Hoppas jag blir förlåten för detta…hehe. Jag försöker i alla fall vara ordningsam och byta till korrekt klädsel, men ibland blir det för tight om tid.
Detta med att visa häst är så himla kul. Att jobba dem från backen och ha den kommunikationen till dem när de springer lösa är så rolig.
De är så känsliga för om man står yttepytte lite för mycket framifrån. Då får man dem till att tvärvända, eller om man går emot i lite fel läge så får man full gas.
Det är så coolt.
Det är där jag lägger grunden i den känsliga hjälpgivningen på mina hästar. Att lägga en flank korrekt är så tillfredsställande. Jag hade aldrig varit där jag är nu i min visning av häst vid hand utan att få varit med min mamma Maria Winberg på banan, säkert redan från sex års ålder.
På bruksprov, championat, i Tyskland på hingstprov och så vidare. Men framförallt är det från vallningen som hon sysslar med nu som jag fått verklig förståelse för det. Att titta på med hur små medel en hund kan få fåren att flytta sig och vilka vinklar den lägger och tar.
Japp, man skall se och lära sig från allt hela tiden. Bara man är öppen för det.
Nu presenterar jag hela skaran med hästar och kort poängrad.
Désirée EE (till salu), Diplom med 48,5p. Skritt 8,5. trav 8, galopp 8. e: Dragon Welt ue: Zuidenwind. Grattis ägare/uppfödare Erika Göthamn Eirefelt
Compadre (Till salu),Diplom 47p. 8,8,8. e: Gammelenggårds Zappa ue Come Back II. Grattis Ägare/uppfödare Berit Zamuhl-Jansson
Z MW, Diplom. 8,5 8,8. 48p e: Zuidenwind ue: Davignon I Grattis Uppfödare Maria Winberg och ägaren Susanne Lewenhaupt.
Top Notch, Diplom 9,8,8. 47p e: Total Hope ue: First Wish. Grattis ägare Anna Bernström uppfödare familjen Bernström och Stuteri Stubbäng.
Glamour MW, klass I. 48p 8,5 – 8,5 – 8,5. e: Bordeaux ue: Dionysos. Grattis uppfödare/ägare Maria Winberg
Caramba Springtime, klass I 45,5p med poängen 7,5 8 8. e: Touchdown ue: Rosevelt grattis uppfödaren Elisabet Hjärtstam med delägaren SR Equestrian AB.
Nirvana klass I. 46p 8,5 – 7,5 – 7. e: Benetton Dream FRH ue: Dionysos. Grattis ägaren Agnes Backström och uppfödaren Gull-Britt Melin
Abu Diarado ( till salu) med poängen 7,5 – 7 – 7 hoppning 6 – 7. e: Diarado ue: Landsort. Genomförde ett mycket gott test. Ridprov godkänt och utfört väldigt väl. Grattis uppfödare och ägare Stall Höjder till en mycket trevlig häst.
Playboy (till salu) 7 – 7 – 7 hoppning 6,5 – 7. Utförde ett bra test med gott temperament. Utförde sitt ridprov okomplicerat och väldigt väl. Grattis uppfödare/ägare Aja Blomberg-Andersson till en mycket trevlig individ.
Tack alla hästägare för att jag fått visa upp sådana fantastiska hästar. Det har verkligen, verkligen, varit roligt!
Tack mitt team Karin Ulrika Winge med sin personal, Cornelia, Veronica, Sofia, Agnes, Elisabet, Julia.
Under onsdagen har det blivit tårta, jag svängde även förbi Karin och lämnade en tårta till henne och hennes gäng. De lyckades dra till med storslam och visade den högst bedömda hästen i Halland. Det måste ju firas det med.
Nu fortsätter vi med provridningar resten av veckan av olika hästar, hästar som skall ridas, nya hästar som anländer, en gård som skall piffas, lektioner som skall hållas.
Så njuter vi samtidigt av första skörden som är inne och nu det fantastiska vädret.
/Sofie
Sofie Relander har tagit flera hästar upp till svår klass och på meritlistan märks både lagsilver på NM som U25-ryttare samt ett SM-guld i lag som senior. Idag har hon 14 hästar i träning på familjegården utanför Varberg. När hon inte bjuder in till wine and dine-ridläger älskar hon att köra motocross – och gör gärna hela resan från unghäst till Grand Prix.
Följ Ridsport på