Nu har min julklapp landat på Lilltuna, lite tidig julklapp kanske men precis lagom för att lysa upp tillvaron lite nu när det är som absolut mörkast ute. Hon har ju bara varit borta från flocken i tre år men det är ju ändå alltid lite spännande att se om det är samma häst som kommer tillbaka.

Det var som om hon inte varit borta en enda dag, utan krusiduller klev hon in i boxen bredvid Nelly som knappt ägnade henne en blick (mat är alltid prio ett i en lagom tjock gammal ponnys liv). När jag släppte ut dem dagen efter så uteblev dramat även då, lite typiskt då jag stod redo med kameran för att få något roligt foto på i alla fall lite pigga hästar.
En liten galopp tog några av hästarna efter en halvtimme, men det var mest dagens vanliga lilla motion orsakad av någon viktig sak som en flaxande kråka eller grannens motorsåg. Det händer ju faktiskt nästan varje dag att de springer några meter, mest för att hålla igång och oftast för att jag ropar och de antar att det finns chans till mat.

Hästar är ju skapta för att springa och röra sig över stora områden så det finns ett naturligt behov av att göra det emellanåt. Jag tycker att det är fint att se dem galoppera omkring i hagen, de har en sådan naturlig kroppskontroll och balans. Av alla djur som finns så är hästen ett av de djur som kan springa längst i högt tempo, de är byggda med en enorm kapacitet i hjärta och lungor.
När de kommer upp i tempo så hjälper hela kroppen till med cirkulationen och tanken är ju att de ska kunna springa snabbare än rovdjuren tillräckligt länge så att rovdjuren blir uttröttade. Vi har ju inte med vår avel ändrat särskilt mycket på dessa grundförutsättningar och just därför bör vi inte bli rädda när hästar springer lösa.
Det är ju inte ovanligt att man hör att hästen inte får springa i hagen för att den kan göra sig illa.
Det är ju inte ovanligt att man hör att hästen inte får springa i hagen för att den kan göra sig illa. Det är enligt mig en konstig idé – antingen måste man ju då ha världens sämsta hage eller så har man en riktigt klen häst. Å ena sidan anser man att hästen ska klara att bära runt på extra vikt och utföra en massa arbete och å andra sidan skulle den bara klara att stå helt still resten av dygnet. Det är något som inte stämmer med den inställningen, en häst utan störande ryttare borde ju rimligtvis vara mer balanserad och klara att springa både fortare och svänga snävare.
En häst utan störande ryttare borde ju rimligtvis vara mer balanserad och klara att springa både fortare och svänga snävare.
Återigen har vi alltså skapat ett problem som hästen absolut inte borde vara född med. Kanske är det så att om man börjar stänga in hästen och linda in den i bomull så skapar man en häst som blir klen och går sönder när den väl får börja springa fritt igen. En häst som inte fått sitt rörelsebehov tillfredsställt får för mycket energi i kroppen och då tappar de kontrollen när de väl får chansen att släppa ut all den där energin.
Vi kan kanske rida en häst så den blir trött i musklerna men för att rida så att den fått ströva så som den är byggd för både fysiskt och mentalt måste vi ju ut på många timmars promenad. Det är ju en kombination av mental och fysisk motion som behövs. Sedan handlar det också om att se till att lederna mår bra och det hänger väldigt mycket på att ledbrosket är i ordning. Ledbrosk stimuleras av lågintensiv träning och belastas av högintensiv träning, alltså behöver hästen ströva för att återhämta sig från våra övningar i hoppning och dressyr.

Mina hästar är ju födda in i en flock som alltid gått i relativt kuperade hagar och på så stor yta att en galopp hinner bli ordentligt snabb innan de måste svänga, så de är vana vid att ha kontroll på var de sätter fötterna. Visst kan en olycka hända men det är mycket troligare att de skulle bli skadade av dålig ridning än av lite spring i hagen.
Visst kan en olycka hända men det är mycket troligare att de skulle bli skadade av dålig ridning än av lite spring i hagen.
De är också mentalt förberedda på en viss frihet, de blir alltså inte helt exalterade av att hamna lösa på ett nytt ställe. Lite glädjespring kan det bli men inte med inslag av stress. De flesta ponnyuppfödare jag känner har ponnyerna på detta vis så jag är inte ett dugg unik i detta.
Det som sedan är händer är ju ofta att vi säljer våra uppfödningar till ryttare och så hamnar de i ett stall där man inte har det så. En häst som är rätt uppfödd är ofta stark och klarar en hel del men om man får tag på en häst som är uppfödd utan att ha fått röra på sig så finns det större risk att man får problem.
Det gjordes en studie på just detta för många år sedan, där man jämförde tjockleken på ledbrosket mellan en grupp som var uppfödd på ett sådant sätt att de inte fick röra sig fritt och en grupp som föddes upp i lösdrift på stor yta – skillnaden var stor vid två års ålder. Att fölet får röra sig fritt innan det fyllt fem månader är särskilt viktigt, då de inte föds med särskilt mycket av det nödvändiga brosket utan det bildas vid just rörelse. Vill ni läsa mer om vikten av lågintensiv träning för ledbrosket så finns det en studie här.
Att fölet får röra sig fritt innan det fyllt fem månader är särskilt viktigt.
Kanske låter det lite torrt att prata om brosk men faktum är att det är oerhört intressant om man är en nörd. Det är också livsnödvändigt om man vill få en förklaring till varför vissa människor hävdar att det är bra för hästen att vara ute länge i stora hagar. Det finns alltså en vetenskaplig grund för dessa påståenden.
Vad gäller hästens mentala välmående så är det så att en häst som inte har ont för att lederna är kassa mår definitivt bättre än en som går och haltar, det tror jag ingen kan argumentera emot. Sedan skulle vi kanske behöva en utbildad kår av hästpsykologer för att få folk att förstå hästens psyke lite bättre.
Fast jag misstänker att hästvärlden inte riktigt är där ännu då det krävs att man kanske vågar vara lite mindre expert på sin egna hästs behov. Det är ju ändå det vanligaste argumentet jag får höra om jag någon gång vågar föreslå att hästen kanske skulle få gå med andra hästar eller vara ute lite mer: ”Jag känner min häst bäst och vet exakt vad den behöver”.
Ofta vill man ha en lösning på bara problemet och inte se att problemet bottnar i något helt annat.
Jag har ju som tränare och uppfödare ofta fått frågor kring olika problem i hanteringen av hästen, men så fort man börjar ge råd kring hästens livssituation så verkar det bli känsligt. Ofta vill man ha en lösning på bara problemet och inte se att problemet bottnar i något helt annat. Detta kan man ju fundera på, är min häst nöjd med livet tjugotvå timmar om dygnet så kanske den är det även de två timmar jag är där och borstar och rider.

Följ Ridsport på