”Vi är inga nättroll som har tyckt att Brömster ska avgå”

Efter en turbulent tid valde Svenska Ridsportförbundets ordförande Ulf Brömster på måndagen att avisera sin avgång i samband med stämman nästa år. Beskedet fick delade reaktioner, där vissa applåderade och andra beklagade beslutet att inte ställa upp för omval.

− Det är nättrollen som har orsakat detta, och det är oerhört tragiskt, då Ulf Brömster har förtroende hos merparten av de 19 distrikten, sa Gunnar Larsson, ordförande i Västmanlands Ridsportförbund till Ridsport efter beskedet.

Pia Peterson, t f ordförande i Skånes Ridsportförbund, var inne på samma linje.
− Jag har full förståelse för att Ulf Brömster inte orkar mer, med tanke på det drev han har utsatts för, sa hon till Ridsport.
− Han har fullt stöd från oss i Skåne, men det finns gränser för vad man orkar med.

Samtidigt tycks inte alla medlemmar hålla med. En av dem som har reagerat starkt på uttalandena av Gunnar Larsson och Pia Peterson är Jeanette Ehrnrooth. Hon har sedan länge ett stort engagemang i Billdals Ridklubb, där hon både har suttit med länge i styrelsen och även varit vice ordförande i flera år. Sedan i fjol är hon främst engagerad i dressyrfrågor, både tävlingar och clinics, och hjälper till där hon behövs. Dessutom är hon mamma till ungdomsryttaren Siri Ehrnrooth, som bland annat har ridit junior-EM för Sverige.

– Vi är många riktiga medlemmar av kött och blod – inga troll – som har tyckt att det är dags för Brömster att avgå. Jag blev personligen väldigt provocerad av att Gunnar Larsson valde att degradera oss till ”nättroll”, säger Jeanette Ehrnrooth.
– Sedan är det möjligt att Brömster dessutom har fått motta hot och/eller hat från riktiga nättroll. Det vet jag ingenting om, men det är i sådana fall självklart djupt beklagligt och absolut inte okej. Vi som i eget namn har tyckt att han borde avgå är dock inga troll.

Osund kultur

Vad tänker du om Ulf Brömsters beslut att avgå?
– Jag tror att det är rätt beslut. För det första har Brömster suttit länge och det behövs nya krafter och infallsvinklar. Han har uppnått mycket och gjort många bra saker, men har inte klarat av hanteringen av de svåra frågorna kring sexuella trakasserier på ett sätt som vunnit medlemmarnas förtroende. Personligen tycker jag dessutom att det är anmärkningsvärt att man valde att betala Leissner för att försvara sitt eget/JU:s, uppenbarligen felaktiga, beslut. Det handlar om väldigt mycket pengar.

Gunnar Larsson menar att Brömster har förtroende hos de flesta av de 19 distrikten – vad säger du om det?
– Spontant undrar jag om det stämmer, en del av kommentarerna i debatten indikerar att det inte är så och jag har även personligen fått en mer nyanserad bild av vad distrikten tycker. Men jag skulle gärna se fakta. Vad tycker distrikten? Och då menar jag inte vad tycker distriktens ordförande, utan vad tycker distriktens medlemmar?

Finns det ett glapp mellan förbundet, distrikten och medlemmarna?
– Igen, det är svårt att veta säkert och tyckande kan vara farligt. Men jag upplever det. Som engagerad medlem i en fantastisk ridklubb har jag sett att vi i vissa, svårare frågor har haft svårt att nå fram. Gäller det ”vanliga” frågor är det mycket enklare.
– Jag har genom åren haft att göra med helt fantastiska representanter för förbundet, men också upplevt att det finns en ”vi håller varandra om ryggen”-kultur som inte släpper in nya, eventuellt obekväma tankar eller personer. Här behövs det en förändring.

Har inte jobbat proaktivt

Det pratas också om att det har varit ett drev mot Brömster – hur ser du på det?
– Brömster har fått utstå mycket kritik och man kanske kan kalla det ett drev. Men jag tycker att om man har en topposition får man vara beredd på att det stormar kring både ens person och kring de beslut man fattar – eller inte fattar. Nyckelorden är kommunikation och lyhördhet. Man kan inte stänga in sig och hoppas att det blåser över utan man måste lyssna på medlemmarna, agera och kommunicera snabbt, tydligt och kontinuerligt och få med sig fotfolket. Däremot är det aldrig okej med regelrätta hot eller hat, säger Jeanette Ehrnrooth.

– Jag hade en väldigt klok chef i min ungdom och har burit med mig två av hans visdomsord genom livet, han var engelsman: ”Criticism with the intention to improve is a gift and should be received as such” och ”Always stay on the high ground”. Kort och gott – konstruktiv kritik är en gåva och man ska inte sänka sig till motståndarens nivå om den är låg.

Vad är din bild av förbundets agerande när det gäller de senaste årens uppmärksammade fall av sexuella övergrepp och våldtäktsanklagelser?
– Det är lätt att tycka och jag har självklart inte hela bilden. Men jag har hört både det ena och det andra ute på tävlingar långt innan det kommit från förbundet, så det känns inte som om förbundet agerat tillräckligt kvickt och tydligt eller kunnat äga kommunikationen kring dessa ärenden. I informationsvakuum föds alltid rykten. Därför måste man i krissituationer agera och kommunicera snabbt och tydligt och sedan behålla ledarskapet i frågorna.

Förbundet har gjort mycket bra under Brömsters tid, bland annat jobbat förebyggande mot övergrepp och mobbning, försvinner det i debatten tycker du?
– Nej, det tycker jag inte. I de här frågorna har förbundet varit duktiga på att kommunicera kontinuerligt. Men det är viktigt att även fortsatt hålla ögonen på de bollarna.

Krävs mycket för verklig förändring

Efter måndagens besked har Ulf Brömster gett sin bild av turbulensen och vad som har lett fram till beslutet att avgå.
– Det kan tyvärr ha blivit så att jag inte ses av alla som en del av lösningen, utan en del av problemet. Sorgligt, men så är det, sa Ulf Brömster till Ridsport i förmiddagens artikel.

Vad tänker du kring Ulf Brömsters egen bild av det som har hänt?
– Jag tycker att han har en nyanserad och hälsosamt självkritisk bild av situationen. Sedan tänker jag att det kanske är distrikten som måste bli bättre på att verkligen företräda medlemmarnas åsikter och inte sina egna. Så att ordföranden får en korrekt bild av vad gräsrötterna tycker.

Om nu Brömster av vissa ses som en del av problemet,  finns det då inte anledning att även se över andra delar av organisationen?
– Det tror jag säkert. Man brukar säga att för att få till en verklig förändring behöver man byta ut över hälften av ledamöterna i exempelvis en styrelse. Annars får ”de nya” kämpa i motvind mot ”så här har vi alltid gjort”.

Mod att agera

Vad hoppas du på när det gäller valet av ny ordförande?
– Mod. Tid. Integritet. Ett bra nätverk – men integritet gentemot det. Tålamod. Ödmjukhet. Stark kommunikativ förmåga. Och självklart både kunskap och insikt om ridsporten. Det skulle vara roligt med en kvinna, men i min värld är det inget självändamål. Rätt person är det viktigaste.

Hur viktigt är det att det är en kvinna, eller har det ingen betydelse?
– Jag tror det skulle ha ett viktigt symbolvärde, men det är som sagt inget självändamål. Rätt person är återigen det viktigaste.

Vad vill du se från förbundet i framtiden?
– Framtidsvisioner. Att fortsätta och utveckla strategiarbetet, och nå ut med det utanför den inre kretsen. Mod att agera. Kvickhet. Ödmjukhet. Örat mot marken – här måste det till en förändring i distrikten. Mycket mer ”power” i distrikten som är närmare medlemmarna.
– Kanske en mer decentraliserad organisation så att ”allt” inte utgår från Strömsholm. Det finns en bild av att alla där känner alla och håller varandra om ryggen.

Jeanette Ehrnrooth vill förtydliga att hon absolut inte har insyn i allt som händer eller sitter på alla fakta. Men att det handlar om viktiga demokratifrågor som måste upp på bordet.
– Jag vill betona att min bild baserar sig på det jag upplever ”ute i verkligheten” och det jag läser i media – både traditionella och sociala. Jag har inte speciellt mycket fakta att gå på i de här frågorna, vilket känns lite olustigt. Men samtidigt tror jag stenhårt på att det måste till en rejäl förändring – och då hjälper det inte att sitta och tycka på sin kammare.