Chans att klappa på favoritraserna

Vid ett bord sitter Birgitta Kabinger och Lennart Östergren, båda två aktiva i avelsföreningen för Svenska American Curly Horse-föreningen. De är glada över att få blivit inbjudna till Friends för att visa upp sin lockiga ras.
– Det är väldigt positivt att stå här, sist vi var ute på nåt sånt här var för tio år sedan, säger Birgitta och berättar att många besökare är nyfikna på deras lockiga häst.

Den amerikanska curlyhästen hittades på 1800-talet i Klippiga bergen.

– Krulligheten kommer troligen från de klimatet. De är ganska olika till kroppsformatet vilket gör att man kan använda dem till ganska mycket.
Det finns 300 registrerade american curlyhästar i Sverige i dag och det senaste året har antalet betäckningar gått spikrakt uppåt – från noll till 28 registrerade betäckningar i år.

Stoet Stormys Chikita trivs med uppståndelsen med att vara utställningsexemplar och klappobjekt.
– Det har gått jättebra. Hon är cool, det ska hon vara.

Fullt upp med att klappa på hästarna har familjen Ottesten.
– Det här är toppen tycker vi. De är så mysigt. Barnen är intresserade och läser mycket om olika raser i böcker, men här får vi se dem på nära håll, säger Viktoria Ottesten som har med sig barnen Linnea och Alva.
– Fjordingen är min favorit, de är så söta. Jag lånar mycket hästböcker på biblioteket och skulle gärna börja rida, säger Alva.

I en av boxarna hittar vi Maria Olsson med welsh mountain-ponnyn Mollstabergs Adam.
– Det här är jätteroligt, det är en stor ära att ha blivit utvald. Det är stort intresse på den här rasen och kul att man får ta med sig ett levande exemplar, säger Maria.
Hon har haft ponnyn i sin ägo sedan både ponnyn och  hennes son var fyra år gammal och sonen Daniel fick lära sig rida på honom. Nu är både ponnyn och hennes son 17 år gamla och Adam har fått andra ryttare på sin rygg att lära och går nationell dressyr.
– Deras hjärta är bäst, de vill bara väl och vill alltid vara duktiga och prestera. Han gör verklien allt för oss, säger Maria och framhåller att det också är typiskt för rasen welsh mountain.

– Samtidigt är han väldigt tydlig. Vill han inte vara med ställer han sig med rumpan mot dörren, han väljer själv när han är social. Han är mycket en stor häst i liten storlek.

Adam har inte bara lärt unga ryttare att rida, han extraknäcker också som vårdhäst ibland när han följer med matte Maria till jobbet.
– Han får vara med på äldreboende och träffar dementa. Jag kan lita fullt ut på att han inte trampar på någon äldres fötter och han har till och med varit inne i matsalar, även om det funkar bäst om vi kan komma dit han kan få vara utomhus.

Hemma får Adam gå lös på gården tillsammans med sin halvbror.
– En dag i somras hade jag somnat i solstolen ute och vaknade upp och tänkte ”nej, nu har jag glömt att ta in hästarna”. Sen hittade jag dem nere vid vattnet, de hade bara gått och badat lite. Men ifrån gården går de aldrig, de håller sig nära oss”.

Sonen Jakob Danielsson kommer in i boxen och lägger sig halvt över Adam och klappar om honom över hela kroppen.
– Han betyder allt för mig, han har varit med mig hela min uppväxt. Vi kommer aldrig att sälja honom, säger Daniel och Maria instämmer.
– Har man en gång börjat köpa welsh mountain kan man inte sluta. 

Läs mer om alla hästraser