Veterinärt
11 juni 20:30
Ridsportplus

Dålig kontroll på defekter i hästaveln

AvelDet finns inget centralt, oberoende register för rapportering av defekter på häst. Dessutom är många stoägare omedvetna om vad som räknas som en defekt. Vad görs för att minska antalet missbildade föl?

Dålig kontroll på defekter i hästaveln
Ett så här rejält överbett är naturligtvis besvärligt för hästen. Bettfel finns med på Jordbruksverkets defektlista och ska rapporteras. Foto: Bob Langrish

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Sanna Soleskog
    Husdjursagronom Sanna Soleskog.

    Den som tänker avla på sitt sto bör ha koll på vilka ärftliga sjukdomar som finns inom rasen. Flera är rasbundna och det kan finnas regler för hur parning får ske. 

    Enligt djurskyddslagen är det förbjudet att avla på hästar med letalanlag (dödliga anlag) eller defekter som kan medföra lidande för avkomman eller påverka dess naturliga beteende. 

    Att den på senare år så omtalade defekten FFS, Fragile foal syndrome, hör till dem är enkelt att ta till sig – fölen måste avlivas direkt efter födseln, eftersom huden flagnar av – men det är kanske inte lika bekant att navelbråck och bettfel kan vara diskvalificerande för avelsdjur. 

    Såväl hingst- som stoägare har ett ansvar för att avel sker med friska och sunda individer.

    Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.

    §11 Djurskyddslagen SFS nr 2018:1192.

    – Den som är ny på det här med avel bör läsa på, diskutera med vana uppfödare och skaffa en mentor och ett bollplank, säger husdjursagronom Sanna Soleskog. Kontrollera hälsoläget hos tidigare generationer i stonas härstamning. Ta vara på den kunskap som finns och spinn vidare på den. 

    Föreningens ansvar

    Navelbråck
    Navelbråck kan vara diskvalificerande för avelsdjur. Foto: Flying

    Avelsföreningarna har ansvar för att veta vilka ärftliga sjukdomar som kan förekomma inom rasen, även internationellt. Öppenhet och information är viktigt, alla vill ha en sund och frisk avkomma och försöka undvika att para individer som nedärver problem.

    Att alla stoägare rapporterar om defekta föl är avgörande för att eventuella problem inom rasen ska upptäckas. Även om de egna känslorna lätt tar överhanden när ett defekt föl föds, är det för rasen som helhet oerhört viktigt att alla rapporterar avvikelser från det normala. Detta sker till hingsthållaren, där det noteras om fölet varit dödfött eller har någon missbildning. 

    Inaktuell defektlista

    Som ett stöd för vad som räknas som defekt eller ärftlig sjukdom hos häst finns defektlistan. Det är en bilaga till Jordbruksverkets föreskrifter om avel. Nedärvningen som beskrivs där är dock inaktuell och vissa beskrivningar är diffusa.

    David Slottner På Jordbruksverket Sjv Foto Sjv P: 2011-02
    David Slottner, Jordbruksverket.

    – Defektlistan är inte bra och det vet vi om, säger David Slottner på Jordbruksverket. Den var inaktuell redan när den kom, nedärvningen stämmer inte. Forskningen kring gentester går hela tiden framåt och det är ett återkommande önskemål att listan ska göras om. 

    – Alldeles oavsett listor täcks allt in i djurskyddslagens punkt två, elfte paragrafen, som förbjuder avel som kan innebära lidande. Vi hoppas få resurser att kunna göra ett förtydligande till den.

    Kan vara OK att använda

    All rapportering kring ärftliga sjukdomar startar med att avelsföreningarna härstamningsverifierar hästarna.

    – Avel bygger på känd härstamning, säger Sanna Soleskog. Först när detta är gjort går det att hitta bärare av eventuella ärftliga sjukdomar. 

    – Samtidigt gäller det att komma ihåg att en häst med anlag för en ärftlig sjukdom som har recessiv* förärvning är inte en defekt häst. Det ska inte vara tabu att ibland använda sådana hästar. Inom raser med en smal avelsbas eller sluten stambok är ansvaret att avla på rätt individer ännu större, eftersom alltför stort fokus på gentester och uteslutande av avelsdjur kan medföra en högre grad av släktskapsavel och det i sin tur ger andra problem. 

    – Rapportering och öppenhet är nyckelord i sammanhanget, och en värdering av hur spridd en gen är i populationen och hur allvarlig den är för hästen. Om det finns en defekt – ta reda på om den är recessiv eller ej. Gentester förenklar, men stoägaren måste fortfarande göra kloka val inför parning.

    Fakta

    Defektlistan

    Detta är den lista som visar vad som räknas som defekt, en bilaga till SJVFS 2019:31. Härutöver kan varje avelsförening ha ett antal oönskade sjukdomar som de vill ha kontroll över.

    Skalle 

    • Allvarliga bettfel (över- eller underbett) 

    Rörelseapparat

    Rontgen-061
    Osteochondros. Foto: Lottapictures

    • Krumma föl 

    • Hyperkalaemic Periodic Paralysis (HYYP)  

    • Polygen Saccharide Storage Myopathy (PSSM) 

    • Glycogen Branching Enzyme Deficiency (GBED) 

    • Patellaluxation 

    • Patellaupphakning, vuxen häst 

    • Strålbenshälta 

    • Hovbroskförbening, grav/tidig 

    • Spatt, grav/tidig 

    • Osteochondros, röntgenfynd/hält 

    • Cervical vertebral malformation (CVM) 

    Neurologiska defekter

    • Slinger (Cerebellär hypoplasi) 

    • Overo Lethal White Foal Syndrome (OLWS) 

    Sommareksem Img_3604
    Sommareksem.

    Hud

    • Hereditary Equine Regional Dermal Asthenia (HERDA) 

    • Junctionalis Eqidermolysis Bullosa (JEB) 

    • Man- och svansskorv med kroniskt förlopp 

    • Allergiska eksem/sommareksem 

    Könsorgan

    • Pungbråck 

    Luftvägar

    • Struppipning (Hemiplegia laryngis) 

    • Kvickdrag (Eng: Recurrent Airway Obstruction, RAO) 

    Övriga

    • Severe Combined Immunodeficiency Disease (SCID) 

    • Navelbråck 

    Expandera

    Ingen kontroll

    Vad händer om man fortsätter att avla på hästar med defekter, vem kollar det? Finns det någon form av straff?

    – Det finns ingen direkt koll, utan detta är en del av djurskyddskontrollen, säger David Slottner. 

    – Det är länsstyrelsen som utövar tillsyn och är kontrollmyndighet. Brott mot djurskyddslagen blir ett domstolsärende. Men förhoppningsvis vill ingen slänga pengar i sjön på en osäljbar avkomma eller orsaka lidande hos djuret.

    Det finns även en gråzon när det gäller defekter, som det tål att fundera över. Ett föl kan födas med en gravt felaktig benställning som tidigt rättas till, så att hästen redan som 1-åring har korrekt benställning. Om korrigeringen inte antecknas i hästpasset, framgår det inte när hästen är vuxen. 

    Samma sak med patellaupphakning; det är en åkomma som oftast växer bort – men dispositionen för den finns kvar, så det är kanske inte är så lämpligt på en avelshingst.

    Frisk och fertil

    – Hästavel är inte lätt, det är en långsiktig verksamhet, konstaterar Sanna Soleskog. 

    – Vi bör alla sikta på att avla fram djur som kan ha friska och sunda liv och som är fertila. Ett sto som råkar kasta en gång tar man sällan ur avel, men om det händer gång på gång med olika hingstar och om släktingarna har liknande problem – då bör man utvärdera sin avel och sitt avelsmål.

    Fakta

    Koll på nordsvenskens hovbroskförbening

    När en ärftlig defekt eller sjukdom upptäcks brukar det vara hingstarna som det sätts in åtgärder kring, eftersom de kan ge upphov till många avkommor. Ibland innebär det krav på röntgen eller gentest av avelshingstarna, för att de ska bli godkända. 

    Ett lyckat exempel är nordsvenska brukshästen, där röntgenkrav på avelshingstarna har inneburit att avelsföreningen har kontroll över utbredningen av hovbroskförbening. Det är en ärftlig åkomma som finns inom rasen. 

    – Sundhet har alltid värderats högt hos vår ras, berättar Cecilia Hamilton, veterinär och ledamot i Föreningen Nordsvenska Hästens styrelse. Vi ser i dag inga hästar som är halta på grund av hovbroskförbening, men det är någon handfull unghingstar varje år som har förändringar på röntgen och därmed inte kan godkännas för avel.

    – Redan när föreningen startade 1924 var det veterinärer i styrelsen, det medförde ett veterinärt tänk från början.

    Expandera

    Det finns även ärftliga sjukdomar som inte visar sig förrän avkomman är vuxen, men dem är det svårt att få information om när det gäller häst. Det finns ingen hälsodatabas liknande den som finns inom nötkreatursavel. Där kopplas varje veterinärbehandling till individens nummer och det innebär ett utmärkt redskap inom avelsarbetet. På hästsidan är det försäkringsbolagen som har informationen om vilka hästar som varit sjuka och skadade. 

    *Fotnot: Recessiv förärvning innebär att båda föräldradjuren måste vara bärare av ett sjukdomsanlag för att avkomman ska drabbas. De är själva friska.

    Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 7/2024.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 102 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden