Data från 10 000 hästar ska öka kunskapen kring hästhälsa

Hallå där, Åsa Gelinder Viklund, lektor på SLU, som forskar kring hälsa och prestation hos SWB-hästar.

Vilka data utgår ni från i er forskning?
– Vi har nu tio års data sedan den linjära beskrivningen infördes vid SWB:s unghästtester. Det handlar om drygt 10 000 hästar. Vi har dessutom data från avelsindex som infördes 2017. Detta kompletteras med tävlingsdata, försäkringsdata som vi får via Agria, och så ska vi göra enkäter till uppfödare och hästägare.

Vad är det ni letar efter?
– Vi vill få fram indikatorer som kan användas för att avla fram hästar som samtidigt är sunda och högpresterande. 

Bara i den linjära beskrivningen finns över 50 egenskaper beskrivna. Behöver ni sålla bort några?
– Nej, vi använder alla, för att ta reda på vilka egenskaper som har linjära samband, som scope i hoppningen där vi inte ser någon bortre gräns, och när det finns ett optimum, som steglängden i galopp, där vi vet att längre steg ger bättre dressyrhästar – men bara till en viss gräns. 
– Genom att koppla egenskaperna till hälsa och prestation senare i livet kommer vi att kunna få kunskap om vad som är optimalt och vad som är mindre bra för en häst.

Finns det en motsättning mellan sunda hästar och topprestation?
– Det är inte orimligt att misstänka att det kan finnas vissa motsättningar, det ser vi gällande FFS, Fragile Foal Syndrome, som inte har försvunnit eftersom hästar med den genen samtidigt nedärver hög rörlighet.

Vad är målet med forskningen?
– Ett av målen är att svara på den fråga som en uppfödare ställde för tio år sedan: ”Jag kan avla fram hästar som hoppar höghus, men hur får jag dem att hålla?”

När är ni klara?
– Om två år förhoppningsvis. Vår doktorand Sandra Bonow har precis börjat arbetet med det som ska bli hennes doktorsavhandling.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.