ForskningHur avlar man för att få hästar som både presterar på tävlingsbanan och är hållbara under lång tid? Det ska forskaren Åsa Gelinder Viklund och hennes medarbetar ta reda på.
Data från 10 000 hästar ska öka kunskapen kring hästhälsa
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Hallå där, Åsa Gelinder Viklund, lektor på SLU, som forskar kring hälsa och prestation hos SWB-hästar.
Vilka data utgår ni från i er forskning?
– Vi har nu tio års data sedan den linjära beskrivningen infördes vid SWB:s unghästtester. Det handlar om drygt 10 000 hästar. Vi har dessutom data från avelsindex som infördes 2017. Detta kompletteras med tävlingsdata, försäkringsdata som vi får via Agria, och så ska vi göra enkäter till uppfödare och hästägare.
Vad är det ni letar efter?
– Vi vill få fram indikatorer som kan användas för att avla fram hästar som samtidigt är sunda och högpresterande.
Fakta
Åsa Gelinder Viklund
Gör: Lektor på SLU, forskar och undervisar i hästavel samt är programstudierektor på hippologprogrammet.
Aktuell med: Forskningsprojektet ”Optimerad avel för sunda och högpresterande sporthästar genom linjärt beskrivna egenskaper”.
Tidigare meriter: Hjärnan bakom det avelsindex som SWB använder i dag.
Egna hästar: Två SWB-hästar, en 24-åring och en 5-åring efter Zafferano-Briar. Båda är valacker och det är rätt skönt att inte ha ston att välja hingst till.
Det roligaste med att forska: Att hitta svar på frågor jag har, och nå fram till hur man praktiskt tillämpar det vi lär oss i forskningen.
Bara i den linjära beskrivningen finns över 50 egenskaper beskrivna. Behöver ni sålla bort några?
– Nej, vi använder alla, för att ta reda på vilka egenskaper som har linjära samband, som scope i hoppningen där vi inte ser någon bortre gräns, och när det finns ett optimum, som steglängden i galopp, där vi vet att längre steg ger bättre dressyrhästar – men bara till en viss gräns.
– Genom att koppla egenskaperna till hälsa och prestation senare i livet kommer vi att kunna få kunskap om vad som är optimalt och vad som är mindre bra för en häst.
Finns det en motsättning mellan sunda hästar och topprestation?
– Det är inte orimligt att misstänka att det kan finnas vissa motsättningar, det ser vi gällande FFS, Fragile Foal Syndrome, som inte har försvunnit eftersom hästar med den genen samtidigt nedärver hög rörlighet.
Vad är målet med forskningen?
– Ett av målen är att svara på den fråga som en uppfödare ställde för tio år sedan: ”Jag kan avla fram hästar som hoppar höghus, men hur får jag dem att hålla?”
När är ni klara?
– Om två år förhoppningsvis. Vår doktorand Sandra Bonow har precis börjat arbetet med det som ska bli hennes doktorsavhandling.
Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på