Veterinärt
25 december 2018 16:59
Ridsportplus

De veka kotornas himmel och helvete

Viktiga vinklarVeka kotor ger i många fall dressyrhästar med mycket gång. Men hur går det med hållbarheten? Läs vad veterinären, domaren och ryttaren säger om fenomenet som blir allt vanligare hos den moderna sporthästen.

De veka kotornas himmel och helvete
En genomtrampad kota blir en allt vanligare syn hos framför allt dressyrhästar. Ibland är kotan så vek att den tar i underlaget. Foto: Arnd Bronkhorst /arnd.nl

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

    I all exteriörbeskrivning för varmblodiga sporthästar står att det är eftersträvansvärt med långa kotor eftersom det ger svikt och elasticitet i steget.

    En genomgång av hästens exteriör kontra betygsättningen under 3-årstest under åren 2009–2012 (Samband mellan hälsa, temperament och prestation hos svenskt varmblod (SWB) Karolin Jacobsson, examensarbete veterinärprogrammet 2014), visar att mjuka, veka kotor och mindre hasvinkel hade en gynnsam effekt på totalpoäng som dressyrtalang.

    Men om kotorna blir så långa att de i stället är veka, bäddar det för framtida hållbarhetsproblem; om kotan trampar igenom helt och blir parallell med underlaget uppstår björnfot.

    Motsatsen – korta kotor – ger stumt och oelastiskt steg. Inget man vill ha på en ridhäst.

    Kan fungera

    F
    Flemming Winberg. Foto: Roland Thunholm

    Klinikchef Flemming Winberg vid Evidensia Hästsjukhus Stav är en av landets mest erfarna kirurger och utredare av hältor och ridproblem. Så här säger han om veka kotor på sporthästar:
    – Vissa hästar kan fungera med långa och veka kotor. För att bedöma vilken betydelse de veka kotorna har måste man höja blicken och titta på hela benet, ta med helheten, för den är avgörande hur väl hästen kan fungera ändå.

    – En rak has tillsammans med veka kotor gör att kotan får ta över den stötdämpande funktionen. Då är det stor risk att det kommer att ge problem i gaffelbanden, vilket är allvarligt.

    För att bedöma vilken betydelse de veka kotorna har måste man höja blicken och titta på hela benet.

    Veka kotor är oftast en följd av att hästen är rakhasig.
    – Ser man den exteriören på en unghäst bör man avstå från köp. Man kan ibland se 3-åringar som rör sig väldigt bra, sedan tappar de successivt gången så att de som 6-åringar inte längre har kvar sin elasticitet, säger Flemming Winberg.

    Hur går det då för en häst med etablerad gaffelbandsskada?
    – Prognosen är generellt ganska bra, men om hästen har en mycket rak has blir prognosen dålig. Det kan gå att operera, men det blir sällan bra. Ofta testar man ändå den utvägen, om hästen inte blir bra med vila, säger Flemming Winberg, och fortsätter:
    – Det allra bästa är att undvika att avla på ston som har dålig benställning. Det är sådant som ofta reproducerar sig och kan ge problem för avkommorna längre fram.

     

    Kotor11
    Kotans vinklar:
    En linje genom skenbenet ska helst landa precis bakom ballarna. Linjen från kotan till hoven ska inte brytas.
    1. Liggande framkota  2. Rak framkota
    Kotor22
    3. Normal framkota   4. Mjuk, vek framkota

    Domaren: ”Jag ser fler långa och veka kotor numera”

    Jan-Ove Olsson ser flera orsaker till de veka kotornas frammarsch.
    – Tyvärr tummas det kanske lite på en del exteriöra detaljer till förmån för imponerande rörelser som lättare lockar kunder.

    Jan-Ove Olsson är flitigt anlitad exteriör- och gångartsdomare i Sverige och internationellt, dressyrtränare och även lagledare för de svenska ekipagen i unghäst-VM i dressyr.

    Han säger att på 60- och 70-talet användes mycket fullblod för att förädla aveln av rid/sporthästar och då kunde de veka – och även långa – kotorna dyka upp just av den anledningen.

    – Hingsten Utrillo och en del av hans avkommor, med många bra egenskaper för att utveckla hästarna på 70-80-talet, bidrog ofta till det motsatta – korta och något oelastiska kotor.

    Jan-Ove Olsson säger att det under en tid på 90- och 00-talet inte var lika vanligt med varken veka/långa eller korta/oelastiska kotor. Men nu är det vanligare igen.
    – En del av förklaringen kan vara att vi avlar för mer högställdhet och ädla hästar. Även att storleken på hästar ökar något över lag.

    Mer importsperma

    En högställd och större häst är oftast längre på alla benens delar, vilket kan medföra att kotorna är långa och blir vekare. Att aveln på dressyrsidan har gått mot mjuka och rörliga hästar kan också vara en orsak.

    – Det används också mer importsperma i aveln i dag och där är det inte alltid så lätt att få information om extremiteternas korrekthet hos utländska hingstar.

    Jan-ove Olsson Och Anncha Cadier
    Jan-Ove Olsson.Enligt Jan-Ove Olsson påverkas längden på andra extremitetsdelar kotorna. Foto: Yvonne Karlsson

    – Det kan finnas ett samband mellan låga trakter och veka kotor, liksom att dagens hästar har mer sluttande kors och ganska ofta är något krokhasiga.  Sedan vet vi att rakhasighet på sikt kan ge mer veka kotor bak och till och med björnfot.

    – När önskan finns att föda upp hästar som ska vara rörliga, väl undersatta och byggda i uppförsbacke från början, kan det också lätt leda till att de får vekare kotor, framför allt bak.

    Han tror inte att fenomenet är vanligare i vissa stamböcker än andra.
    – Nej, aveln är så internationell i dag. Däremot kan vissa -hingstar bidra mer med detta än andra.

    Så kan du

    träna den unga hästen

    En unghäst med veka kotor kan behöva tränas extra omsorgsfullt.
    Jan-Ove Olsson tipsar: 

    • Försök att ta reda på orsaken till de veka kotorna, om de är genetiskt betingade eller beror på miljöfaktorer som bristande hovvård eller för mycket mjuka underlag i boxar eller hagar.
    • Som med alla hästar är det viktigt med varierad träning på olika underlag och lämpligt långa pass med väl avvägd intensitet, belastning och balans. Skritt på hårda underlag och även väl avvägd trav kan hjälpa till att stärka.
    • Kom ihåg att utbildningen av hästen måste få ta tid. Skynda långsamt, framför allt under de första åren.
    • Om det är ett sto tyckerJan-Ove Olsson att man ska vänta med att sätta in henne i avel tills hållbarheten är bekräftad genom egna prestationer.
    Expandera

    Dressyrryttaren: ”Det blir slitage direkt och hela tiden”

    Elastiska gångarter har en baksida vad gäller hållbarhet. Det har dressyrryttaren Kristian von Krusenstierna fått erfara.

    Kristian von Krusenstierna är känd för att ha hållbara hästar, både på tävling och i familjens stora ridskoleverksamhet på Ågesta ridskola i Farsta. Men nu varnar han för en ny trend; han ser ett ökande problem med hållbarheten.

    Jag har själv haft flera hästar som inte har blivit mer än fem år gamla, beroende på att de har varit så stora och elastiska i sina gångarter att kroppen inte har hunnit med.

    – Som alla andra försöker jag hitta unghästar och träna upp dem genom klasserna. Här har jag märkt en ganska tydlig trend mot att vi går mot mindre hållbara hästar.

    – Jag har själv haft flera hästar som inte har blivit mer än fem år gamla, beroende på att de har varit så stora och elastiska i sina gångarter att kroppen inte har hunnit med.

    Kristian von Krusenstierna utvecklar sitt resonemang:
    – Tidigare hade vi hästar med ”vardagsgång” som ryttaren förbättrade genom träning. Dessa hästar fick gå konditionsträning på väg samt teknik- och styrketränades. Med tiden förbättrades deras gångarter och man kunde koppla på det elastiska uttrycket vid behov.

    Ridsport,hoppning
    Kristian von Krusenstierna, som här rider Languedoc, anser att dagens moderna dressyrhästar har ett rörelseschema som gör att slitaget på deras kroppar är konstant. Foto: Roland Thunholm

    Går på max

    Han menar att dagens moderna hästar rör sig naturligt med stor elasticitet, och att de gör det oavbrutet.

    – De går så att säga på max oavbrutet, vilket innebär att kroppen slits bara de finns till. Det blir slitage direkt och hela tiden. Den motivations- och konditionsträning som jag brukar göra på den normala unghästen klarar de inte av utan att gå sönder. Personligen vill jag hellre ha en blivande dressyrhäst med ”shettistrav” och bärig galopp, den kan jag arbeta med och bygga upp utan förslitningsskador.

    Ridsport
    Kristian von Krusenstierna. Foto: Roland Thunholm

    Det Kristian von Krusenstierna främst har upplevt problem med är bakknän och halskotpelaren (ataxi). Han har också sett att många hästar inte klarar besiktningen när han ska hjälpa sina elever att köpa häst.

    – Hästar ska inte bara ha bra gång, de ska ha förutsättning för att klara att gå i skolan också. I framtiden tror jag att vi måste ta med hållbarhetsaspekten i avelsarbetet, titta på härstamning och undersöka att såväl hingst som sto har hunnit visa att de håller för att användas. För alla hästar gäller att de ska kunna arbeta, vilja arbeta och hålla för arbete.

    Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 24/2018

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 132 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar

    Ridsport digital

    Nu från endast 39:-