Träningstips
3 augusti 18:38
Ridsportplus

Den svåra ryggningen är inget att backa för

Dressyrserie, del 4Dressyrserien fortsätter på temat kommunikation. Även i detta avsnitt får du ta del av övningar som Kerstin Andrés elever använder. I dag kommer bonustipset från Pernilla André-Hokfelt.

Den svåra ryggningen är inget att backa för
Kerstin André Foto: Lottapictures

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Kerstin Andrés förra träningstips förberedde hästen för den uppsuttna ryggningen, som förstärker kommunikationen mellan dig och din häst. Ryggningen är svår för både häst och ryttare, vilket är en anledning till att rörelsen följer med från unghästklasserna ända upp till Grand Prix-nivå.

– Att rygga är nyttigt för att skola och lösgöra hästen och ett kvitto på att hästen förstår och accepterar drivande och mothållande hjälper, säger Kerstin.

Ryggning är praktiskt i alla sammanhang där du behöver kunna förflytta din häst i olika riktningar, både från marken och från ryggen. När du backar hästen ur transporten eller rider ute i oländig terräng och behöver backa hästen, är det viktigt att hästen är trygg och inte blir spänd av att backa på kommando.

Kerstin använder gärna den lite bortglömda framdelsvändningen, som gör den unga hästen lydig för sidförande hjälper och tidigare ingick i lätta program. Rörelsen ger samtidigt ryttaren möjlighet att hitta och koordinera sina hjälper i ett lågt tempo.

– Framdelsvändning kan användas som förberedelse inför ryggningen. Det är en lösgörande övning för hästens bakben, så bakbenen blir avslappnade och möjliga att påverka.

Fakta

Lär känna Kerstin André

  • Kerstin André är A-tränare, lärare på beridarutbildningen i Flyinge och supervisor för ponny- och ungdomslandslagen.
  • Kerstin har egna tävlingsmeriter i 1,50-hoppning, medelsvår fälttävlan och svår dressyr.
  • Bland hennes många namnkunniga elever finns Grand Prix-ryttarna Ebba och Mia von Essen, Mattias Jansson och Pernilla André Hokfelt.
  • Kerstin André utsågs till Årets dressyrtränare såväl 2010 som 2019 av Svenska Dressyrtränarklubben.
  • 2020 utsågs Kerstin André till Mastertränare, hon är därmed en av 16 svenska tränare med utnämningen på sitt cv.
Expandera

Ingick i svår klass

För några år sedan ingick två ryggningar tätt inpå varandra i svår klass. Detta för att visa att hästen kunde behålla rytmen, bjudningen och lösgjordheten. Om hästen tappar bjudningen och lösgjordheten förlorar den rytmen och den diagonala fotflyttningen i ryggningen.

Ryggningar syns inte bara på dressyrbanan.

– För heta hästar används ryggningen som en påminnelse om att vänta på ryttarens signaler. Vi ser ofta hoppryttare på högre nivå göra en  ryggning som kontroll före start, säger Kerstin.

Fakta. Korrekt och villig uppsutten ryggning

Utförande: Placera underskänkeln något bakom grundpositionen och sitt lite lättare i sadeln så att du underlättar för hästen att lyfta ryggen, vilket den måste när den ryggar. Börja ryggningen med en framåtdrivande hjälp, alltså med att lägga till skänkeln. Just när hästen ska börja röra sig framåt säger du stopp med handen. När hästen börjar gå bakåt mjuknar du med handen. Din eftergift är ett kvitto på att hästen gör rätt. Rörelsen ska gå framåt i tanken och börjar med framåtbjudning.

Önskat utförande: Den idealiska ryggningen är rak, taktmässig med lugn diagonal fotflyttning, på tygeln med bjudning framåt. Det ska inte se ut som om ryttaren drar hästen bakåt. Inte heller får den springa bakåt, då brister det i bjudningen.

Fakta. Tre vanliga problem

1. Om hästen vägrar gå bakåt och blir spänd kan du ta hjälp av en medhjälpare som understödjer från marken.

– Om du inte har medhjälpare kan du sitta av och rygga hästen från marken och sedan sitta upp och försöka igen. Kerstin poängterar att det inte får gå prestige i träningen.

Gå fram några steg och få hästen avspänd innan du provar igen. Använd ditt muntliga kommando för att förtydliga för hästen.

Du kan även flytta hästens bakdel åt sidan, som om du börjar en framdelsvändning, och sedan gå över i ryggning.

– Rygga inte för långa sträckor, det är ansträngande för hästen, påminner Kerstin. Rygga inte heller när hästen är spänd – det leder till motstånd och försämrad kommunikation.

2. Om hästen i stället springer bakåt och ryggar för fort kan du lösa det genom att bara rygga något enstaka steg och gå direkt framåt.

Träna upprepade halter innan du börjar rygga så att du känner att hästen lyssnar på skänkeln.

Du kan även placera rörelsen i början av långsidan så att hörnet sätter stopp om hästen vill fortsätta att rygga.

3. Skulle hästen rygga snett kan du använda väggen som stöd på den sida åt vilken hästen vill rygga snett. Väggen hindrar hästen att trampa ut åt sidan.

Du kan även leda hästens framdel åt det håll hästen vill rygga snett.

Tips. Övning

Vi utgår från de uppställningar och övergångar till och från halt som vi tränat tidigare och går vidare med uppsuttna ryggningar. Har du en medhjälpare på marken kan han/hon hjälpa dig genom att peta lite på hästen med hand eller spö där hästen reagerar bäst.

– Vissa hästar är känsligast på bogen, andra på knäet eller kronranden, tipsar Kerstin.
För att hästen ska ha en bra balans inför ryggningen ska du kunna påverka alla fyra benen i halten.

– Dessutom måste hästen vara uppmärksam på ryttaren och acceptera inverkan av både skänkel och hand. Släpper hästen kontakten, drar i bettet eller hänger bakåt blir det svårt att rygga.

Kerstina-ka Del4 Halt_lg
1. När du ska lära hästen att rygga utgår du från en halt. Hästen ska ha bra balans så att ryttaren kan påverka alla fyra benen. Foto: Lottapictures
Kerstina-ka Del4 Ryggning_lg
2. Underskänkeln placeras något bakom grundpositionen, sitt lite lättare i sadeln för att underlätta för hästen att lyfta ryggen. Foto: Lottapictures
Kerstina-ka Del4 Framdelsvandningrygg_lg
3. En framdelsvändning kan användas som förberedelse inför ryggningen. Foto: Lottapictures

Tips. Elevtips från Pernilla André-Hokfelt

Pernilla är A-tränare och driver Stall André utanför Lund, där hon utbildar och tävlar unghästar upp till Grand Prix. Hon har åtta segrar i unghästchampionaten och placeringar i internationell Grand Prix, med en åttondeplats i världscupfinalen som främsta merit.

Galoppen är en bra gångart för att få i gång ryggverksamheten, tycker Pernilla.

– Jag brukar galoppera längs långsidan i öppna och gör övergångar till skritt. Hästen ska fortfarande vara formad i öppna i övergången till skritt och när jag fattar galopp igen.

– Den här övningen får mina elever göra ofta. Här måste ryttaren sakta av med sitsen och hästen får hjälp att hitta sin balans och samling. Övningen tvingar ryttaren att vara tydlig i sin kommunikation eftersom flera bitar ska fungera samtidigt – både linjen, övergångarna, formen och böjningen.

– Du kan börja öva rörelsen i trav för att hitta känslan i övergångarna och ge hästen en chans att känna hur den ska använda sin kropp.

– På en normal 5-åring börjar jag rida öppna i galopp med avsaktningar på raka spår på hösten. Sedan tar jag med mig öppna över i övergångarna till och från skritten, i början med svag böjning. När hästen blir smidigare och starkare och hittar sin balans kan jag få mer formning i kroppen.

Denna text publicerades första gången i Ridsport 2016.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden