Det är hög tid för förändring- vad gör du?

Jag hade precis fått min yngste son att sova när jag sträckte mig efter mobilen. Facebooks röda notisfunktion pockade på uppmärksamhet. Vänner, bekanta, kända och okända kollegor, i en rasslande fart delade de sina berättelser i den nystartade facebookgruppen #deadline. Avskalat, ärligt och med en styrka som inte går att beskriva som annat än orkanlik, berättades om övergrepp och trakasserier på landets nyhetsredaktioner.

Veckorna som följde blev för mig ett före och ett efter. Nedtryckta känslor vällde fram, liksom insikten att erfarenheter jag själv lärt mig leva med, även delades av andra. Många andra.

Nedtryckta känslor vällde fram, liksom insikten att erfarenheter jag själv lärt mig leva med, även delades av andra.

#metoohösten 2017 blev ett välbehövligt startskott som lyfte frågan om sexuella övergrepp och trakasserier – även i hästbranschens upprop #visparkarbakut. Men vad har egentligen hänt på de här snart fyra åren? Alldeles för lite. Fram
för allt har fokus förflyttats. Från kärnfrågan – att vi lyfter ett utbrett och lika vidrigt samhällsproblem – till en debatt som alltför många förknippar med männen som hängdes ut med namn.

#metoo förekommer förvisso nu i de flestas medvetenhet, liksom i kursbeskrivningar och värdegrunder på såväl utbildningar som arbetsplatser.

Men det räcker inte. Det är de senaste veckornas lavin av berättelser i mejl, telefonsamtal och i kommentarer i våra sociala kanaler ett tydligt bevis på. I hästbranschen, där drömmar och ambition hos unga går hand i hand med maktpositionen som en tränare, arbetsgivare eller idol besitter, blir det extra tydligt.

Och viktigt. Till syvende och sist handlar det om att du som är vuxen måste vara vuxen nog att inte bli så där ”svag i köttet och anden” som påfallande många män med makt tycks ha en osmickrande fallenhet för.

Liksom att du som ser, som vet eller anar att övergrepp förekommer, larmar. Polis om det är ett brottsligt utnyttjande, förbundet om det är en tränare, ridlärare eller tävlingsryttare.

Du som är vuxen måste vara vuxen nog att inte bli så där ”svag i köttet och anden”.

Vi på Ridsport kommer aldrig att låta denna fråga tystna. De närmaste veckorna kan du här på webben läsa mer om detta och vi välkomnar dig att både tycka till och delta i debatten.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2021.