”Det fanns en stor utbuktning på sidan av huvudet”

Keira (e Don Juan de Hus–Don Schufro), ett 7-årigt KWPN-sto, skulle få sitt tredje föl i april. Men hon skulle inte föda det själv, utan för första gången hade ägaren Monica Müller bestämt sig för att testa ET, embryotransfer. Fostret bars fram av ett travsto.

Varför valde du ET?
– Keiras två tidigare avkommor är väldigt fina, men eftersom hon är ganska liten, var tanken att hon skulle passa bra till vår dotter att rida på. Därför valde jag ET, då kunde hon både ridas och vara i avel samtidigt. Vi åkte till Lövsta och gjorde detta. Allt gick som smort, hon tog sig direkt och embryot spolades ut vid sex dagars ålder och fördes över till ett travsto.

Hur gick dräktighet och fölning?
– Jag har haft mottagarstoet här hemma och hela dräktigheten har förlöpt utan problem, även fölningen när den satte i gång. Men – huvudet var ovanligt stort och jag fick hjälpa till lite för att få ut det. Det fanns en stor utbuktning på sidan av huvudet. Som tur var, var den inte stenhård, utan vävnadsmjuk så det gick ändå bra att lirka ut huvudet. Det här stofölet föddes vid midnatt och var helt piggt och normalt, reste sig och letade efter mjölk. Men hon hade lite svårt att dia på grund av det stora huvudet. Jag skickade bilder till min veterinär och fick rådet att ta kontakt med Helsingborgs djursjukhus som har stor erfarenhet av föl. Det kanske var något som kunde skäras bort.

Vad sa de där?
– Det första de frågade när vi kom fram dit var om det var ett ET-föl, vilket fick mig att misstänka att det kanske förekommit missbildningar hos fler sådana.

Vad hände sedan?
– Det gick några timmar på djursjukhuset och då kunde vi se hur svullnaden blev större och fölet blev smärtpåverkat. Det gjordes en DT-skanning* av huvudet och efter koll med bilddiagnostik i USA såg man att det var en tumör hon hade. Då tog vi det tunga beslutet att låta henne somna in. Senare har vi fått beskedet att man varken kan utesluta eller bevisa att missbildningen hör samman med att det är ett ET-föl.

Du har ändå funderingar kring att det kan finnas ett samband mellan ET och missbildningen?
– Ja, efter att jag hade lagt ut historien om fölet på min Facebook-sida har många hört av sig, däribland andra uppfödare som också varit med om att ET-föl har haft missbildningar. Det finns en diskussion om att det kan förekomma just i huvudregionen och i andningsvägarna.

Vad har hänt med den riktiga mamman, Keira?
– Tyvärr har hon skadat sig och kan inte bli den ridhäst vi hade tänkt, så det blir avel i stället. Hon är nyligen seminerad och ska få bli mamma igen. Det blir ingen ET den här gången, det var första och sista gången jag gjorde det. Utan att jag räknar med extrakostnaden för att hålla mottagarstoet, kostade det 90 000 kronor – och då gick ändå allt smidigt.
– Orsaken till att jag går ut och berättar vad som hänt oss är att jag tycker att man ska ta risken för missbildning med i beräkningen om man gör ET.

Fotnot: DT = datortomografi, kallas även CT, computed tomography.

Fakta

Veterinärer ser inget samband

Inga tillfrågade veterinärer med ET-erfarenhet har sett ökad andel missbildningar på ET-föl och det finns ingen forskning eller statistik.

Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg får in runt 150 sjuka föl om året, en del med missbildningar.
– Vi ser några missbildade föl varje år, säger Anna Bohlin, Europaspecialist i internmedicin och ansvarig för fölavdelningen. Det vanligaste är ofullständiga tarmar, ingen anus till exempel. Gomspalt och att det saknas öppning mellan näshåla och svalg förekommer också.

Bland patienterna finns även några ET-föl.
– Vi har sett ett par med missbildning i ansiktet eller luftvägarna, men det är för få för att vi ska kunna säga att det finns ett samband med att de är ET-föl.

Mörkertalet kring defekter hos föl är stort, många avlivas direkt. Släktskaps-avel ökar risken för defekter, både goda egenskaper och sjukdomsanlag multipliceras. Inom ET finns det tre föräldrar, även mottagarstoets inverkan är betydelsefull – fostret är ju kopplat till hennes blodomlopp. Forskning har visat att fostret är känsligt för de miljömässiga faktorer som stoet utsätts för, det kan bland annat ge ärftlig stress.

På humansidan syns inte ett ökat antal missbildningar vid surrogatmödraskap jämfört med vanlig graviditet.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 8/2022.