Veterinärt
16 maj 20:30
Ridsportplus

Det farliga viruset är en gåta för forskarna

HerpesvirusForskare världen över försöker förstå hur det smittsamma neurologiska EHV-1-viruset fungerar. Ingen vet i dag om det är en särskild stam av viruset som ger symtomen eller om de plötsliga utbrotten som nyligen drabbade Danmark och Frankrike beror på något annat.

Det farliga viruset är en gåta för forskarna
Studier har visat att mer än hälften av alla hästar bär på herpesvirus latent i kroppen Foto: Middelveld/Istock

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Är du redan prenumerant, men har inga inloggningsuppgifter?

Skaffa inloggningsuppgifter

Prenumerera på Ridsport

Just nu, köp Ridsport Digital för 50:- i 3 månader – klicka på knappen för att beställa

Du köper din prenumeration här

Svenska studier har visat att mer än hälften av alla hästar bär på herpesvirus latent i kroppen. Ändå är det långt ifrån varje år som ett utbrott ses av den här magnituden, med neurologiska konsekvenser och ett flertal döda hästar i Danmark.

– Det kan vara olika stammar av EHV-1, där vissa oftare ger de allvarliga neurologiska symtomen, och jag känner inte till vilken stam som är aktuell i det här utbrottet. Det skulle även kunna vara andra faktorer som gör att de här hästarna är mer mottagliga, säger Gittan Gröndahl, tf statsveterinär på SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, och som forskar kring infektionssjukdomar på häst.

– Inte ens de mest pålästa forskarna vet vilka faktorer som spelar in när abortvirus ger  nervsymptom. Kanske är det mer komplext än vad vi hittills vet.

Olika sorter

Det finns flera sorter av ekvint herpesvirus. De är helt olika virus men tillhör samma familj. EHV-1 är det fruktade abortviruset som även kan ge dödliga neurologiska symtom. Viruset kan ligga latent i nerverna i hästens huvud.

– Oftast smittas hästarna av sina mammor och andra äldre hästar under föl- och unghästperioden. Ston som har insjuknat i abortvirus och som har kastat brukar inte abortera igen eller få neurologiska symtom. Det har med immunsystemet att göra.

Cytomegalovirus, Dna Virus From Herpesviridae Family
Virus kan gäcka även den mest rutinerade forskare. Foto: Istock

Hon berättar också att man förr inte trodde att hästar som drabbats av de neurologiska symtomen smittade andra.
– Men det vet man i dag. De sjuka hästarna utsöndrar en mycket högre mängd virus och är väldigt smittsamma. De som är latenta bärare utsöndrar bara virus ibland och inte i lika höga mängder, men om det finns en mottaglig häst i närkontakt, då kan den bli sjuk. Det är en av anledningarna till att man bara ska tävla med hästar från stall där ingen annan häst har visat feber de senaste tre veckorna, och att man ska undvika att vara i närkontakt med andra hästar när man är ute och tävlar.

Anmälningspliktigt

EHV-1 är anmälningspliktigt i Sverige och förekommer i hela världen.

– Många länder upplever att det har skett en ökning av neurologiska fall av EHV-1 under de senaste åren. I Sverige har det förekommit flera fall av neurologisk form hos hästar sedan november 2016. Några har klarat sig och andra har avlivats. Detta efter ett antal år utan rapporterade fall. Däremot har vi haft EHV-1-viruset hela tiden i landet, och påvisar det oftast i samband med kastning hos dräktiga ston. Ibland har ett stort antal föl dött på samma stuteri under loppet av några veckor, det är verkligen tragiskt för drabbade stuterier.

Hästar kan bli friska efter att ha drabbats av den neurologiska varianten, men en del återhämtar sig inte och dör eller måste avlivas.

Läget i Danmark och Frankrike har stabiliserats de senaste veckorna – läs mer här i tidigare artikel.

Fakta om

EHV-1

  • EHV-1 kan yttra sig på tre olika sätt, med skilda sjukdomsförlopp:
    • Luftvägsinfektionen ger feber, trötthet och aptitlöshet. Symtomen kan vara allt från så milda att hästägaren inte märker något, till en rejält sjuk häst med hög feber, näsflöde och hosta.
    • Livmoderinfektion (virusabort). Innebär att ett smittat sto kastar sitt foster, vanligen under senare delen av dräktigheten. Ibland föder hon en svag fölunge som inte är livsduglig.
    • Hjärn- och hjärnhinneinfektion, som drabbar hästen på ett helt annat sätt, med neurologiska symtom. Den blir vinglig i bakdelen, kan inte koordinera sina rörelser och får slapp svans. Hästen kan få svårt att resa sig och har ibland svårt att kontrollera sin urinering, då urinblåsan påverkas. Allt börjar med en febertopp och sedan kan rörelsestörningarna plötsligt komma några dagar efteråt.
  • Det finns vaccin mot EHV-1, men det skyddar inte från den neurologiska formen.
  • EHV-1 är anmälningspliktig, behandlande veterinär ska underrätta länsstyrelsen om fall där den misstänks. Insjuknade hästar ska omedelbart isoleras och isoleringen bör hållas i minst tre, helst fyra veckor efter sista symtom.

 

Hingstar Online

Just nu 132 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar