Det går att galoppera i nedförsbacke

På sommaren rider Aminda Ingulfson på ridbana kanske två gånger i veckan, men mer på vintern.
– Det blir ofta isigt här i Skåne så då går det bara att skritta ute, säger hon.

Hon har fibersand på ridbanan. På sommaren finns en gräsbana också, och då växlar hon mellan de två.
– På tävling är det gräs och fibersand vi stöter på, i princip. På fibersand slipper du brodda, och det är alltid skönt.
– Jag upplever att det är fler fel i hoppningen när den går på gräs. När det gäller dressyr på gräs måste du brodda för att få fäste, i våra program ingår till exempel galoppökning på volt, och utan broddar vågar inte hästen ta ut steget.

Tar hand om sina gräsbanor

Utomlands tar de bättre hand om sina gräsbanor, menar Aminda Ingulfson.
– När jag var i Baborowko gick terrängen på lördagen och fredag vid lunch började de köra med spikmaskin som gör små hål i marken och sedan vattnade de. Det skulle jag vilja se i Sverige, att man tog hand om gräset utöver att bara klippa det.

Generellt sett är det bäst att träna på så många underlag som möjligt. Hårda, mjuka, lösa, fasta, jämna, mindre jämna, uppförs- och nedförsbacke – men anpassa tempot därefter, tipsar Aminda Ingulfson. 
– Nedför sliter mer än uppför i backar, det är bara att tänka på oss människor. Hästarna behöver lära sig att galoppera nedför eftersom det ingår på tävling, även om jag sänker tempot i backe under träning och inte gör det ofta. Det är samma sak med ojämnt underlag, det är bra att gå i skog och mark så att de lär sig hantera olika underlag men då gör man det kanske i skritt. Ju högre fart, desto högre skaderisk. Du galopperar inte heller på asfalt, men att skritta på asfalt är bra.
– Vi fälttävlansryttare har en fördel, helt naturligt får vi mer varierad träning och mer varierat underlag, det kommer gratis. Det blir automatiskt att man galopptränar, terrängrider, hopptränar och rider dressyr. För oss ingår det i träningen.

En spännande sport

Forskaren Elin Hernlund tycker att fälttävlan är en spännande sport att titta mer på.
– De tränar verkligen sina hästar. De visar att det är väldigt mycket som går att göra, det går att galoppera i nedförsbacke, det går att få en häst att självbalansera sig i utmanande terräng. Om vi tittar noga på vad de gör, ser vi att de utmanar hästarnas balans. Det är inte som i min gren dressyr, där vi tenderar att skyddar dem från allt. Man måste våga låta hästen bli motoriskt kompetent på en massa olika sätt och på olika underlag, men att göra det smart, ha en bra mental kommunikation med den och ge den uppgifter som är lösbara.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2023.