FoderHan har verkstaden full av maskiner specialbyggda för att göra hösilage till hästar – och huvudet fullt av metoder att göra bättre foder. Följ med till höbonden Nils Söderberg i Hölö där vi pratar med honom om den perfekta höskörden.
Hästägartips
7 juli 2020 08:20
Ridsportplus
”Det går att lukta, nästan som vid en vinprovning”
Höbonden Nils Söderberg kan lukta sig till höets kvalité.
Foto: Lina Nydahl
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Du är inloggad, men någonting är fel.
Klicka nedan för att ta reda på vad.
Min profil
Klicka nedan för att ta reda på vad.
För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:
Redan prenumerant?
Logga in
Vi har bytt prenumerationsystem. Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Bland kunderna till lantbrukaren Nils Söderberg märks travkusken Stig H Johansson, dressyrstall och ett antal ridskolor. Trots att han finns i Hölö i Södermanland har hans hö fraktats både till Skåne och Sundsvall. Ett tag fanns hans hö att köpa i Paris (!), berättar Nils hemma på gårdsplanen på Helleby gård.
Hur har det varit att vara höbonde under se senaste åren?
– För oss just här i Hölö var 2019 nästan sämre än 2018, då alla hade torka. Vi brukar ha överlagring av balar men nu är lagret nästan tomt. Men i år är i alla fall grundvattnet okej, så hoppet finns om årets skörd.
Går det inte att vattna?
– Att bevattna kräver tillstånd och det krävs oerhörda mängder vatten. Sedan ska bevattningssystemet skötas om. Men det är kanske så det får bli i framtiden.
Vad är det du gör, hö eller hösilage?
– Hösilage. Torrt hö smular mer och bladen kan lätt falla bort i fält, och det är i bladen proteinet sitter. Vi använder 22 lager plast, det första lagret kommer på redan innan balen har lämnat balpressen, tack vare egenkonstruerad utrustning. Det går att långlagra balarna.
Vilken fukthalt vill du ha?
– Det idealiska är en TS-halt på 73-74 procent, men mellan 65 och 80 procent är godtagbart.
– Det ska vara lagom fuktigt så att jäsningsprocessen sätter i gång, annars blir det bara lufttät lagring. Bakterierna omvandlar sockret till mjölksyra.
Fakta
Så blir jorden bra på vallen
- Mullhalten ska vara hög. Jorden ska vara lucker så att växterna kan suga åt sig näringen, då urlakas ingen näring som annars kan ge miljöproblem.
- Packad jord gör att näringen försvinner bort genom ytavrinning.
- Bra är att köra jordbruksredskap med breda däck och lågt lufttryck, då packas inte jorden till lika mycket.
- Gödsla med kvävet tidigt på våren när gräset börjar växa, förrådsgödsla fosfor och kalium vid några tillfällen i växtföljden.
- Gynna pollinatörer genom blommande grödor under hela säsongen på outnyttjade ytor.
Hur vet du om höet är bra?
– Det går att lukta, nästan som vid en vinprovning. Rätt ensilerat och lagom fuktigt luktar det lite söt farin och lakrits. Vi tar också analyser, direkt från strängarna på marken när höet är slaget. Häst-ägare har blivit mer medvetna och vill gärna diskutera analyser.
Vad vill hästägare ha för sorts hö?
– Alla är ute efter en så låg sockerhalt som möjligt, något som kan påverkas genom att vallen slås tidigt på morgonen när halten är som lägst. Annars varierar det vad kunderna är ute efter.
Hur då?
– Den tidigaste skörden går till växande unghästar, digivande ston och stuterier, eftersom både energi- och proteinvärden är höga. Men det finns även andra hästägare som inte tycker att höga värden stör. Då slipper man ge så mycket kraftfoder, och det blir billigare med sådant grovfoder än att höja kraftfodergivan. De flesta vill ha ett hö med mer normala värden, och så finns det foder med låg energi och protein som passar tjocka ponnyer som har nära till att få fång. Dessutom kan hästägare med äldre hästar efterfråga andraskörden. Det är smakligt och lättsmält och har hög proteinhalt.
Hur många balar tar du in under en säsong?
– Under 2018 och 2019 blev det runt 10 000 balar. En gång har jag fått in 17 000 balar, och i år hoppas jag på 12 000-14 000 balar. De väger 330 kilo styck, men vi säljer också en del i mindre balar.
En gång har du tagit in hö mitt i vintern – berätta!
– Det var 2017 när det började regna när höet låg i sträng, så det gick inte att pressa. Sedan frös höet in och låg fruset till mars. Då kunde jag se hur höet var och det luktade gott.
– I mars-april pressade vi upp det och tog en analys på både innehåll och hygien. Det var ett perfekt foder.
Fakta
Så tänker Nils Söderberg kring gödsel
Det är tre huvudämnen som behövs i gödsel; kväve, fosfor och kalium. Nils Söderberg menar att fosfor och kalium bör cirkulera så mycket som möjligt i stället för att vi tillför dem i systemet via handelsgödsel.
– Fosfor bryts i Marocko och körs hit, det är heltokigt. Vi ska återanvända den gödning som finns i samhället.
– Vi använder en hel del hästgödsel för att minska inköp av fosfor och kalium via handelsgödsel.
Vissa tycker illa om rötslam, som kommer från reningsverk och som används som gödsel. Bland annat heter det att tungmetaller kommer med.
– Men det finns inget kretslopp om inte människan är med. Det är mer tungmetaller i vanlig kodynga. Vi har använt certifierat rötslam och det fungerar bra, även om jag kanske skulle önska en bättre vidareutvecklad produkt, kanske som torkat granulat.
Även resterna av förbränning av havreskal används en gång i växtföljden.
– Det är en fin produkt, väldigt ren och med mycket kalium. Även kalium bryts normalt ur berggrunden vid tillverkning av handelsgödsel.
Kväve köper Nils in som handelsgödsel, eftersom det inte krävs brytning utan kvävet laddas ner ur luften vid tillverkningen.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på