”Det kan ta tio år mellan varje sejour i toppen”

Norr om Paris, med bara tio minuters väg till storflygplatsen Charles de Gaulle, ligger anläggningen Haras du Plessis. Där förbereder sig Alexander Zetterman för återkomsten på de stora arenorna.

Hur hittade du dit?
– Jag tyckte att det skulle vara en kul idé att testa att bo utomlands. Så jag letade lite på nätet och på JumpFax såg jag att det fanns lediga boxar på Haras du Plessis. Jag insåg att var väldigt bra lokaliserat. Det är ju faktiskt så att Frankrike har flest FEI-tävlingar i världen och det var heller inte långt till exempelvis Oliva i Spanien. Så jag beslöt mig att testa Frankrike.

Hur ser det ut på anläggningen?
– Här är 100 hästar och hela stället har lite Flyingekaraktär. Här är avel men också travtränare, galopptränare och distansryttare. Själv tränar jag mycket tillsammans med Nicolas Delmotte (som bland annat ridit VM i Tryon 2018 och EM i Rotterdam 2019, reds anm) och det är värt väldigt mycket. På somrarna kommer amerikanskan Margie Goldstein hit och har Haras du Plessis som bas.

Hur går det med språket?
– Det tar sig. Just nu, under coronapandemin när vi inte kan tävla, så passar jag på att lära mig mer.

Hur instängda är ni?
– Vi får rida ut i naturen och gården är ju så stor, så här finns alla möjligheter att rida och arbeta med hästarna. Det blir ett inrutat liv men det är helt okej.

Vad har du för hästar?
– Jag började med ett nytt gäng när jag flyttade hit. Jag föredrar svenskfött och jag tror det kan inspirera svenska uppfödare när deras hästar får möjlighet att matchas internationellt.
– Jag har sex hästar på 1,45-nivå eller högre. Conrad (OLD val f -11 e Catoki-Robin II Z, äg Jonas Holmberg/Charlotte Andersson) har en otrolig inställning. Mama Mia (SWB sto f -10 e Click and Cash-Irco Mena, uppf Maud och Hans Delling) har haft en lös benbit och fick nyligen en placering i lilla GP:n i Spanien. Gelatina (SWB sto f -11 e Cohiba-Animo, uppf Ulrika Jarl/Mieke Bokma) är liten och kompakt med blod, nerv och spänst — min typ av häst. Miss Svea (SWB sto f -11 e Callahan VDL-Carpaccio, uppf Anna Hansson och Anders Karlsson) har fått rutin nu och är min förstahäst. Hon gick felfritt i en stor GP i Oliva, en häst som mycket väl kan bli min framtida mästerskapshäst. Wyclef Jean (SWB val f -13,  Corporal VDL-Robin Z, äg/uppf Susanne Schelin) är en stabil, högt rankad 7-åring i Sverige som gjort det bra i 1,40 i Oliva. Triton Hästak (SWB hingst f -12 e Cabachon-Winningmood van de Arenberg, äg/uppf Hästak AB) är en riktig framtidshäst.
– Och så har jag ”gamlingen” Cordalis (Holst val f -07 e Corrado I-Lansing) som varit borta en längre tid för skada men som gått nationshoppningar och nu är på väg tillbaka.

Vad gör du förutom att rida?
– Jag håller i lite träningar. Jag har en elev som kommer hit regelbundet plus en privatryttare här på anläggningen.

Hur ser framtiden ut?
– Så länge jag har hästar blir jag kvar i Frankrike. Här finns enorm bredd och stor, tuff konkurrens och det är väldigt utvecklande. Jag vill ju komma tillbaka till de stora arenorna och mästerskapen. Det är viktigt för mig men också för uppfödare och hästägare. Men man ska också vara medveten om att det kan ta tio år mellan varje sejour i toppen.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 9/2020.