Dialog ger skor som passar individen

Det finns en rad frågor kring olika typer av hästskor och barfotagång, som här besvaras gemensamt av tre erfarna hovslagare: Peter Glimberg, Kasper Lillemose och Rebecca Giegold, samt veterinären Johan Lenz.

Borde hästägare vara mer flexibla och öppna för att använda fler skomodeller och olika material?
– Vi hovslagare är absolut öppna för utveckling och dialog, men ibland är det faktiskt vår kunskap som begränsar oss. Vi har sett många idéer komma och gå, provat en hel del av dem och vet därmed vad som krävs för att ett beslag eller en åtgärd ska fungera i det långa loppet. Hästens hovvård och eventuella beslag är ett mycket brett område där många saker ska samverka.
– På ridhästsidan utför hovslagare oftast ett arbete som ska fungera över en hel skoperiod. Skoningen eller verkningen ska fungera i hagen, på grusvägen, i skrittmaskinen, på alla tänkbara underlag samt på träning och tävling. Hänsyn måste också tas till tillväxt och slitage.
–Med dessa förutsättningar blir arbetet något av en kompromiss – en ”allroundskoning.” Denna skoning är kanske inte optimal för en högpresterande topphäst, men det är en funktionell, ekonomiskt försvarbar medelväg. Hästen är bekväm och kan ridas obehindrat på varierat underlag.

Att hästskor hämmar hovens normala funktion är väl känt.

– Här är den vanliga järnskon det mest beprövade och praktiska sättet för häst­ägare att ha ett bra slitageskydd på sin häst. Utöver den finns ett flertal modeller av skor i aluminium och komposit. Det finns många alternativ som i teorin kan verka som bra lösningar, men som tyvärr inte fungerar i praktiken. Flera av de alternativa skor som tagits fram genom åren har fallit på att beslaget inte är tillräckligt säkert och inte tål den belastning och de krafter som det utsätts för.
– Med en bra dialog mellan hovslagare och hästägare eller ryttare angående val av beslag utifrån hästens ålder, utbildningsnivå samt exteriöra förutsättningar går det att hitta individuella lösningar för varje häst. Hovslagaren ska förstå syftet med beslaget och beslagets inverkan, både positivt och negativt, för att kunna välja det lämpligaste för individen. Ut­över att agera slitskydd kan beslaget även användas för att ge grepp, påverka gångarterna och vara korrigerande.
– Detta är utmärkta exempel på varför hovslageriet är ett så viktigt och komplext yrke med kunnande som tar många år att lära sig utöver själva hantverket.Hästägaren bör anlita en hovslagare som vidareutbildar sig, håller sig à jour med forskning och nya rön och är öppen för nya influenser, utan att göra avkall på sin kompetens.

I fälttävlan förekommer det att hästar har olika skor vid olika delprov. Vilka slags skor handlar det om då?
– Fälttävlans olika grenar är ett bra exempel på vilket samspel som krävs mellan hovvård och underlag. Dressyrmomentet går ofta på fibersand och där vill man kanske ha lite tyngd i beslaget för att på så sätt få ett rundare rörelsemönster och större gester. Fibersand är ganska greppande i sig och man vill därför absolut inte ha ett greppande beslag.

– I terrängmomentet ökar kraften och belastningen med farten, man måste också ta hänsyn till grepp och fäste. Då kan en lättare sko som aluminium passa, gärna konkav i sin form så att underlaget inte packas upp utan tillåter ett fäste genom hovens skålning. Dessutom behövs brodd som väljs utifrån individen och gräsbanans tillstånd.
– När man sedan är tillbaka på fibersand i hoppmomentet är det återigen nya förutsättningar. Ett lätt beslag är då att före­dra, dock inte med en konkav form då det riskerar fastna i underlaget och ge för mycket grepp. Barfota kan också fungera.
– Moderna, fasta fibersandunderlag interagerar annorlunda med hoven. Fibersanden snarare möter hoven i landningen, den sjunker inte ner i underlaget utan stannar mer uppe på. Det är stor skillnad gentemot de gamla mer eftersläppliga underlagen där hoven tilläts sjunka.

Det sägs att hästskor hämmar hovens naturliga funktion. Går det att undvika? Hur påverkar antalet sömmar?
–Att hästskor hämmar hovens normala funktion är väl känt. Det finns flera beslag på marknaden som är mer flexibla än traditionell järnsko, men det handlar om att anpassa på individnivå.
–För att fästa skon används i regel så få söm som möjligt, då vi vet att söm till viss del hämmar hovmekanismen. Man kan även limma på skor, men här gäller det att ha respekt för limmets låsande egenskaper.
–Att plasta slitskydd är testat och fun­gerar, men det faller ofta på de ekonomiska förutsättningarna, då det är dyrt. Sedan finns miljöaspekten av att hästen går och sliter ner plasten som hamnar i naturen.

Vissa hästar kommer att må utmärkt med sina skor, medan andra fungerar förträffligt utan.

Vilka krav ställer det att ha hästen barfota? Och är SWB-hästars hovar så bra att de klarar att vara barfota?
– Alla hästar oavsett ras kan vara barfota om förutsättningarna finns. Den enkla och logiska förutsättningen är att hoven inte får slitas snabbare än den har tillväxt. Oavsett vilket så är det uppenbart att någon form av slitskydd ofta kan behövas. Det är helt enkelt så att om slitaget överstiger tillväxten blir hästen öm.
– Livet kan dock bli begränsande för hästen, då ridning, hagar och utevistelse måste anpassas så att hovarna inte slits för mycket. Det kan bli svårare att ha en varierad träning med uteritter i olika miljöer.
 – Hovboots* i gummi är ett alternativt slitskydd som fungerar utmärkt vid skrittpass på en grusväg, men kan vara direkt olämpligt på tävling. De har en betydligt högre friktionskoefficient gentemot underlaget än järn och aluminium.
– En stor grund till dålig hornkvalitet och osunda hovar är stilla­stående och vistelse på för hårt underlag. Tyvärr har inte horn och hovkvalitet varit första prioritet bland varmblodshästarna inom ridsport, jämfört med Svenska Islandshästförbundet som lägger stor vikt vid hovar och dess kvalitet i sin avelsvärdering. Deras hästar skos konsekvent och rids och tävlas långt upp i åldern och är kända för att ha god hovstatus. 

Vad betyder den så kallade barfotastudien för den vanlige hästägaren?
– Det är en förstudie på ett mindre antal hästar, som enbart gett data om hovens rörelse barfota och med en specifik skoning. Den har ingen som helst betydelse för den vanliga hästägaren i nuläget. Precis som nu kommer vissa hästar att må utmärkt med sina skor, medan andra fungerar förträffligt utan.
– Risken med en onyanserad diskussion om studien är att extremister inom ”barfotarörelsen” får ökat utrymme liknande som för tjugo år sedan, då det framfördes teorier om hoven och hovens funktion som helt saknar vetenskapligt stöd och utsatte många hästar för allvarligt lidande.
– Man får inte glömma hur brett användningsområde våra hästar har idag. Hovslageri och hovvård är så otroligt mycket mer än enbart några hopphästar ridna och hoppade på ett specifikt underlag! 

Fakta

Experterna

Kasper Lillemose

Driver hovslageri i Laholm, har varit klinikhovslagare på Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg och tävlingshovslagare vid större evenemang som GCT och EM.

Rebecca Giegold

Har examen från hovslagarutbildningen i Storbritannien och har tidigare bland annat skott Peder Fredricsons hästar i drygt 15 år. Är numera lärare på Flyinges hovslagarutbildning.

Peter Glimberg

Arbetar på Löberöds hästklinik. Har varit fälttävlanslandslagets hovslagare och verkade/skodde hästarna på Grevlunda till sensommaren 2021. Var bland annat med på OS i Tokyo 2020. 

Hoven ska:

• Bära vikt.
• Dämpa stötar.
• Tåla nötning.
• Vara blodpump.
• Utgöra halkskydd.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2023.