Veterinärt
11 februari 13:45

Dödliga sjukdomen WFFS kopplad till rörlighet hos hästar

AvelsforskningAvelsurval efter rörlighet kan ha ökat andelen anlagsbärare för den dödliga sjukdomen ”Warmblood Fragile Foal Syndrome” (WFFS). Det visar forskning från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Dödliga sjukdomen WFFS kopplad till rörlighet hos hästar
Vid korsning av två anlagsbärare för WFFS ökar risken markant för att fölet ska bli anlagsbärare eller få sjukdomen. På bilden syns ett friskt föl. Foto: iStock

Föl som har anlaget för WFFS i dubbel uppsättning är inte livsdugliga och aborteras eller måste avlivas direkt efter födseln.

I en studie har SLU i samarbete med avelsorganisationen SWB undersökt om även anlagsbärare påverkas av mutationen. Andelen bärare av WFFS-anlaget är nämligen oväntat hög hos varmblodshästar. Det är ovanligt att anlag som är dödliga i dubbel uppsättning ökar i en population, om de inte också för med sig egenskaper som på något sätt ger dem fördelar när urval av avelsdjur sker.

Orsakas av genmutation

Det här är WFFS

Den ärftliga och dödliga sjukdomen ”Warmblood Fragile Foal Syndrome” (WFFS) orsakas av en mutation i genen PLOD1. Genen kodar för ett enzym involverat i kollagensyntes som påverkar produktion och funktion av bindväv i t.ex. senor, ligament, hud och blodkärlsväggar. Sjukdomen beskrevs först hos varmblodshästar men forskare har nu sett att anlaget är spritt även i andra raser och ett fall har beskrivit hos fullblod. Sjukdomen kommer därför troligen att byta namn till ”Fragile Foal Syndrome” (FFS). 

Vid dubbel uppsättning av anlaget aborteras sannolikt majoriteten av drabbade WFFS-foster redan under dräktighet. Kliniska tecken hos drabbade föl som ändå föds är bland annat ömtålig avskavd hud, slemhinnesår, överrörlighet och blodutgjutningar. Genom att använda det tillgängliga gentestet för WFFS-anlaget kan uppfödaren undvika att korsa två anlagsbärare och därmed helt eliminera risken att få ett WFFS-sjukt föl som lider. Det leder också till en känslomässig förlust för både stoet och uppfödaren. Enligt djurskyddslagen är det dessutom olagligt att korsa två anlagsbärare av ett sådant sjukdomsanlag. Uppfödaren drabbas också ekonomiskt när betäckningen inte leder till ett levande föl.
Källa: SLU

Expandera

I studien varierade andelen anlagsbärare över åren och anlagsbärande SWB-hästar har hittats redan på 80-talet. Bland 511 slumpmässigt utvalda SWB-hästar födda 2017 uppskattades frekvensen av WFFS-bärare till 7,4 %, vilket är något lägre än i de flesta andra varmblodsraser där andelen anlagsbärare i medeltal ligger runt 10-11 %.

Över 2 000 SWB-hästar i studien

Totalt testades 2288 SWB-hästar för WFFS-anlaget och jämfördes med avseende på avelsvärden för 60 olika egenskaper. Hästarna delades upp i två grupper; de med hoppindex över eller under medel. Majoriteten av hästar med hoppindex under medel har ett dressyrindex över medel.

En signifikant mätbar effekt kunde ses på egenskaper som kroppsform, rörlighet, elasticitet, och steglängd hos framförallt hästar med hoppindex under medel, men även hos de med hoppindex över medel.

Anlagsbärande hästar med hoppindex över medel, såg däremot inte ut att ha någon större fördel vad beträffar hoppegenskaperna. Anlagsbärande hästar med hoppindex under medel var också mer spända, ofokuserade, osäkra och hade mindre scope vid löshoppning, än de utan WFFS-anlaget.

WFFS-anlagen ökar genom avelsselektering

Det är inte önskvärt att öka frekvensen av ett dödligt anlag i en population. För att ta reda på hur frekvensen WFFS-bärare skulle kunna påverkas av olika sätt att välja hästar till avel testade forskarna vad som skulle hända om anlagsbärare för WFFS har en fördel vid urval jämfört med dem utan anlaget.

Frekvensen anlagsbärare av ett recessivt dödligt anlag förväntas normalt minska för varje generation och ligger sällan över 1-2 % i en naturlig population.

– Vår studie visar istället att frekvensen WFFS-anlagsbärare förblir oförändrad eller till och med ökar i en population som liknar den hos SWB, vilket tyder på att det sker ett urval av WFFS-bärare. Vi visar även att andelen anlagsbärare skulle kunna minskas relativt snabbt vid en begränsad användning av anlagsbärande avelsindivider, säger forskaren Sofia Mikko i pressmeddelandet.

Prestationsegenskaper har en komplicerad nedärvning där väldigt många gener medverkar till hästens prestationsförmåga och WFFS-anlaget bidrar endast till en mycket liten del i det stora hela. Därmed kan avelsframsteget bibehållas på en hög nivå även utan WFFS-anlaget, enligt studien.

– Ytterligare forskning behövs nu för att ta reda på hur WFFS-anlaget på sikt påverkar hållbarheten hos anlagsbärare. Vi behöver också ta reda på mer om den genetiska bakgrunden till hästens prestationsegenskaper för att skapa verktyg för att välja friska, hållbara och bättre presterande hästar till avel, säger Sofia Mikko.

Studien finansierades av Stiftelsen Hästforskning och Formas.
Länk till SLU:s publikation

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

79:- i månaden