Domarna svarar på kritiken

Dressyrdomare som hoppar av, tunga namn som kräver time out och ett omtag inom dressyren. Kritiken är hård från många håll.

– Jag ser det inte som att vi dressyrdomare är satta under press, men att vi får axla ett större ansvar just nu, säger Agneta Aronsson, dressyrdomare och domarutbildare.

Hon håller inte med dem som kräver förändringar i TR.

– Vi har alla verktyg vi behöver. I grunden handlar det om klassisk ridning och vi har välutbildade dressyrdomare i Sverige. Viktigt nu är att vi får en samsyn mellan tränare och domare, så att utbildningsskalan följs i alla led.

Hon kan i viss mån förstå de domare som väljer att sluta döma.

– Men vill man förändra något ska man inte kliva av. Vill jag stå upp för det jag före-språkar måste jag vara med.

Pia Fälth är Grand Prix-domare och ledamot i förbundets dressyrdomargrupp.

– Det finns alltid en förbättringspotential, men i grunden har vi ett mycket bra system för att premiera hästvälfärd, mjukhet och harmoni, och detta är något vi trycker på vid alla domarträffar, säger hon, och anser precis som Agneta Aronsson att verktygen finns.

– Det är bara att läsa Code of Conduct som står på förstasidan i alla TR.

Finns mer att göra

Även om Sveriges dressyrdomare är välutbildade finns mer att göra, säger Agneta Aronsson.

– Det behövs en tydligare samsyn kring vad som är ett naturligt rörelsemönster hos hästen, samt skillnaden mellan spändhet och spänst.

När tre domare eller fler dömer och det skiljer mer än fem procent mellan domarnas bedömning, ska domarna i efterhand konferera kring bedömningen och skicka en avvikelserapport till förbundet.

– Skillnaden kan bero på att domarna ser ekipaget från olika håll, men det kan också vara så att skillnaderna beror på vilken hänsyn domare tagit till utbildningsskalan, till korrektheten i uppvisningen samt precisionen. Men det händer inte ofta och det innebär att vi har en stor enighet i vår bedömning.

Ett skäl till detta är fortbildningarna där domarna tillsammans ser ekipage, live eller på film, och resonerar kring betygssättningen. Dressyrdomare ska genomgå minst en fortbildning om året, nyutbildade domare måste gå två.

Bra med diskussion

– Svenska domare är duktiga. Sedan är det bra med diskussioner, som den som pågår nu, för det får oss att utvecklas, säger Agneta Aronsson.

Pia Fälth tycker att domarna oförtjänt får klä skott för mycket.

– Vår enda uppgift är att under fem minuter bedöma vad vi ser på banan. Men jag hoppas att det ändå ska komma något gott ur detta. Vi har sett vilken industri detta med hästutbildning kan vara, och där måste det till en rejäl förändring.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1/2024.